B6 lokaltågsvagn 1950-tal ??? - Svenska 3D-Tåg

korvtiger · 2010-05-03, 19:35

Citat:

Ursprungligen postat av gp3119

Men vilket lok passar den till då? Men kan du göra något lok då till den. Det ska vara ett ånglok då förstås. gp3119

Nu så, äntligen frågar du (någon)!

Detta är en så kallad förortsvagn, alltså en vagn som huvudsakligen byggdes för att köra "pendeltågstrafik" i Stockholmsområdet.
På 1910-talet så började detta behov av förortstrafik och till det så använde man huvudsakligen tvåaxliga C3 vagnar av olika underlitteror. Under det senare 30-talet så ökade detta lokaltågsåkande och man byggde ihop C3 vagnar med en sk jakobsboggie, dvs en boggie under två vagnar och kalla dessa CC2. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=32079
Boggien gav vagnarna bättre egenskaper och visade sig mycket lyckad. Man byggde också ihop fyra vagnar till litt CC4, men det visade sig inte lika lyckat så man delade dessa efter en tid till två CC2 set istället. Sedan ville man ha boggievagnar med stålkorg för ökad säkerhet och då införskaffades Co6 vagnarna mellan 1940-1945. Dubbla dörrar gjorde att man lättare kunde stiga av och på många personer på stationerna smidigare.

Lokaltågen drogs som bengan säger av D-lok av någon form på de linjer som var elektrifierade. D-lok, C3*-vagnar och Co6-vagnar http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=40017
På oelektrifierade linjer och innan elloken byggts i tillräckligt antal drogs tågen av ånglok (vad jag vet aldrig diesellok som T21) av littera S/Sa och liknande övertagna mindre tanklok (som S6, S7 m.fl.) i de lättare tågen och de tyngre tågen av littera J. (tanklok) Man använde aldrig tenderlok eftersom man skulle behövt vända dessa vilket tog för lång tid för det snabba trafikflödet som behövdes.

Eftersom du verkar intresserad om vilket ånglok som passar var så kan jag göra en kort sammanfattning:
(Underlitteror är A5, A6, S7 osv. A, B E är huvudlitteror)
A med underlitt. Snälltåg över 90km/h (tender)
B Gods och tyngre passagerartåg (tender)
E med underlitt. Godståg, ibland i passagerartåg (tender)
F Snälltåg (tender)
G med underlitt. Tunga godståg (tender)
(H3 Privat littera, blev A5 och A6 hos SJ, snälltåg, tender)
J Förortstrafik, passagerar och gods(tanklok)
K med underlitt.Växling och lättare, korta godståg (typ vut/spärrfärd)(tender/tank)
L med underlitt. Huvudsakligen passagerartåg men även lite gods. (tender)
M Malmtågslok (tender)
N med underlitt. Växling (tank)
R Malmtåg tungt gods (tender)
S med underlitt. Passagerartåg, förortståg, godståg (tank)
W med underlitt. Växling, kortare godståg (tank)

Det fanns betydligt flera, men dessa är de vanligaste.

Om du vill se en "riktig" ång-F tågsammansättning så ska du kika här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=17834

(Bengan: Det är rätt. Litterareformer 1956 och 1970. Co6 --(1956)--> Bo6 --(1970)--> B6)

Marcus Gustavsson · 2010-05-03, 20:16

Citat:

Ursprungligen postat av korvtiger

Lokaltågen drogs som bengan säger av D-lok av någon form på de linjer som var elektrifierade. D-lok, C3*-vagnar och Co6-vagnar http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=40017
På oelektrifierade linjer och innan elloken byggts i tillräckligt antal drogs tågen av ånglok (vad jag vet aldrig diesellok som T21) av littera S/Sa och liknande övertagna mindre tanklok (som S6, S7 m.fl.) i de lättare tågen och de tyngre tågen av littera J. (tanklok) Man använde aldrig tenderlok eftersom man skulle behövt vända dessa vilket tog för lång tid för det snabba trafikflödet som behövdes.

Jag syftade inte på lokaltågen i Stockholm i mitt tidigare inlägg

Vad som drog lokaltågen i Stockholm har jag ingen aning om, tack för ett intressant inlägg förresten!

svenolov · 2010-05-03, 20:32

Undantag fanns. Själv åkte jag i en av dessa vagnar med ett E-lok som dragare. Året var 1963 och resan gick från Kungsängen in till Stockholms Central.

Nils Blid · 2010-05-04, 12:36

30 maj rullar en B6 (Bo6) på Bröserp museijärnväg. Vagnen är handikappanpassad. Stolpen mellan dörrarna är löstagbar så att rullstolar kan tas in. Invändigt är ena vagnsavdelningen något förändrad av samma anledning. Avgång Brösarp kl. 11. Fotomöjligheter finns. Kontakta mig så levereras namn.

B6-vagnarna i Landeryd kommer förmodligen från Limhamn.

Nisse Blid

Marcus Gustavsson · 2010-05-04, 13:08

Citat:

Ursprungligen postat av Nils Blid

B6-vagnarna i Landeryd kommer förmodligen från Limhamn.

Nisse Blid

Nej, dom ska komma från Klippan, tillsammans med E 901.

lan · 2010-05-04, 16:24

Gjort en Mod39-boggi, ser hyfsad ut? En av dom vanligaste boggimodellerna, satt under många olika personvagnar.

Marcus Gustavsson · 2010-05-04, 16:37

ser väldigt bra ut! fast tycker nog att mellanrummet mellan fönsterna på gaveln ser lite stort ut, men det kan ju vara en synvilla.

gp3119 · 2010-06-13, 20:57

[quote=korvtiger;209790]Nu så, äntligen frågar du (någon)!

Detta är en så kallad förortsvagn, alltså en vagn som huvudsakligen byggdes för att köra "pendeltågstrafik" i Stockholmsområdet.
På 1910-talet så började detta behov av förortstrafik och till det så använde man huvudsakligen tvåaxliga C3 vagnar av olika underlitteror. Under det senare 30-talet så ökade detta lokaltågsåkande och man byggde ihop C3 vagnar med en sk jakobsboggie, dvs en boggie under två vagnar och kalla dessa CC2. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=32079
Boggien gav vagnarna bättre egenskaper och visade sig mycket lyckad. Man byggde också ihop fyra vagnar till litt CC4, men det visade sig inte lika lyckat så man delade dessa efter en tid till två CC2 set istället. Sedan ville man ha boggievagnar med stålkorg för ökad säkerhet och då införskaffades Co6 vagnarna mellan 1940-1945. Dubbla dörrar gjorde att man lättare kunde stiga av och på många personer på stationerna smidigare.

Lokaltågen drogs som bengan säger av D-lok av någon form på de linjer som var elektrifierade. D-lok, C3*-vagnar och Co6-vagnar http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=40017
På oelektrifierade linjer och innan elloken byggts i tillräckligt antal drogs tågen av ånglok (vad jag vet aldrig diesellok som T21) av littera S/Sa och liknande övertagna mindre tanklok (som S6, S7 m.fl.) i de lättare tågen och de tyngre tågen av littera J. (tanklok) Man använde aldrig tenderlok eftersom man skulle behövt vända dessa vilket tog för lång tid för det snabba trafikflödet som behövdes.

Eftersom du verkar intresserad om vilket ånglok som passar var så kan jag göra en kort sammanfattning:
(Underlitteror är A5, A6, S7 osv. A, B E är huvudlitteror)
A med underlitt. Snälltåg över 90km/h (tender)
B Gods och tyngre passagerartåg (tender)
E med underlitt. Godståg, ibland i passagerartåg (tender)
F Snälltåg (tender)
G med underlitt. Tunga godståg (tender)
(H3 Privat littera, blev A5 och A6 hos SJ, snälltåg, tender)
J Förortstrafik, passagerar och gods(tanklok)
K med underlitt.Växling och lättare, korta godståg (typ vut/spärrfärd)(tender/tank)
L med underlitt. Huvudsakligen passagerartåg men även lite gods. (tender)
M Malmtågslok (tender)
N med underlitt. Växling (tank)
R Malmtåg tungt gods (tender)
S med underlitt. Passagerartåg, förortståg, godståg (tank)
W med underlitt. Växling, kortare godståg (tank)

Det fanns betydligt flera, men dessa är de vanligaste.

Om du vill se en "riktig" ång-F tågsammansättning så ska du kika här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=17834

(Bengan: Det är rätt. Litterareformer 1956 och 1970. Co6 --(1956)--> Bo6 --(1970)--> B6)[/QUOT

gp3119 · 2010-06-13, 21:00

Gp3119 väljer A5, J, B, S1 och H3s? gp3119

Visa resultat för omröstning: Vill Du att B6 byggs och laddas upp?
Ja	66	86.84%
Tja	9	11.84%
Nej	1	1.32%
Antal röster: 76. Du får inte rösta i den här omröstningen

2010-05-03, 20:32	#3
svenolov Medlem Reg.datum: Apr 2004 Ort: Lom - Norway Inlägg: 1 272	Undantag fanns. Själv åkte jag i en av dessa vagnar med ett E-lok som dragare. Året var 1963 och resan gick från Kungsängen in till Stockholms Central. __________________ svenolov I Trainz vet man att det omöjliga är möjligt (bevingade ord myntade av Nisse).

2010-06-13, 20:57	#8
gp3119 Medlem Reg.datum: Dec 2009 Ort: Örtofta Inlägg: 371	[quote=korvtiger;209790]Nu så, äntligen frågar du (någon)! Detta är en så kallad förortsvagn, alltså en vagn som huvudsakligen byggdes för att köra "pendeltågstrafik" i Stockholmsområdet. På 1910-talet så började detta behov av förortstrafik och till det så använde man huvudsakligen tvåaxliga C3 vagnar av olika underlitteror. Under det senare 30-talet så ökade detta lokaltågsåkande och man byggde ihop C3 vagnar med en sk jakobsboggie, dvs en boggie under två vagnar och kalla dessa CC2. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=32079 Boggien gav vagnarna bättre egenskaper och visade sig mycket lyckad. Man byggde också ihop fyra vagnar till litt CC4, men det visade sig inte lika lyckat så man delade dessa efter en tid till två CC2 set istället. Sedan ville man ha boggievagnar med stålkorg för ökad säkerhet och då införskaffades Co6 vagnarna mellan 1940-1945. Dubbla dörrar gjorde att man lättare kunde stiga av och på många personer på stationerna smidigare. Lokaltågen drogs som bengan säger av D-lok av någon form på de linjer som var elektrifierade. D-lok, C3-vagnar och Co6-vagnar http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=40017 På oelektrifierade linjer och innan elloken byggts i tillräckligt antal drogs tågen av ånglok (vad jag vet aldrig diesellok som T21) av littera S/Sa och liknande övertagna mindre tanklok (som S6, S7 m.fl.) i de lättare tågen och de tyngre tågen av littera J. (tanklok) Man använde aldrig tenderlok eftersom man skulle behövt vända dessa vilket tog för lång tid för det snabba trafikflödet som behövdes. Eftersom du verkar intresserad om vilket ånglok som passar var så kan jag göra en kort sammanfattning: (Underlitteror är A5, A6, S7 osv. A, B E är huvudlitteror) A med underlitt. Snälltåg över 90km/h (tender) B Gods och tyngre passagerartåg (tender) E med underlitt. Godståg, ibland i passagerartåg (tender) F Snälltåg (tender) G med underlitt. Tunga godståg (tender) (H3 Privat littera, blev A5 och A6 hos SJ, snälltåg, tender) J Förortstrafik, passagerar och gods(tanklok) K med underlitt.Växling och lättare, korta godståg (typ vut/spärrfärd)(tender/tank) L med underlitt. Huvudsakligen passagerartåg men även lite gods. (tender) M Malmtågslok (tender) N med underlitt. Växling (tank) R Malmtåg tungt gods (tender) S med underlitt. Passagerartåg, förortståg, godståg (tank) W med underlitt. Växling, kortare godståg (tank) Det fanns betydligt flera, men dessa är de vanligaste. Om du vill se en "riktig" ång-F tågsammansättning så ska du kika här: http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=17834 (Bengan: Det är rätt. Litterareformer 1956 och 1970. Co6 --(1956)--> Bo6 --(1970)--> B6)[/QUOT Senast redigerad av gp3119 den 2010-06-13 klockan 20:58.*

2010-05-04, 12:36	#4
Nils Blid Medlem Reg.datum: Dec 2009 Ort: Malmö Inlägg: 2 055	30 maj rullar en B6 (Bo6) på Bröserp museijärnväg. Vagnen är handikappanpassad. Stolpen mellan dörrarna är löstagbar så att rullstolar kan tas in. Invändigt är ena vagnsavdelningen något förändrad av samma anledning. Avgång Brösarp kl. 11. Fotomöjligheter finns. Kontakta mig så levereras namn. B6-vagnarna i Landeryd kommer förmodligen från Limhamn. Nisse Blid

2010-05-04, 16:37	#7
Marcus Gustavsson Tidigare v10 Reg.datum: Nov 2005 Ort: Halmstad Inlägg: 2 513	ser väldigt bra ut! fast tycker nog att mellanrummet mellan fönsterna på gaveln ser lite stort ut, men det kan ju vara en synvilla.

2010-06-13, 21:00	#9
gp3119 Medlem Reg.datum: Dec 2009 Ort: Örtofta Inlägg: 371	Gp3119 väljer A5, J, B, S1 och H3s? gp3119