T:ANE Byggforum - Svenska 3D-Tåg

Jockes · 2015-10-06, 19:00

Riktigt intressant att följa!!!

Detta öppnar verkligen upp för en framtid inom TANE, mer svenskt är aldrig fel!

lan · 2015-10-06, 19:53

N3V hade återfallit till att lägga skuggor på ballast och sleepers, eller använt nån gammal textur. Detta var ju en gång Ekans specialitet - men med skuggsystemet är det inte längre bra, för skuggorna läggas av TANE och förändrar alltefter solens läge på himlen. Jag har fått rensa texturerna från alla skuggor och allt ser mycket bättre ut. En e.m. bild och en f.m. bild som avrundning:

lan · 2015-10-06, 20:13

... jag behöver bilder och data på svenska underläggsplattor och spikat spår. Sen var väl svenska Skyddsräler(CheckRails) tunnare ???

Tacksam för svar!

Sen läste jag idag att N3V stöder att man kan ställa in track-gauge och flera andra intressanta parametrar - detta är lika spännande som att neutrinon har massa - tycker en gammal fysiker och tågdåre i alla fall.

korvtiger · 2015-10-06, 21:25

Svensk terminologi:
Blade = Tunga
Chair = Stol (Vilket dock är något helt annat som användes på 1800-talet. Bilden pekar istället på en):
Baseplate = Underläggsplatta (Bottenplatta för den långa som ligger under växelns tunga)
Check rail = Moträl
Stretcher/Tie bar = Tungstag
Wing rail = Vingräl

Underläggsplattor
Underläggsplattor var inte något man använde så mycket under det tidiga 1900-talet och i Banläran (1916) så nämns underläggsplattor av järn bara kort i en mening som säger att de kan användas för att minska nednötning. Finns en ritning också, så jag skickar den till din mail. Man använde mest underläggsplattor i kurvor och på andra ställen där sliprarna slets mycket.

Spikning
När det kommer till spikning av spår så visar Banläran på spikning med två eller tre spik per räl per sliper.
I Banläran står att:
"Då varje utpressning städse i regel föregås av en utböjning av rälen eller en uppdragning av insidans anfästning, så följer därav, att såväl utpressning som kullvältning kunna i hög grad motverkas genom att göra anfästningen å rälens insida stark. Vid starkt belastade och trafikerade banor böra därför två spikar anbringas vid rälens insida i varje sliper"

När man använde två spikar så slogs de inte ned precis mitt emot varandra på var sida om rälen ovanifrån sett, utan snett diagonalt mot varandra. Andra rälens anfästning var spegelvänd så de inre spikarna var mitt emot varandra och de yttre mitt emot varandra. Nästa sliper hade omvänd ordning på vilken av inre/yttre paret som kom först.
Syns ganska tydligt på denna bild:
http://www.gotlandstaget.se/bild/2010/100901_04.jpg

Vid spikning med tre spik så var det som sagt två spik på insidan och en på yttersidan, den yttre i mitten av slipern och de inre ungefär en tredjedel in på sliperns bredd.
Här med underläggsplattor:
http://www.gotlandstaget.se/bild/2015/150616_04.jpg

Moträler
(Skyddsräl heter de räler som sitter mellan de vanliga rälerna på broar, dessa gjordes ofta av gammal utbytt räls av lägre rälsvikt.)
Moträlerna gjordes av L-format vinkeljärn med en tjocklek på ca 20mm. Skickar en ritning från Banläran till din mail.

Sedan så vet jag inte om TANE stödjer skarvjärn än, men det finns ritningar för det här:
http://www.gmjs.se/standard/JB01-01.pdf

lan · 2015-10-06, 21:33

...som vanligt uttömmande:
Jag skall studera detta ingående och se om vi kan få till svenska PT-spår

lan · 2015-10-07, 20:08

...om PT. har modellerat underläggaplattor med skruv, två på utsidan och en på insidan. Skall göra enbart spikat spår sen. Just nu utformar jag och samlar mesher för 1435 spår med 43 kg räler. Resten ger sig väl sen ???

Bengan · 2015-10-07, 20:49

Är det inte två på insidan och en på utsidan?

2015-10-06, 19:00	#1
Jockes Medlem Reg.datum: Feb 2009 Ort: Västerås Inlägg: 1 869	Riktigt intressant att följa!!! Detta öppnar verkligen upp för en framtid inom TANE, mer svenskt är aldrig fel! __________________ //Joakim Wahlberg

2015-10-06, 20:13	#3
lan Veteran Reg.datum: Nov 2001 Ort: Onsala, , Sweden. Inlägg: 8 149	En sak till (riktning Korvtiger) ... jag behöver bilder och data på svenska underläggsplattor och spikat spår. Sen var väl svenska Skyddsräler(CheckRails) tunnare ??? Tacksam för svar! Sen läste jag idag att N3V stöder att man kan ställa in track-gauge och flera andra intressanta parametrar - detta är lika spännande som att neutrinon har massa - tycker en gammal fysiker och tågdåre i alla fall. __________________ *"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti* LAn

2015-10-06, 21:25	#4
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Svensk terminologi: Blade = Tunga Chair = Stol (Vilket dock är något helt annat som användes på 1800-talet. Bilden pekar istället på en): Baseplate = Underläggsplatta (Bottenplatta för den långa som ligger under växelns tunga) Check rail = Moträl Stretcher/Tie bar = Tungstag Wing rail = Vingräl Underläggsplattor Underläggsplattor var inte något man använde så mycket under det tidiga 1900-talet och i Banläran (1916) så nämns underläggsplattor av järn bara kort i en mening som säger att de kan användas för att minska nednötning. Finns en ritning också, så jag skickar den till din mail. Man använde mest underläggsplattor i kurvor och på andra ställen där sliprarna slets mycket. Spikning När det kommer till spikning av spår så visar Banläran på spikning med två eller tre spik per räl per sliper. I Banläran står att: "Då varje utpressning städse i regel föregås av en utböjning av rälen eller en uppdragning av insidans anfästning, så följer därav, att såväl utpressning som kullvältning kunna i hög grad motverkas genom att göra anfästningen å rälens insida stark. Vid starkt belastade och trafikerade banor böra därför två spikar anbringas vid rälens insida i varje sliper" När man använde två spikar så slogs de inte ned precis mitt emot varandra på var sida om rälen ovanifrån sett, utan snett diagonalt mot varandra. Andra rälens anfästning var spegelvänd så de inre spikarna var mitt emot varandra och de yttre mitt emot varandra. Nästa sliper hade omvänd ordning på vilken av inre/yttre paret som kom först. Syns ganska tydligt på denna bild: http://www.gotlandstaget.se/bild/2010/100901_04.jpg Vid spikning med tre spik så var det som sagt två spik på insidan och en på yttersidan, den yttre i mitten av slipern och de inre ungefär en tredjedel in på sliperns bredd. Här med underläggsplattor: http://www.gotlandstaget.se/bild/2015/150616_04.jpg Moträler (Skyddsräl heter de räler som sitter mellan de vanliga rälerna på broar, dessa gjordes ofta av gammal utbytt räls av lägre rälsvikt.) Moträlerna gjordes av L-format vinkeljärn med en tjocklek på ca 20mm. Skickar en ritning från Banläran till din mail. Sedan så vet jag inte om TANE stödjer skarvjärn än, men det finns ritningar för det här: http://www.gmjs.se/standard/JB01-01.pdf __________________ -k- Senast redigerad av korvtiger den 2015-10-06 klockan 21:26.

2015-10-06, 21:33	#5
lan Veteran Reg.datum: Nov 2001 Ort: Onsala, , Sweden. Inlägg: 8 149	Stort TACK Korvtiger ... ...som vanligt uttömmande: Jag skall studera detta ingående och se om vi kan få till svenska PT-spår __________________ *"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti* LAn

2015-10-07, 20:49	#7
Bengan Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem Reg.datum: Aug 2001 Ort: Huddinge, Sweden. Inlägg: 6 376	Är det inte två på insidan och en på utsidan? __________________ Bengan