Dressin-banan

[Nils Blid]

Då passar jag på med att komplettera LAns ritning med en bild. Pumpskjulet skymtar i bildens vänstra kant nertill vid vassen.

Nisse

[benkegbg]

Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.

[benkegbg]

Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.
Själv har jag inte det tågintresset i blodet utan gör efter egen fantasi.

[Nils Blid]

Ursprungligen postat av benkegbg

Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.
Själv har jag inte det tågintresset i blodet utan gör efter egen fantasi.

Fantasi kommer man långt med. Du är ett bra exempel.

Nisse

[Nils Blid]

Under mitt dressin-trampande igenom delar av Dalsland och Värmland stötte jag på en häpnadsväckande sak:

Spåret går tvärs igenom en kyrkogård!

Här krävs bildbevis och som bifogas med min Trainz-färgade version. Kyrkogården ligger i Blomskog, Årjängs kommun

Nisse

[Nils Blid]

Järnvägen som går tvärsigenom en kyrkogård (inlägget ovan) fascinerar mig. Tittar man på nätet finns det inte värst mycket uppgifter annat än att Blomskog tappade 53 invånare under 16 års tid – från 550 år 2000 till 497 i fjol. Det är ett kraftigt tapp.

Den gamla kyrkan brann ner och efter en hård strid om byggnadsmaterial stod kyrkan klar två år efter att järnvägen satts i drift. Striden vanns av tegelfalangen just till följd av transportmöjligheterna.

Anläggandet av den nedre kyrkogården kan kanske ses som en optimistisk tolkning av befolkningsprognosen.

Men vad händer när järnvägen går i graven? Fältet är brett för spekulationer. Underhållet av banan för att gynna dressintrampande är säkerligen synnerligen begränsat. Kan man vänta sig en ny strid om och hur järnvägen skall begravas?

Nisse

[Nils Blid]

Tar en vända till med Blomskog – men nu för att visa vilka principer jag bygger efter. Så här listar jag dem:

Jag bygger svenska realistiska cabbanor, vilket innebär vad lokföraren ser avgör banans utseende.

Lägger inte ner krut på att utforma vackra partier; skogen utefter banan är enbart en kuliss.

DEM är viktigt vilket innebär att höjdnivåer tas ner från rymden med hjälp av Radio Mobile. Dessa kompletteras i programmet med en banas sträckning. Allt jag byggt, med undantag av min första bana, är DEM-byggen. Kartor – Google maps, Eniro, Hitta.se – är viktiga hjälpmedel.

Efter att banan justerats och finjusteras med skärningar inlagda, stationerna identifierade och utplacerade läggs kilometerstolpar in med +- ett par meter. Därefter lutningsstolpar också så exakta som möjligt.

Spårplaner, bilder och linjebeskrivningar tar tid att leta rätt på men är nödvändiga för att kunna utforma banan rätt; kännare av banan skall kunna känna igen sig. I två av mina banor – ÅmÅJ och Nynäsbanan – har jag tagit hjälp av lokala kännare av banorna. Forskning är roligt.

Lägger jag ut skog under banbygget sker det endast på ena sidan av spåret, se bilden. Anledningen är enkel; när tavlor, signaler och vägskydd läggs in är skog på båda sidor om spåret ett påtagligt hinder.

Förutom ovanstående finns ett omfattande osynligt arbete. Eftersom jag arbetar i stort sett med enbart svenska objekt skall dessa följa med när banan läggs ut i Forum. Att samla in och sammanställa alla dessa hundratalet objekt sker under byggets gång.

Målsättningen är att inte ett enda kuid-nummer skall saknas när banan läggs ut. Jag har, än så länge, bara fått en enda bakläxa. Det är jag stolt över – och då handlar det om cdp:s i storleksordningen 500-700 mb.

Jag har byggt fem svenska banor, samtliga i olika utföranden; Old och Mod och i samtliga Trainz-simulatorer utom TRS 2004.

Nisse

[lan]

Nisse,
det glädjer oss alla att du envist fortsätter, trots dina dubier om TANE.