Plåtvagnsprojekt

[korvtiger]

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:


Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år!

[lan]

...som vanligt!!!! Ett riktigt nyårsfyrverkeri i noggrant texturarbete. Fönsterglaset ser mycket bra ut ! Jag blir nyfiken på de två stora tankarna under vagnen ? Vad innehöll dom?

God fortsättning, Korvtiger !!!

[korvtiger]

Reflektionerna i fönstren kommer tyvärr inte med in i Trainz, men det tillför ju en hel del när man gör en render som denna.

I båda tankarna förvarades oljegas för glödljusen av system Pintsch. Denna gas var inte komprimerad eller i alla fall inte lika komprimerad som acetylengasen var som kom senare, därav att behållarna är väldigt stora jämfört med acetylentuberna som var i brandsläckarstorlek. Alla nylevererade 91-vagnar hade oljegasglödljus och på 20-talet så fick vagnar som gick i stambanetågen elektrisk belysning. Men dessa Co1: or användes inte så mycket i stambanetrafiken på 20-talet (man ville ha vagnar med vestibuler) och därför verkar de fått behålla sin oljegas fram till 40-talet då de utrustades med elektrisk belysning.

[korvtiger]

Då var Co1 i princip klar. Det kommer en till textur med den nyare helbruna målningen likt den som de tidigare vagnarna jag byggt har.


Co1 1058

Notera tillkomsten av vakuumbromsdetaljer. I änden hänger två kopplingsslangar (kommer inte att animera dessa, de är bara för syns skull. Efter att tryckluftsbroms ersatt vakuumbromsen på vagnarna i mitten på 20-talet så lät man vakuumbromsledningen sitta kvar på flera vagnar, så det är inte helt historiskt inkorrekt) och undertill kan man skymta själva bromscylindern och dess koppling till boggien.

Co1 byggdes som sagt i 42 exemplar och 1930 så fanns 16 vagnar kvar i ursprungsutförande i vilket de verkar ha förblivit. 23 vagnar vet vi sedan tidigare att de blivit moderniserade till Co9a och sedan så har jag nyligen upptäckt att två vagnar till som byggdes om till Co9a så sent som 1951, som inte finns med i min guide för etapp I. Dessa två byggdes om från Co1 år 1918 till CDo2, genom att man byggde en liten postavdelning i ena änden av vagnen. Den sista Co1:an, nummer 1235, slogs sönder och brann upp i Getå-olyckan 1918.
Just denna vagnen, nummer 1058 gick som Co1 hela tiden fram tills den skrotades 1962.

[spyfrog]

Ursprungligen postat av korvtiger

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:


Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år!

Wow, det ser verkligen snyggt ut

[korvtiger]

Vagn nummer två i denna etapp kommer här. Också denna är en ren tredjeklassvagn, med litterat Co5.
Även om den kanske vid första ögonkastet är slående lik Co1 så finns det en del olikheter. Först så skiljer sig Co5 från nästan alla andra 1891-årsvagnar genom att vara lite längre. Dock så är själva korgen samtidigt något kortare, vilket innebär att gavelplattformarna är större än på andra -91-vagnar och lite annorlunda utformade. Vagnen har dessutom en udda fönsterindelning med blandat smala och väldigt breda fönster. Största skillnaden är interiören som på Co1 som jag presenterade ovan bestod av kupéer, vilket gjorde att man använde dessa vagnar i snälltågen medan Co5 hade två öppna salonger med en vägg emellan och rullade mer i förortståg och långsammare passagerartåg. Man valde dessutom att sätta in rullgardiner istället för att ha vanliga tyggardiner som i de flesta andra vagnar.

Ingen Co5 moderniserades nämnvärt. Man bytte enbart träbänkar till stoppade stålrörssoffor på 40-talet, annars såg de i princip likadana ut tills de skrotades på 60-talet.


Co5 1396

Dessa vagnar byggdes mellan 1901 och 1911. Har försökt att räkna antal byggda vagnar, i särtryck från 1907 så finns 20 vagnar byggda 1901-1903 och sedan tillkommer 30 vagnar samtliga byggda 1911. Av dessa skrotades två stycken, nummer 2039 och 2044 efter Getå-olyckan som gick på var sin sida om Co1 1235 som jag nämnt tidigare. Detta innebär att det finns 48 vagnar i särtryck 263 från 1930.
Dock så finns det två luckor i nummerserien för nummer 1391 och 1393 på två vagnar som år 1905 blev ombyggda till experimentmotorvagnar (som först förvirrande nog hade littera Co5, eftersom huvudlitterat X inte införts än). Totalt har det alltså funnits 52 Co5 vagnar med detta utseende, fast aldrig samtidigt.
Sedan så skall det ju nämnas att det tillkom mängder med vagnar från förstatligade privatbanor på 30 och 40-talet som dessutom fick litterat Co5, även om de flesta inte såg exakt ut som dessa.

[korvtiger]

Bo3 är vagnen som på 20-talet byggdes om till Bo4, som vi såg i förra etappen. Vagnen är en andra/förstaklass sittvagn(dessa var alltså ej bäddbara) som byggdes i 38 exemplar mellan 1902-1907.


Bo3 1377

Jag har grävt lite djupare i mysterierna kring målning av personvagnar före 1924. Som jag tidigare sagt så målade man förstaklassvagnar i ultramarinblå, andraklass i lokomotivgrön (som vi ser på bilden) och tredjeklass med caput mortuum (röd, som Co1 och Co5). Men man beslutade 1901 att alla vagnsavdelningar som användes som både förstaklass och andraklass i blå färg. I kontrakten för Bo3 så skulle de första 7 vagnarna vara blåmålade och alltså kunna gå som förstaklassvagnar, resten gröna och enbart vara för andraklass. Men i december 1906 så bestämdes att alla Bo3 skulle målas om i blå färg och få vändbara skyltar för att kunna ändra mellan 1 KLASS och 2 KLASS.
På mitten av långsidan kan vi dessutom se riksvapnet som fanns på alla vagnar fram till 1905.
Denna vagn, nummer 1377 levererades 1903 av Aktiebolaget Södertälje verkstäder och såg alltså ut på detta sättet fram till några år efter 1906 (det kunde ta ett par år innan man gjorde tillräckligt stora revisioner för att måla om hela vagnen).
Jag kommer även att göra en blåmålad variant utan riksvapen.

[Ursus94]

Det är alltid lika intressant att läsa dina inlägg! Du verkar lägga ner mycket tid på att få dina vagnar så korrekta så möjligt, vilket är mycket roligt! Det gör att man får en bättre helhet för vilken typ av tåg vagnarna gick i och vilken tidsperiod de användes.

[korvtiger]

Då har vi tagit oss igenom samtliga enklassiga vagnar bland boggievagnarna av modell 91, förutom Co4, vilken enbart byggdes i 4 exemplar och som jag därför valt att hoppa över. (Och tekniskt sett en vagn till, men den kommer vi till lite senare i etappen)


BCo1 (modell 1897) nummer 1082

Första blandvagnen är BCo1 modell 1897. Varför 1897? Var det inte vagnar av modell 1891 som stod på schemat? Jodå. Men det byggdes nämligen två serier med vagnar med något olika utseende som båda började att levereras före 1902, alltså innan man börjat skilja boggievagnar åt med en siffra efter boggienollan. Så dessa båda typerna hette BCo fram till 1902 och ville man skilja dem åt så kallade man dem modell 1893, eller 1897, efter det året som första vagnen av den typen levererades. Båda modellerna hade tre andraklasskupéer med tredelade fönster, men tredjeklassdelen skiljdes åt. md97 som jag har byggt hade fem stycken vanliga tredjeklasskupéer, men md93 hade istället tre salonger bestående av två hopsatta tredjeklasskupéer helt avgränsade med en vägg i mellan.
Man kan lätt skilja de båda typerna åt på bild, då den äldre modellen 1893 har ett dubbelfönster längst ut i tredjeklassänden på vagnen, istället för det lilla enkla toalettfönstret som syns på bilden på modell 97 här ovan.

Samtliga vagnar av littera BCo1 var sovvagnar, så att man kunde använda andraklasshalvan som sovvagn, men däremot så var tredjeklassavdelningen endast sittvagn med träbänkar. Från sekelskiftet så började man att måla andraklassavdelningen i förstaklass-blå färg, för att indikera att det gick att använda den som både första och andraklass. Det kommer att finnas en sådan blå/röd textur att byta med, samt en brun.

Sedan så kom moderniseringsvågen på 20-talet och även BCo1: orna drabbades. 1930 så gick 19 vagnar av den äldre modellen kvar som BCo1 i oförändrat skick och de resterande 4 hade omlitterats till BCo3. Skillnaden var att man bytt de bäddbara sofforna i andra klass till enbart sittsoffor från 1925. Ursprungligen byggdes 23 BCo1 modell 1893.
Av den nyare modellen som jag byggt så hade man 1930 moderniserat 19 av vagnarna till BCo7 med täckta övergångar, men fortfarande med sina ursprungliga -91-boggier. De 43 resterande vagnarna hade fått sofforna i andraklass utbytta till obäddbara soffor och även de hade littera BCo3. En sista vagn, 1201 har jag hittat som skrotades efter en olycka i Lännersta 1928. Detta summerar alltså till 62 vagnar BCo1 modell 1897.

Ovanligt nog så finns ett exemplar av denna vagnstyp bevarad, dock av den äldre modellen. Det är nummer 1032 finns på JvM i Gävle och är restaurerad till nära originalskick. Bengan har bilder på den från TÅG150 då den ingick i sekelskifteståget. Som det ser ut nu så kommer jag inte att bygga denna äldre BCo1 modellen.

[korvtiger]

Vagn nummer fem i denna etapp blir littera ABo1. Detta är den första boggievagnen som SJ beställde och därför också den första modell -91-vagnen, samt den första boggievagnen hos SJ överhuvudtaget. Passande nog så fick den första vagnen nummer 1000 (dock så verkar det som om man hoppade en bit i nummerserien för att få ett fint jämt nummer för boggievagnarna, och sedan fyllde på upp till 1000 med nya tvåaxliga vagnar som köptes eller övertogs efter det.)


ABo 1005 (senare ABo1 1005, efter 1902)

Före 1902 så hade dessa vagnar två litteran, dels ABo och dels Ao, även om det var samma vagn. Vagnen bestod till hälften av helkupéer och till hälften av halvkupéer. De första 16 vagnarna hade fasta ryggstöd i halvkupéerna, vilket innebar att de kupéerna bara kunde användas som förstaklasskupéer då vagnarna gick som sovvagn. (eftersom man sov två personer i våningssängar i andraklass)
Dessa första vagnar var målade vid leverans som på bilden, med olika färg för olika avdelningar lokomotivgrön/ultramarin och vad det verkar utan vändbara skyltar för 1/2-klass. Senare levererade vagnar var helt målade i ultramarin och hade vändbara skyltar. Vissa vagnar fick skjutdörrar mellan halvkupéerna så att de gick att öppna upp till helkupéer.
Det var de första 5 vagnarna som hade litterat Ao, varför vet jag inte och jag hittar ingen information om att de skulle skilja sig mot ABo. Troligtvis ändrade man litterat rätt snabbt efter det till ABo, men tyvärr har jag inga dokument över omlitteringar som är äldre än 1896 och Ao nämns inte i några dokument jag har. Vagnen jag byggt, 1005, var i alla fall en ABo, alltså den första med det litterat. Vagnen tillhörde den första serien levererad 1891 från Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag.

Totalt byggdes 68 ABo1 vagnar och var de tog vägen på 20-talet har jag berättat tidigare.