Plåtvagnsprojekt

[korvtiger]

Har letat lite och hittade en kommentar i Banläran Band II (från 1916) att stommen i vagnarna med plåt eller teakklädsel var av ask eller ek.
Vill dessutom lägga till att jag hittat ytterligare en ren tredjeklassare på boggier med teakklädsel, Co12 (också sovvagn), 5 stycken byggda så sent som 1929.

Har fått ordning på dator och internet (om än temporärt) så bygget har gått vidare. Har byggt färdigt Bo4 och snabbt byggt om den till sin syster Co11 som jag pratade om tidigare samt fått in båda typerna i spelet.


Bo4 1434 till vänster och Co11 1558 till höger

Så samtliga Bo3 (Som jag kommer att bygga i en kommande etapp av projektet) byggdes alltså om till Bo4 (senare Bo4a när stålvagnarna kom på 30-talet) och Co11 (som aldrig fick något underlittera -a mig veterligen, då det aldrig byggdes någon stålvagn med samma littera)
Bo4:an hade i stort oförändrad inredning mot Bo3 och Co11 fick inga större förändringar. Man satte bara upp en vägg mitt i de 6 kupéerna och gjorde på det sättet om dem till 12 halvkupéer med plats för fyra tredjeklasspersoner i varje. Co11 var en sovvagn, så andraklasssofforna byttes mot stoppade tredjeklass-sovvagnssoffor där ryggstödet gick att fälla upp på två ställen för att göra en trevåningssäng, alltså 12 klasser á 3 sovande = 36 sovplatser. Lanterninfönstren sattes igen (något som man gjorde på alla sovvagnar vad jag sett), för att man inte vill ha in ljus och för att kunna sätta luftventiler där.
Co11: orna byggdes om från Bo3 1921-1922, men hade först öppna gavelplattformar och fick vestibulerna först från 1926.
På bilden synes Co11 1558 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1906 som Bo3 och byggdes om 1921 till Co11 med öppna gavelplattformar och slutligen fick plattformarna inbyggda någon gång mellan 1926 och 1930. Bilden visar hur vagnen troligen såg ut (har inte hittat några bilder över huvud taget på Co11) efter att den fått sina vestibuler i slutet på 20-talet.

[Nils Blid]

Äe ek fuktig går det bra att spika eller skruva i den. Är det däremot torr blir det problem - då måste man förborra. Ek har jag hållit med under på många år. Lägger en röst på ask, som dock är mer svåråtkomlig.

Tjusiga vagnar.

Nisse

[korvtiger]

Som utlovat, flera rena tredjeklassare. Jag ger er Co9a:


Co9a 1225

Denna vagnstyp liksom alla övriga vagnar med plåtklädsel är ombyggd ifrån en av 1891-års standardvagnar. Denna gången är ursprunget Co1, en vagntyp som byggdes i minst 42 exemplar mellan 1896 och 1900. Till skillnad från Bo3 så blev inte alla Co1: or moderniserade med vestibuler, utan i juni 1930 gick fortfarande 16 Co1: or kvar i nästan samma skick som när de byggdes. Interiören förändrades i princip inte då de byggdes om, utan de såg ut som Co1: or inuti.
Vagnarna byggdes om till Co9 från år 1926 och fyra år senare så fanns 23 vagnar. Samma år (1930) började man att leverera stålvagnar med samma littera och dessa vagnar litterades då om med trävagnsunderlitterat -a på slutet, till Co9a. År 1935 tillkom fyra vagnar till då man byggde om vagnar övertagna från UGJ (Uppsala-Gävle Järnväg). Vagn nummer 1238 var med i Krylbosmällen 19 juli 1941 och de spillror som fanns kvar skrotades.

Dessa vagnar hade 9 tredjeklasskupéer (8 av dem "satt ihop" två och två då de saknade vägg mellan sig) med de klassiska zebrarandiga träbänkarna och användes framför allt i snälltågstrafiken på stambanorna, ofta som sittvagn i nattågen för de som inte hade sovplats. Dagtid använde man istället Co8a som tredjeklassvagn i snälltågen.

Min vagn, Co9a 1225 byggdes som Co1 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder 1899 och byggdes om till Co9 någon gång mellan 1926-30. Vagnen är märkt som vid revision efter 1932, med bara "3" istället för "3KL" som man ser på Bo4 och Co11 från tidigare.

[korvtiger]

Mer sardinburkar igen...


Ao1c 1042 och ACo3 1046

Denna gången blev det två vagnar, syskonvagnar dessutom. Vagnarna härstammar nämligen båda från samma vagnstyp, ABo1 (bara ABo fram till 1902), som var den första vagnstypen i modell -91 serien, som byggdes i hela 68 exemplar mellan 1891 och 1902. Dessa vagnar var som litterat skvallrar om första/andraklass sovvagnar. Samtliga dessa vagnar moderniserades under 20-talet till tre olika litteran, Ao1b, Ao1c samt ACo3 och det är två av dessa vi ser här. I Juni 1930 fanns det 21 Ao1b, 24 Ao1c och 23 ACo3. Den sista ABo1:an, (som var den först byggda och därmed den första boggievagnen av modell -91) nummer 1000 skrotades efter Malmslättsolyckan 16 juni 1912.

Ao1c som synes till vänster i bilden ovan hade i princip samma layout i interiören som Ao1b, 10 stycken halvkupéer. (Ao1b kommer jag eventuellt att bygga i en senare etapp.) Dessa vagnar var även om huvudlitterat bara är A första och andraklass sovvagnar som gick i snälltågen (men kunde även användas som sittvagnar) Egentligen var det ingen skillnad på första och andraklasskupéer (vi pratar sent 1800-tal fram till 1956 här), utan det var hur många medresenärer i kupén som man hade som bestämde om det var första eller andra klass man reste. Första klass fanns bara i dag- och nattsnälltågen och under dagtid betydde andra klass att man satt 3 personer i bredd i ett säte i en halvkupé och första klass att man i samma kupé satt 2 personer och hade på så sätt mer plats. I helkupé var man 6 respektive 4 per kupé.
Nattetid var förstaklass en sovande per halvkupé och andraklass två sovande i våningssäng i samma kupé genom att ryggstödet fälldes upp. Alla första och/eller andraklass snälltågsvagnar fick därför märkningen 1&2 Klass medan de andraklassvagnar som inte gick i snälltåg märktes med bara 2 klass.
Ao1c hade alltså 10 halvkupéer, men de satt ihop som helkupéer, två och två med en vägg mellan som hade två dörrar som kunde öppnas på mitten för att kunna få 5 helkupéer.

Den andra vagnen till höger i bild ovan är ACo3 som var en sovvagn med 5 första/andraklass halvkupéer varav 4 satt ihop på samma sätt som i Ao1c samt 5 kupéer med tredjeklass. I tredjeklass satt man 4 i bredd dagtid och nattetid sov man 3 i våningssäng, men obekvämare än i första/andraklass.

[torpal]

Härligt "korvtiger"!

Ser fram emot släppet av den första etappen...

[korvtiger]

Tryckfelsnisse har varit i farten igen, det fanns 22 ACo3 1 Juni 1930, inte 23, därav att det saknas en av de ursprungligen 68 ABo1 vagnarna, den som strök med i Malmslätt.

Har beslutat att bygga 3 vagnar till, så det blir totalt 8 stycken i denna etapp. Hade ytterligare en sovvagn ABCo1 i denna etapp som jag kommer att hoppa över. De tre vagnarna jag kommer att bygga blir CFo5, BFo5, som är resgodsvagnar med andra/tredjeklassavdelning samt ABo3b, restaurantvagnen som satte standarden för hur restaurantvagnar hos SJ såg ut i flera årtionden framåt.

[lan]

.. med din noggrannhet och dina enorma kunskaper om dessa vagnar

Sen vet vi ju att när du gör något så blir det alltid "top class".

Dragare till dessa tåg har vi väl ganska gott om, Vovvens ånglok, några av mina + några D-lok av äldre årgång.

Några av de vagnar du bygger dök väl senare upp i tåg med nitade 30-talare, kan tänka

[LokKalle]

Hej

Kanske fel forum fast ändå.

Tänker inte komma tillbaka och bygga fast det ibland killar lite i fingrarna när man kikar in på forumet som tcks vilja finnas kvar vilket ju är mycket roligt.
Nä. Jag har börjat få lite ordning på min modellverkstad jag har i källaren med en liten svarv, fräs och borrmaskin mm. och skall börja tillverka lite delar till en enkel godsvagn av äldre modell i skala 24.
Jag har letat i hela morgonen efter ritningar på vagnsdelar som t.ex lagergaffel, lagerbox mm.
Undrar om du har kvar adressen till pdf:en som du gav mig ang. detta så kan du väl meddela
mig om det här eller på något annat forum. Den har nog förkommit när jag bytte dator.

LokKalle

[korvtiger]

Har svarat på ditt privata meddelande med, men det kan ju vara av allmänt intresse. Pdf:en du tänker på är Arlöfkatalogen från Arlöfs Waggonfabrik i Skåne, utgiven 1913 som innehåller mängder med detaljritningar på allt mellan lagergafflar till ångvärmereglage. Denna finns inscannad och kan laddas ned här:
http://www.wnj.se/arkiv/dokument/Wag...riken_1913.pdf

[korvtiger]

Och härmed förklarar jag etapp II av detta projekt för öppnat!

Först ut på verkstadsgolvet är en vän som vi har hört mycket om i denna tråden, nämligen boggie Modell 91 i egen hög person!



Denna boggie användes på i princip samtliga av SJs boggievagnar byggda mellan 1891 och 1907 när den ersattes av modell -07 som samtliga tidigare vagnar som jag byggt har. Den hade något kortare axelavstånd (2.1 m istället för 2.4 som -07: orna fick) samt hade bara bromsbackar på insidan av hjulparen, vilket gjorde att ramen var lite kortare än -07:an som hade bromsbackar även på utsidan som skulle få plats. Totalt byggdes cirka 800 exemplar av denna boggie. Just denna modell har jag givit rullager vilket syns på de runda lagerboxarna, de första boggierna hade glidlager och hade därför lådformade lagerboxar. Dock så verkar man ha infört rullager rätt tidigt, så det fick bli sådana så ni slipper att kontrollera varmgång i axellager stup i kvarten när ni ska ut och tåga sedan.

[korvtiger]

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:


Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år!

[lan]

...som vanligt!!!! Ett riktigt nyårsfyrverkeri i noggrant texturarbete. Fönsterglaset ser mycket bra ut ! Jag blir nyfiken på de två stora tankarna under vagnen ? Vad innehöll dom?

God fortsättning, Korvtiger !!!

[korvtiger]

Reflektionerna i fönstren kommer tyvärr inte med in i Trainz, men det tillför ju en hel del när man gör en render som denna.

I båda tankarna förvarades oljegas för glödljusen av system Pintsch. Denna gas var inte komprimerad eller i alla fall inte lika komprimerad som acetylengasen var som kom senare, därav att behållarna är väldigt stora jämfört med acetylentuberna som var i brandsläckarstorlek. Alla nylevererade 91-vagnar hade oljegasglödljus och på 20-talet så fick vagnar som gick i stambanetågen elektrisk belysning. Men dessa Co1: or användes inte så mycket i stambanetrafiken på 20-talet (man ville ha vagnar med vestibuler) och därför verkar de fått behålla sin oljegas fram till 40-talet då de utrustades med elektrisk belysning.

[spyfrog]

Ursprungligen postat av korvtiger

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:


Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år!

Wow, det ser verkligen snyggt ut

[korvtiger]

Vagn nummer två i denna etapp kommer här. Också denna är en ren tredjeklassvagn, med litterat Co5.
Även om den kanske vid första ögonkastet är slående lik Co1 så finns det en del olikheter. Först så skiljer sig Co5 från nästan alla andra 1891-årsvagnar genom att vara lite längre. Dock så är själva korgen samtidigt något kortare, vilket innebär att gavelplattformarna är större än på andra -91-vagnar och lite annorlunda utformade. Vagnen har dessutom en udda fönsterindelning med blandat smala och väldigt breda fönster. Största skillnaden är interiören som på Co1 som jag presenterade ovan bestod av kupéer, vilket gjorde att man använde dessa vagnar i snälltågen medan Co5 hade två öppna salonger med en vägg emellan och rullade mer i förortståg och långsammare passagerartåg. Man valde dessutom att sätta in rullgardiner istället för att ha vanliga tyggardiner som i de flesta andra vagnar.

Ingen Co5 moderniserades nämnvärt. Man bytte enbart träbänkar till stoppade stålrörssoffor på 40-talet, annars såg de i princip likadana ut tills de skrotades på 60-talet.


Co5 1396

Dessa vagnar byggdes mellan 1901 och 1911. Har försökt att räkna antal byggda vagnar, i särtryck från 1907 så finns 20 vagnar byggda 1901-1903 och sedan tillkommer 30 vagnar samtliga byggda 1911. Av dessa skrotades två stycken, nummer 2039 och 2044 efter Getå-olyckan som gick på var sin sida om Co1 1235 som jag nämnt tidigare. Detta innebär att det finns 48 vagnar i särtryck 263 från 1930.
Dock så finns det två luckor i nummerserien för nummer 1391 och 1393 på två vagnar som år 1905 blev ombyggda till experimentmotorvagnar (som först förvirrande nog hade littera Co5, eftersom huvudlitterat X inte införts än). Totalt har det alltså funnits 52 Co5 vagnar med detta utseende, fast aldrig samtidigt.
Sedan så skall det ju nämnas att det tillkom mängder med vagnar från förstatligade privatbanor på 30 och 40-talet som dessutom fick litterat Co5, även om de flesta inte såg exakt ut som dessa.