Plåtvagnsprojekt

[Nils Blid]

Att Korvtiger är tillbaka på banan är i högsta grad glädjande. Hans insatser har varit stora och viktiga. Jag tänker då inte minst på det stora teakvagnsprojektet. Korvtigers plåtvagnssatsning jämte LAns nitade och svetsade stålvagnar som gör att vi inom en framtid kanske kan sätta ihop ett tågsätt, som belyser personvagnsutvecklingen i Sverige.

Har f ö fler mystiska spårplaner på gång.

Nisse

[spyfrog]

Kul att höra att du fått lite inspiration för Trainz igen korvtiger. Ska bli spännande att följa dina projekt!

[korvtiger]

Tackar för åter-välkomnandet!
Som det sig enligt traditionen bör så följs en projektstart av datorstrul. Det har varit moderkortshaveri på Gs/G3 projektet med risk förlora hårddiskdata, sedan var det OS-haveri på teakvagnprojektet och senare problem med hårdvaruppdatering.
Denna gången är det strul med en överflytt av Windows från en gammal disk till en ny disk samtidigt som internetleverantören krånglat vilket resulterat i avsaknad av internet i två dygn. Förhoppningsvis är jag snart på banan igen! (Haha, dessa järnvägsrelaterade skämt... )

Har med andra ord inte kommit vidare sedan sist. Har istället fått tid att researcha så jag skulle istället vilja rätta mig själv då jag inte har någon annan som gör det åt mig som Lan har:
Bo3 byggdes i (minst) 38 exemplar. Det särtryck över personvagnar jag har som den vagnstypen är med i utkom den 1 januari 1907, ungefär samtidigt som de sista vagnarna levererades, därav att några saknades. Dessutom så finns det inget blad med Bo3 i bland ändringstrycken för det särtrycket heller.
Har dessutom lusläst gamla kära särtryck 263, illustrerad förtäckning över personvagnar (med mera) för den 1 juni 1930. Här finns de 28 Bo4: orna som förut, men jag hittade där de 10 saknade Bo3: orna som inte byggdes om till Bo4. De blev ombyggda till Co11, en vagnstyp som är mycket lik Bo4 och som jag kommer att bygga lite senare i denna etapp av projektet, troligtvis redan som nästa vagn då de har samma korg och fönsterindelning.

Har för övrigt en diger lista med vagnar som jag potentiellt kommer att bygga, beroende på hur länge byggorken infinner sig. Denna första etappen innehåller 8 vagnstyper, men det är inte säkert att jag bygger alla dem. Bland dessa synes bland annat Bo4, Co11, ABo3b (Restaurantvagn modell 1911, ingen stålvagn, b-et till trotts) CFo5 (tredjeklass/resgods) och BFo5 (andraklass/resgods).

[Nils Blid]

Med tanke på nitade och svetsade pass-vagnar så får jag ställa en nyfiken fråga: Är det spikade plåtvagnar du bygger? Alltså i stil med spikat plåttak. Eller handlar det om skruvade (plåtskruv) pass-vagnar.

Löjligt inpass kanske - men passvagnarna beskriver en hisnande snabb teknisk utveckling.

Nisse

[korvtiger]

Ja, det är spikade plåtvagnar.
Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt.
Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn.

Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den.

Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre.

[torpal]

Tack korvtiger för denna insyn i Vagnläran. Plåtvagnarna har ju en lång historia, tydligen och var vanliga i min barndom. Jag minns särskilt lanterninerna som jag tyckte gav vagnarna en "internationell" prägel...

[torpal]

... har jag laddat ned samtliga av (som jag kunnat finna). En fråga till "korvtiger". Gjorde du aldrig någon "ren" 3:e-klassvagn med öppna plattformar? Jag har inte hittat någon...

[Nils Blid]

Ursprungligen postat av korvtiger

Ja, det är spikade plåtvagnar.
Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt.
Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn.

Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den.

Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre.

Tydligt att luftspalt saknades - men med luftspalt hade man kanske tvingats lagt om alla hinderfria pålar på de linker som vagnarna trafikerade. Luftspalt efterlyses fortfarande i ett stort antal hus.l

Nisse

[korvtiger]

Har letat lite och hittade en kommentar i Banläran Band II (från 1916) att stommen i vagnarna med plåt eller teakklädsel var av ask eller ek.
Vill dessutom lägga till att jag hittat ytterligare en ren tredjeklassare på boggier med teakklädsel, Co12 (också sovvagn), 5 stycken byggda så sent som 1929.

Har fått ordning på dator och internet (om än temporärt) så bygget har gått vidare. Har byggt färdigt Bo4 och snabbt byggt om den till sin syster Co11 som jag pratade om tidigare samt fått in båda typerna i spelet.


Bo4 1434 till vänster och Co11 1558 till höger

Så samtliga Bo3 (Som jag kommer att bygga i en kommande etapp av projektet) byggdes alltså om till Bo4 (senare Bo4a när stålvagnarna kom på 30-talet) och Co11 (som aldrig fick något underlittera -a mig veterligen, då det aldrig byggdes någon stålvagn med samma littera)
Bo4:an hade i stort oförändrad inredning mot Bo3 och Co11 fick inga större förändringar. Man satte bara upp en vägg mitt i de 6 kupéerna och gjorde på det sättet om dem till 12 halvkupéer med plats för fyra tredjeklasspersoner i varje. Co11 var en sovvagn, så andraklasssofforna byttes mot stoppade tredjeklass-sovvagnssoffor där ryggstödet gick att fälla upp på två ställen för att göra en trevåningssäng, alltså 12 klasser á 3 sovande = 36 sovplatser. Lanterninfönstren sattes igen (något som man gjorde på alla sovvagnar vad jag sett), för att man inte vill ha in ljus och för att kunna sätta luftventiler där.
Co11: orna byggdes om från Bo3 1921-1922, men hade först öppna gavelplattformar och fick vestibulerna först från 1926.
På bilden synes Co11 1558 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1906 som Bo3 och byggdes om 1921 till Co11 med öppna gavelplattformar och slutligen fick plattformarna inbyggda någon gång mellan 1926 och 1930. Bilden visar hur vagnen troligen såg ut (har inte hittat några bilder över huvud taget på Co11) efter att den fått sina vestibuler i slutet på 20-talet.