Teakvagnsprojekt - Svenska 3D-Tåg

lan · 2011-11-22, 19:04

Dessa vagnar är riktiga pärlor! Ett orosmoment är att jag inte blir klar med värdiga dragare till dessa, men jag får väl ge mig på revisionen av B- och F-loken igen, för det vore ju skam att dra dessa delikatesser med en Y-maskin??? Men en Nicklas för växling är väl OK, och ett B-lok för linjetjänst vore väl önskvärt ?

Bravo Korvtiger!!!

Bengan · 2011-11-22, 19:57

Verkligen snygga vagnar, Korven

Tackar allra ödmjukaste för dessa.

Har haft en massa funderingar tidigare. Hur SJ och andra bolag, brukade hänga på vagnarna efter ett ånglok. Hade dom någon speciel standardmetod som t.ex. 1.klass närmast ångloket eller tvärtom, längst bort från ångloket, med tanke på rök och sot. Har mina misstankar, att 3:klass-vagnar hamnade på dom mest utsatta platserna. Där det var mest risk att drabbas för röken och sot, men vilken ände är egentligen mest utsatt. Närmast loket eller en bit bortanför?

lan · 2011-11-22, 21:25

Det är klart att förstaklasspassagerare skulle skonas från livets realiteter i möjligaste mån! Men det bleve väl en konflikt mellan rökfri miljö och långa gångavstånd. Ankomst till de stora städernas säckstationer krävde snabb avstigning och vidaretransport, en rökfri miljö innebar det motsatta. Ett dilemma för dåtidens logistiker kan jag tro?

korvtiger · 2011-11-23, 16:17

Mig veterligen så såg det ut såhär:
Resgodsvagn och Postvagn placerades alltid i ena änden på tågsättet, med den nämnda avdelningen vänd utåt om den även hade kupéer för passagerare. Detta av praktiska skäl för att folk inte skulle springa igenom dessa utrymmen som dessutom var låsta.
På 40-talet så infördes regler om s.k. skyddsutrymme, att om vagnvikten översteg ert viss tal för en viss hastighet så fick inte den del av vagnen, (upp till en halv boggievagn, eller en hel tvåaxlig vagn) upplåtas för resande. Undantag om vagnen var en rammsäker vagn, vilket i princip alla stålvagnar var. Anledningen till detta var att den delen av vagnen närmast loket var den som skadades allvarligast vid en kollision. Senare uppkom regler(tror jag) även för hur trärams och stålvagnar fick blandas. Vid kollisioner så brukade det nämligen sluta så att stålvagnen klarade sig hyfsat bra, men träramsvagnen före stålvagnen bara var kaffeved kvar av.
På handbromsens tid så var vagnsplaceringen ibland beroende av om vagnen hade broms eller ej, det fanns regler för hur det där fungerade. Dock så gällde det nog inte persontåg så mycket då nästan alla sådana vagnar hade handbroms och vakuumbromsen infördes rätt tidigt.

Innan skyddsutrymmets tid så placerade man nog andra och tredjeklass vagnar lite hur som i tågen. Dock så samlade man nog gärna tredjeklassvagnarna för sig. Vanligast var att andraklasskupéerna fanns i en BCo-vagn. Rena andraklassvagnar förekom nog mestadels bara i de större tågen på stambanorna. Dock verkar det som om man gärna hade resgods och postvagnar närmast lok och om inte det tredjeklassvagnar. Kanske är medvetet, kanske inte, det har jag faktiskt ingen koll på.

Vanliga tågsammansättningar för mindre tåg var:
Resgodsvagn(ar) ev. med postkupé, BCo + en tredjeklassvagn. Ex:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=93891
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=55445

Vid blandade gick gods och passagerarvagnarna var för sig. Godsvagnarna verkar oftast vara tillkopplade mellan lok och personvagnar dock inget som jag vet om att det fanns regler om.
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=24924

Sök gärna runt på jvmv, välj Fotografier och sök på "Tell", samt en plats, eller ett littera("B-lok", t.ex.), eller något annat så hittar du massor av fotografier och vykort som Thomas Tell har lagt upp där som han brukar kommentera med vad det är för vagnstyper och ofta ungefärligt årtal.

Andra exempel:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=30611
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...d=39889#p39910

Hoppas att det svarade på några frågor!

Bengan · 2011-11-23, 16:58

Tack, Tomas.

Då fick man lite mer kött på benen eller var det fett.

Näst sista länken, gav en massa nostalgi-vibbar hos en. Den viadukten, tyckte jag var så häftig att åka på. När jag åkte som en liten grabb, till mina morföräldrar i Helsingborg. Först genom pålsjöskog, bland alla bokar (speciellt på hösten) och sedan avslutningen på viadukten, ner till färjelägret.

vovven47 · 2011-11-24, 17:20

Bockar djupt för dina fina teakvagnar OCH den intressanta vagns historien. Du fick mig intresserad av littera beteckningarna, vilket jag aldrig tidigare fördjupat mig i!

korvtiger · 2012-01-02, 20:20

Då öppnar vi det nya året med den tredje och sista etappen i mitt teakvagnsprojekt. Denna gången blir det de tvåaxliga vagnarna som står på verkstadsgolvet. Har 3 ritningar på vagnar som skall byggas, kanske blir någon mer efter det.

Först ut är i alla fall C3d:

2011-11-22, 19:57	#2
Bengan Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem Reg.datum: Aug 2001 Ort: Huddinge, Sweden. Inlägg: 6 376	Verkligen snygga vagnar, Korven Tackar allra ödmjukaste för dessa. Har haft en massa funderingar tidigare. Hur SJ och andra bolag, brukade hänga på vagnarna efter ett ånglok. Hade dom någon speciel standardmetod som t.ex. 1.klass närmast ångloket eller tvärtom, längst bort från ångloket, med tanke på rök och sot. Har mina misstankar, att 3:klass-vagnar hamnade på dom mest utsatta platserna. Där det var mest risk att drabbas för röken och sot, men vilken ände är egentligen mest utsatt. Närmast loket eller en bit bortanför? __________________ Bengan

2011-11-22, 21:25	#3
lan Veteran Reg.datum: Nov 2001 Ort: Onsala, , Sweden. Inlägg: 8 149	Det är klart att förstaklasspassagerare skulle skonas från livets realiteter i möjligaste mån! Men det bleve väl en konflikt mellan rökfri miljö och långa gångavstånd. Ankomst till de stora städernas säckstationer krävde snabb avstigning och vidaretransport, en rökfri miljö innebar det motsatta. Ett dilemma för dåtidens logistiker kan jag tro? __________________ *"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti* LAn

2011-11-23, 16:17	#4
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Mig veterligen så såg det ut såhär: Resgodsvagn och Postvagn placerades alltid i ena änden på tågsättet, med den nämnda avdelningen vänd utåt om den även hade kupéer för passagerare. Detta av praktiska skäl för att folk inte skulle springa igenom dessa utrymmen som dessutom var låsta. På 40-talet så infördes regler om s.k. skyddsutrymme, att om vagnvikten översteg ert viss tal för en viss hastighet så fick inte den del av vagnen, (upp till en halv boggievagn, eller en hel tvåaxlig vagn) upplåtas för resande. Undantag om vagnen var en rammsäker vagn, vilket i princip alla stålvagnar var. Anledningen till detta var att den delen av vagnen närmast loket var den som skadades allvarligast vid en kollision. Senare uppkom regler(tror jag) även för hur trärams och stålvagnar fick blandas. Vid kollisioner så brukade det nämligen sluta så att stålvagnen klarade sig hyfsat bra, men träramsvagnen före stålvagnen bara var kaffeved kvar av. På handbromsens tid så var vagnsplaceringen ibland beroende av om vagnen hade broms eller ej, det fanns regler för hur det där fungerade. Dock så gällde det nog inte persontåg så mycket då nästan alla sådana vagnar hade handbroms och vakuumbromsen infördes rätt tidigt. Innan skyddsutrymmets tid så placerade man nog andra och tredjeklass vagnar lite hur som i tågen. Dock så samlade man nog gärna tredjeklassvagnarna för sig. Vanligast var att andraklasskupéerna fanns i en BCo-vagn. Rena andraklassvagnar förekom nog mestadels bara i de större tågen på stambanorna. Dock verkar det som om man gärna hade resgods och postvagnar närmast lok och om inte det tredjeklassvagnar. Kanske är medvetet, kanske inte, det har jag faktiskt ingen koll på. Vanliga tågsammansättningar för mindre tåg var: Resgodsvagn(ar) ev. med postkupé, BCo + en tredjeklassvagn. Ex: http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=93891 http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=55445 Vid blandade gick gods och passagerarvagnarna var för sig. Godsvagnarna verkar oftast vara tillkopplade mellan lok och personvagnar dock inget som jag vet om att det fanns regler om. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=24924 Sök gärna runt på jvmv, välj Fotografier och sök på "Tell", samt en plats, eller ett littera("B-lok", t.ex.), eller något annat så hittar du massor av fotografier och vykort som Thomas Tell har lagt upp där som han brukar kommentera med vad det är för vagnstyper och ofta ungefärligt årtal. Andra exempel: http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=30611 http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...d=39889#p39910 Hoppas att det svarade på några frågor! __________________ -k-

2011-11-23, 16:58	#5
Bengan Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem Reg.datum: Aug 2001 Ort: Huddinge, Sweden. Inlägg: 6 376	Tack, Tomas. Då fick man lite mer kött på benen eller var det fett. Näst sista länken, gav en massa nostalgi-vibbar hos en. Den viadukten, tyckte jag var så häftig att åka på. När jag åkte som en liten grabb, till mina morföräldrar i Helsingborg. Först genom pålsjöskog, bland alla bokar (speciellt på hösten) och sedan avslutningen på viadukten, ner till färjelägret. __________________ Bengan

2012-01-02, 20:20	#7
korvtiger Medlem Reg.datum: Jan 2008 Ort: Uppland, Sverige Inlägg: 2 728	Då öppnar vi det nya året med den tredje och sista etappen i mitt teakvagnsprojekt. Denna gången blir det de tvåaxliga vagnarna som står på verkstadsgolvet. Har 3 ritningar på vagnar som skall byggas, kanske blir någon mer efter det. Först ut är i alla fall C3d: __________________ -k-

2011-11-24, 17:20	#6
vovven47 Medlem Reg.datum: Jun 2010 Ort: Yxlan, Norrtälje Inlägg: 1 345	Bockar djupt för dina fina teakvagnar OCH den intressanta vagns historien. Du fick mig intresserad av littera beteckningarna, vilket jag aldrig tidigare fördjupat mig i!