Spikhålen beror på den textur jag använt för att få lite variation, går säkert att hitta snyggare nånstans. Jag har överhuvudtaget inte petat i detaljer utan koncentrerat mig på totalprincipen för "stitched track" för att hitta förenklingar och försöka få övergångarna mellan LOD-nivåerna så omärkbara som möjligt samt alphamaskerna. Vad gäller detaljer och finish får väl finsnickarna träda in!?

När vi nu ändå kommer med kommentarer så ställer jag mig frågan om underläggsplattor var vanligt förekommande på 891mm?
Vad jag läst om DONJ så förekom underläggsplattor där bara på några få delsträckor (jobbiga uppförsbackar där loken "drog" mer än vanligt) - i övrigt så hade man inte underläggsplattor eftersom man använde oinpregnerade slipers vilka iaf var slut efter en så kort tid att underläggsplattorna var värdelösa. Sen var det nog som Korvtiger säger spik som gällde på 891mm.

Men nu vill jag inte gnälla mer utan vill berömma detta fina spår som dessutom äntligen fick mig att begripa hur splines funkar i 2009. :Yeah:

Bussig folk – försök att förklara på vanlig enkel svenska vad stiched track är för något. Är det nåt bra? Vad är den till? Har man användning för den? Kan man, om den anses vara bra, använda den i en befintlig bana. Är det ett bättre spår för oss i tekniken okunniga banbyggare? Varför kan jag inte i fortsättningen använda Ekans gamla fina spår.

Och så det här med underlagsplattor. Vad jag minns är underlagsplattor till för byggindustrin och består/bestod av en blandning av träull och cement – bra i taket i fuktiga källare. Inte minns jag att banvakt Nils Larsson lade plattor under slipers när han bytte dem.

Det är inget fel att förklara ett märkligt ord inom en parentes bakom ordet eller, ännu bättre, i en fotnot. Och det räcker inte med en gång – förklaringen skall upprepas ständigt eftersom det, i bästa fall, ständigt kommer till nya läsare.

När Benkegbg och jag, som ägnat våra liv att förklara det obegripliga, testade vår DEM-manual fick vi på tafsen av Hobo som ansåg att vi måste vara övertydliga. Jag tror att vi skrev om manualen ett tiotal gånger till. Hobo menade att vi hade missat att förklara det obegripliga. Han hade rätt.

Nåja, så långt behöver man inte gå om stitched tracks och underlagsplattor.

Fast det är ju bra att veta vad de är för något.

Nisse

P S Det här är andra gången jag skriver inlägget. Förra gången loggades jag ut. Sånt är mitt Forum-liv. D S

Hej Nils

Jag skall försöka förklara "stiched track" lite förenklat. Det är alltså det "nya" sättet att bygga spår i Trainz (från 2009 tror jag). Vad som skiljer det från det gamla spåret är att man kan ha olika detaljnivåer på olika avstånd vilket innebär att man alltså kan göra ett spår som ser mer realistiskt ut eftersom man kan ha mera detaljer utan att sega ner datorn. Sen skall det också vara allmänt mera resurs effektivt än det gamla spåren.

Underläggsplattor har jag fattat att det är en platta som man la mellan rälen och slipern när man spikade spåren. Tanken med detta var att slitaget mellan räls och sliper skulle slita på underläggsplattan istället och då kunde man byta plattan istället för hela slipern. Utan underläggsplattan så åt sig rälen ner i slipern med tiden och om slipern var impregnerad så blev man tvungen att byta ut slipern innan den egentligen var "slut" om man inte hade underläggsplattor.

Bra svar, Spyfrog. Tackar!

Nisse

Posta här !!!!
 

Jag lade ut några experimentspår på Download för er att testa och vinna erfarenheter av.
DET VAR ALLS INGEN FÄRDIG PRODUKT !!!! Dessutom skall vi kanske försöka låta bli att posta kommentarer m.m. i downloadtrådarna !!! Jag är själv ett dåligt exempel, men när man laddar upp något i Download kan man göra en diskussionstråd här eller under 3D-Design.

DETTA ÄR TRÅDEN FÖR TS2009-Spår !!!

Jag experimenterar då och då med spåren och vissa slutsatser har jag dragit:

1. Ju smalare spårvidd desto kortare spårbiltar! (för normalspår är 4 slipers, 4 slipers, 8 slipers (ev 16 slipers) lagom.

2. Ballast-texturerna måste göras väldigt symmetriska kring x- och y-axel !

3. Största noggrannhet vid tillverkning av sektionerna, annars blir det fel i skarvarna.

4. Mappning måste ske på samma sätt för detaljerna i alla lodmesher, annars syns lodskarvarna i spelet.

Ovanstående gäller stoppbockarna och andra (Trackside objects) som måste anpassas noga till spåren.

Om du fortfarande experimenterar med spåren, så tycker jag att slipersarna är för smala (1435mm).
Tittar man uppifrån, så är dom inte bredare än själva rälsen.
Jämför man med andra spår, så ser dom väldigt klen ut (se bild).

Du har helt rätt Ekan, detta är saker jag kommer att åtgärda vid en ev. riktig variant.

"normalslipers i huvudspår: 2700x225x160
i sidospår: 2400x225x160
1067-spår:
1800x190x160
891-spår:
1600x190x160
600-spår:
1400x190x160 "

Spåren till höger och vänster på din bild är helt fel: normalt c/c-avstånd var 650-770 mm och slipersbredd max. 225 mm.

Bra att ni kommer med påpek!!! Mer sånt!

Konstruktionen av LOD 0, petgörat.
 

Visar lite bilder från gmax under konstruktion av spikat normalspår (ej huvudspår), nivå LOD0:

Banvallen:
banvallsbredd 3,6m, krönbredd 2,8m, sliperslängd 2,4m, slipersbredd 0,225m, c/c-avstånd 750mm, banvallslängd 3,0m.
Rälsprofil med befästning(spik): fotbredd 133mm, rälshöjd 133mm. Laffning (rälernas lutning) 1:20 (= 2,86 grader)[uttag i sliprarna ej gjort-syns ej].

Den tusen gånger omarbetade texturen med sin alphamask. Att lägga räls och banvall över hela texturbredden gör att man kan utnyttja s.k. "tiling" vid mappningen, dvs man kan dra ut mappen långt utanför texturen vid långa spårlängder som i LOD2-3.

(Det vita[respektive bruna på texturen) är 1435-mallen för kontroll av spårvidd och rälshöjd.)

Grusade planer
 

Om man vill slänga lite grus på de minutiöst sopade sliprarna så är det bara att försiktigt höja vissa vertex längs banvallens mittlinje!

Ser ju riktigt trevligt ut detta.

Sista bilden i inlägg 25. Är det texturen? Den ser lättarbetad ut, för att klona och skapa fler varianter av banvallen i framtiden.

Har du haft någon fundering på, att göra en variant som Tomas C räls. Där banvallen går lite längre ner, så att man kan fylla igen lite mindre sänkor.

EDIT: Inlägg nr. 24 menade jag.

Jag tycker det är viktigare att ha semitransparens vid marken än att kunna höja spåret. Jag gillar inte spår utan semitransparens (Märklinspår!!). Sådana järvägsbankar måste väl gå att bygga på annat sätt? Man kan ju tänka sig en variant av spåret som har dessa vallar men det blir en faslig massa merjobb!

Ja, det har du nog rätt i.
Går ju att lösa, med en bra marktexture i slänten lika gärna, som en förlängning på banvallen.

* Inser nu att jag mest svamlade i det här inlägget*

Men snyggt blir spåret i vart fall.

Säg till ifall du har behov av ritningar på räl/underläggsplattor/skarvjärn mm. Jag har en del i mitt bantekniska kompendium.

110806 Lösningar idag !
 

Bear, skulle behöva bild, ritning på underläggsplattor från 20-50-talet!

Bengan, det gick att lösa bankspåret ganska lätt, på befintlig textur!!!! Och semitransparensen är kvar upptill (syns inte i höjdläge). Detta spår har fler polys och bör väl bara användas där det behövs. Kan också glädja min herre med att stoppbocken nu har lyktan monterad dygnet runt, men den tänds bara under natten.

För att citera Brasse B: "Ë inte dé himla fiffigt!"