Ett försök till ett nytt modernt svenskt signalsystem!

[Nils Blid]

Mycket intressant, Blomsson – och jag kommer att följa ditt arbete med spänning, och kanske ha en och annan synpunkt också.

Tidsperioden förefaller väl tilltagen liksom ambitionen.

Linjeblockering fungerar uselt i Trainz vilket säkert många instämmer i. Även jag har drabbats vilet resulterat i en krasch mellan två tåg som båda körde 90. Det var i Nynäsbanan som jag hade lagt in blocksignaler enligt reglerna.Jag satt i cabhytten i station X och fick grönt ljus av utfartssignalen. Samtidigt startade ett AI-tåg från station Y. Det fick också grönt utfartsljus. Jag blev helt överraskade när ett mötande tåg i full fart dök upp bakom den kurva mitt på linjen.

Vad hände? Det här är inte min avdelning men den troliga förklaringen är att båda tågen fick grönt ljus därför att den kommande signalen visade grönt. För min del var ju lösningen enkelt; jag tog bort alla blocksignaler. Resultatet blev då att när jag passerade X:s utfartssignal slog den om till rött. I sin tur uppfattade utfartssignalen i station Y att nästa signal visade rött och därför slog om till rött ljus.

Det här ju egentligen grundbulten i Trainz´ signalsystem.

Har du, Blomsson, några tankar hur fixa det här?

Nisse

[lan]

I TANE finns ju Interlocking Tower som betyder just linjeblockering (eller ställverk) - konstigt att ingen använder det???????

[blomsson]

Ursprungligen postat av Nils Blid

Mycket intressant, Blomsson – och jag kommer att följa ditt arbete med spänning, och kanske ha en och annan synpunkt också.
Nisse

Alla synpunkter är av intresse! Ju intresserade andra är ju roligare blir det att hålla på!

Ursprungligen postat av Nils Blid

Tidsperioden förefaller väl tilltagen liksom ambitionen.
Nisse

Ambitionen kanske är (för) hög, fast tidsperioden är inte så tilltagen som det verkar.
Den första automatiska-linjeblockeringen provades på sträckan Kimstad-Norsholm 1921. Mellan 1925 och 1930 så utvecklades komponenterna i linjeblocket till att likna det som finns idag bl.a. 1925 Göteborg - Olskroken, Malmö-Arlöv och 1930 Stockholm S. - Älvsjö.
1956 byggdes den första linjeblockeringen av nuvarande typ.

1960 byggdes det första ställverket av relätyp avsett för fjärrblockering, benämnt SJ 59(mod 59). Provanläggning 1955 Ånge-Bräcke. Detta ställverk nytillverkas fortfarande. 1965 kom ett nytt reläställverk, (mod 65) mera i form av moduluppbyggnad (tillverkas inte längre). 1985 kom datorställverk (mod 85) där allt styrs av två separata program i datorn (tillverkas inte längre). 1995 kom ett nytt datorställverk (mod 95) som är uppgraderat för nyare ATC-systemen.
För en utomstående är det inte mycket som skiljer men är ganska lätt att se om man vet vad man ska titta på!

[quote=Nils Blid;302491
Linjeblockering fungerar uselt i Trainz vilket säkert många instämmer i. Även jag har drabbats vilet resulterat i en krasch mellan två tåg som båda körde 90. Det var i Nynäsbanan som jag hade lagt in blocksignaler enligt reglerna.Jag satt i cabhytten i station X och fick grönt ljus av utfartssignalen. Samtidigt startade ett AI-tåg från station Y. Det fick också grönt utfartsljus. Jag blev helt överraskade när ett mötande tåg i full fart dök upp bakom den kurva mitt på linjen.

Vad hände? Det här är inte min avdelning men den troliga förklaringen är att båda tågen fick grönt ljus därför att den kommande signalen visade grönt. För min del var ju lösningen enkelt; jag tog bort alla blocksignaler. Resultatet blev då att när jag passerade X:s utfartssignal slog den om till rött. I sin tur uppfattade utfartssignalen i station Y att nästa signal visade rött och därför slog om till rött ljus.

Det här ju egentligen grundbulten i Trainz´ signalsystem.

Har du, Blomsson, några tankar hur fixa det här?[/QUOTE]

Skälet till varför två tåg krockar är att det inte finns någon funktion i svenolovs system som kontrollerar om linjen är fri, för vändas osv. Problemet är också trainz, som ställer en signal i kör om det finns ett tåg i närheten. Eftersom det då finns signaler emellan de båda stationerna så blir det kör! Jag kan inte fixa detta i svenolovs system, men det är som du säger en grundbult i ett fungerande signalsystem. Alternativet är att köra utan linjeblock, bara utfartssignaler (går dock inte att välja har jag sett så är väl kört ändå!) och då skulle det kunna funka som TAM-sträcka (Tåganmälan) men krävs ju ändå kontroll på stationerna... Så kanske lite moment 22. Fick en fundering om det skulle gå att använda mitt linjeblock tillsammans med svenolovs system, men är tveksam till det! Ska pröva när jag kommer så långt!

Till lan:
I TANE finns ju Interlocking Tower som betyder just linjeblockering (eller ställverk) - konstigt att ingen använder det???????

Interlocking Tower är funktionsmässigt signalställverk inte linjeblock och ag har prövat detta men fungerar inte tillsammans med svenolovs signalsystem. Dessutom tycker jag inte om att man måste skriva in tågvägar och beroendeförhållanden för hand.
Betänk följande: Dubbelspårs-station med fem tågspår, alla spår kan nås från alla infartssignaler, ger fem tågvägar per signal, vilket ger 10st infartstågvägar och tio utfratstågvägar i varje riktning, totalt 40st! När allt är möjligt att göra i scriptet istället...

mvh
Håkan

[Nils Blid]

En grundlig och begriplig förklaring. Fortsätt så, Håkan. (Tips: När Bengegbg och jag gjorde vår första manual fick vi skäll av betatestaren för att vi inte var tillräckliga övertydliga. Vi bättrade oss).

Det här är ett stort och svårt ämne. Är imponerad av att Blomsson/Håkan vågar ge sig i kast med det.

Kör vidare, Håkan!

Nisse

[blomsson]

Tänkte skriva lite och visa lite bilder på vad jag håller på med så att ni inte tror att jag bara snackar...
Även fast Trainz är en avart av C++ så går det skapligt. Mycket tid går dock åt till att fatta vad Trainz klagar på.

Min ide är att man ska kunna testa och se hur signalerna beter sig i surveyour, detta innebär att det kommer att bli mer information i property-rutorna än tidigare, men färre saker att ställa in. Fokus ligger på att jag som programmerare leder oss som bygger i rätt riktning så att banorna blir så verklighetstrogna som möjligt. Detta betyder att informationen i property-rutor och att guider/manualer är tillräckligt tydliga så att vem som helst ska kunna bygga en signaltekniskt korrekt bana. Denna ide passar säkert inte alla, men jag tycker att de regler och föreskrifter som finns ska följas. Jag tror inte det blir svårare att bygga, däremot är järnvägen full av speciallösningar och att täcka upp allt kan bli väldigt svårt!

Beroende på att Linjeblocket och Stationsautomater/Tkl är viktiga för ett väl fungerande signalsystem så koncentrerade jag mig på att göra klart Huvudljussignalerna och Försignalerna. Kvar att göra är Huvuddvärgsignalerna, Stopplycktor, Dvärgsignaler och lite annat smått och gått. Vissa delar är tågvägs-beroende och kommer inte att synas i surveyour.
Linjeblocket (som tog lite längre tid att göra än vad jag hoppades, genvägar är senvägar) är precis klart förutom Linjeplatsfunktionen. Dock brukar det alltid dyka upp saker man inte har räknat med när nya detaljer tillkommer.

Jag tänkte visa lite bilder på vad jag har gjort hittills, dock är det svårt att se hur linjeblocket fungerar. Signalerna är samma som svenolov använde och samma namnkonvention. Ska också säga att monteringen inte är klar än, har koncentrerat mig på signaleriet.

Linjeblocket i kör.
Utf L41 lik.jpg

"Check-boxen" LIK/LIU är till för att testa linjeblocksfunktionen i surveyour enligt ovan nämnda princip.
Linjeblocket återtaget, så att linjen går att vända.
Utf L41 liu.jpg

Motstående ände av linjeblocket, först i stopp,
Utf L42 liu.jpg

Sedan i kör efter att linjen har blivit vänd.
Utf L42 lik.jpg

Och då ska Mellnablocksignalen vara i kör...
Mblsi L4 k.jpg

Det verkar funka, mer tester ska utföras och Linjeplatsfunktionen ska in också. Är inte hundraprocent nöjd, finns lite fler ideér få se hur mycket man ska bråka me det om det fortsätter att fungera.

Samma Mellanblocksignal efter en klåfingrig projektör...
Mblsi L4 ingen fsi.jpg
Observera informationstexten...

Ett par bilder till på lite signaler och deras informationsruta.
Inf k40.jpg
Msi s 250m.jpg


Funderar på om informationstexten skulle färgkodas beroende på om informationen är positiv eller negativ och om den ger förslag till förändring?
Mera information ska in i property-rutorna.
Och det ska också testas mot STL:s-objekt.

Frågan är om jag ska göra klart signalfunktionerna eller om jag ska börja på med TKL-funktionerna! Är väldigt sugen på det sistnämnda...

Växel-hastigheterna hämtas från scriptade växelobjekt.


Jag slänger ut en fråga rakt ut i etern och undrar om det är någon som skulle ha lust att skapa några objekt till mig som jag kan scripta. Huvud-objektet är motordrivna växeldriv med specifika önskemål. Sedan har jag också ett par hemliga objekt som kan bli väldigt bra! Men hjälp behövs, pm eller här om intresse finns.

Det va säkert något mer jag skulle skriva... Men nu är det fotboll och mat!
Alla frågor, förslag osv är av intresse. Ös på bara!

mvh
Håkan

[jgloket]

ser det ut som. Jag ser fram emot att det kommer provobjekt eller färdiga signaler att testa på sin bana.

[bönan]

Ser riktigt spännande ut! Kör iofs inte Trainz själv, men om någon bygger en rutt med ett så väl fungerande signalsystem är det nästan så att man är tvungen att köpa Trainz bara för att testa...!

Kan du ha någon nytta av en TKL i utvecklingen av signalsystemet?

[blomsson]

Tack för heja-ropen och tack för erbjudandet Bönan, men farsan jobbar som Fjtkl på Cst så har ett bra bollplank hos honom. Dock är hans standardsvar när man frågar vad som sker eller hur de gö,r "det är olika"! Inte så upplysande som man kunde önska...

Kan ju också nämna när jag ändå skriver, att signalsystemet kommer att kräva någon form av Tkl-funktion för att fungera. Tanken är att Tkl ska vara så flexibelt att det inte ska spela någon roll om du som bygger och skapar sessioner väljer att köra tågen med hjälp av tidtabell/schema/körplan eller via "trackmarks". Systemet ska känna av var "trackmarks" ligger och hitta en korrekt rörelseväg till/förbi det objektet. Tidtabeller och liknande funktioner får nog testas ut var för sig eller skriva egna. Har inte forskat i hur de fungerar ännu!
Låter det komplicerat? Tror det är det också, men det är det som är lite kul och får jag det att fungera så tror jag att det kan bli väldigt bra! Dock är ju alltid Trainz en stor brasklapp i sammanhanget.
Men en funktion i taget, så är hjärnan glad!

mvh
Håkan