Plåtvagnsprojekt

[Nils Blid]

Äe ek fuktig går det bra att spika eller skruva i den. Är det däremot torr blir det problem - då måste man förborra. Ek har jag hållit med under på många år. Lägger en röst på ask, som dock är mer svåråtkomlig.

Tjusiga vagnar.

Nisse

[korvtiger]

Som utlovat, flera rena tredjeklassare. Jag ger er Co9a:


Co9a 1225

Denna vagnstyp liksom alla övriga vagnar med plåtklädsel är ombyggd ifrån en av 1891-års standardvagnar. Denna gången är ursprunget Co1, en vagntyp som byggdes i minst 42 exemplar mellan 1896 och 1900. Till skillnad från Bo3 så blev inte alla Co1: or moderniserade med vestibuler, utan i juni 1930 gick fortfarande 16 Co1: or kvar i nästan samma skick som när de byggdes. Interiören förändrades i princip inte då de byggdes om, utan de såg ut som Co1: or inuti.
Vagnarna byggdes om till Co9 från år 1926 och fyra år senare så fanns 23 vagnar. Samma år (1930) började man att leverera stålvagnar med samma littera och dessa vagnar litterades då om med trävagnsunderlitterat -a på slutet, till Co9a. År 1935 tillkom fyra vagnar till då man byggde om vagnar övertagna från UGJ (Uppsala-Gävle Järnväg). Vagn nummer 1238 var med i Krylbosmällen 19 juli 1941 och de spillror som fanns kvar skrotades.

Dessa vagnar hade 9 tredjeklasskupéer (8 av dem "satt ihop" två och två då de saknade vägg mellan sig) med de klassiska zebrarandiga träbänkarna och användes framför allt i snälltågstrafiken på stambanorna, ofta som sittvagn i nattågen för de som inte hade sovplats. Dagtid använde man istället Co8a som tredjeklassvagn i snälltågen.

Min vagn, Co9a 1225 byggdes som Co1 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder 1899 och byggdes om till Co9 någon gång mellan 1926-30. Vagnen är märkt som vid revision efter 1932, med bara "3" istället för "3KL" som man ser på Bo4 och Co11 från tidigare.

[korvtiger]

Mer sardinburkar igen...


Ao1c 1042 och ACo3 1046

Denna gången blev det två vagnar, syskonvagnar dessutom. Vagnarna härstammar nämligen båda från samma vagnstyp, ABo1 (bara ABo fram till 1902), som var den första vagnstypen i modell -91 serien, som byggdes i hela 68 exemplar mellan 1891 och 1902. Dessa vagnar var som litterat skvallrar om första/andraklass sovvagnar. Samtliga dessa vagnar moderniserades under 20-talet till tre olika litteran, Ao1b, Ao1c samt ACo3 och det är två av dessa vi ser här. I Juni 1930 fanns det 21 Ao1b, 24 Ao1c och 23 ACo3. Den sista ABo1:an, (som var den först byggda och därmed den första boggievagnen av modell -91) nummer 1000 skrotades efter Malmslättsolyckan 16 juni 1912.

Ao1c som synes till vänster i bilden ovan hade i princip samma layout i interiören som Ao1b, 10 stycken halvkupéer. (Ao1b kommer jag eventuellt att bygga i en senare etapp.) Dessa vagnar var även om huvudlitterat bara är A första och andraklass sovvagnar som gick i snälltågen (men kunde även användas som sittvagnar) Egentligen var det ingen skillnad på första och andraklasskupéer (vi pratar sent 1800-tal fram till 1956 här), utan det var hur många medresenärer i kupén som man hade som bestämde om det var första eller andra klass man reste. Första klass fanns bara i dag- och nattsnälltågen och under dagtid betydde andra klass att man satt 3 personer i bredd i ett säte i en halvkupé och första klass att man i samma kupé satt 2 personer och hade på så sätt mer plats. I helkupé var man 6 respektive 4 per kupé.
Nattetid var förstaklass en sovande per halvkupé och andraklass två sovande i våningssäng i samma kupé genom att ryggstödet fälldes upp. Alla första och/eller andraklass snälltågsvagnar fick därför märkningen 1&2 Klass medan de andraklassvagnar som inte gick i snälltåg märktes med bara 2 klass.
Ao1c hade alltså 10 halvkupéer, men de satt ihop som helkupéer, två och två med en vägg mellan som hade två dörrar som kunde öppnas på mitten för att kunna få 5 helkupéer.

Den andra vagnen till höger i bild ovan är ACo3 som var en sovvagn med 5 första/andraklass halvkupéer varav 4 satt ihop på samma sätt som i Ao1c samt 5 kupéer med tredjeklass. I tredjeklass satt man 4 i bredd dagtid och nattetid sov man 3 i våningssäng, men obekvämare än i första/andraklass.

[torpal]

Härligt "korvtiger"!

Ser fram emot släppet av den första etappen...

[korvtiger]

Tryckfelsnisse har varit i farten igen, det fanns 22 ACo3 1 Juni 1930, inte 23, därav att det saknas en av de ursprungligen 68 ABo1 vagnarna, den som strök med i Malmslätt.

Har beslutat att bygga 3 vagnar till, så det blir totalt 8 stycken i denna etapp. Hade ytterligare en sovvagn ABCo1 i denna etapp som jag kommer att hoppa över. De tre vagnarna jag kommer att bygga blir CFo5, BFo5, som är resgodsvagnar med andra/tredjeklassavdelning samt ABo3b, restaurantvagnen som satte standarden för hur restaurantvagnar hos SJ såg ut i flera årtionden framåt.

[lan]

.. med din noggrannhet och dina enorma kunskaper om dessa vagnar

Sen vet vi ju att när du gör något så blir det alltid "top class".

Dragare till dessa tåg har vi väl ganska gott om, Vovvens ånglok, några av mina + några D-lok av äldre årgång.

Några av de vagnar du bygger dök väl senare upp i tåg med nitade 30-talare, kan tänka

[korvtiger]

Ja, det går att koppla på dessa vagnar bakom det mesta. Denna etapp består av vagnar som man kunde hitta i tåg från 20-talet fram till i många fall 60-talet(Dock med den moderna SJ-futura-märkningen och med det nya klassystemet från 1956).
Tittar vi på 20-30-tal så är det bland annat ånglok B eller F med snälltåg, Sa, Sb med persontåg och lokaltåg och ellok Ds för snäll och persontåg på elektrifierade linjer.

Dessa plåtklädda vagnar gick ju i alla tåg blandat med stålvagnarna när de introducerades på 30-talet. Träramsvagnarna fick vara kvar till 1960-talet då man efter någon allvarligare olycka beslutade att träramsvagnarna skulle utfasas av säkerhetsskäl då det bara blev småbitar kvar av dem efter en kollision.

Rekommenderar denna film från 1941 där man kan se blandningen av stålvagnar och träramsvagnar: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=85

Har lite autentiska tågsammansättningar från 20 och 30 tal som jag tänkte visa på. Kanske blir sedan när vagnarna är klara.

[torpal]

Härlig film "korvtiger".
Den har jag inte sett tidigare...
Tack!

[korvtiger]

CFo5 1352

Mellan 1900 och 1907 lät SJ bygga 26 vagnar av littera CFo1 (Före 1902 bara CFo), en vagnstyp som bestod av 5 tredjeklasskupéer med träbänkar och ena vagnhalvan med resgodsavdelning och en liten kupé för konduktörspersonal. Resgodsavdelningen hade dörrar på gångjärn som var insänkta någon decimeter i vagnssidan, en på var sida. Från 1925 började man modernisera dessa vagnar som de flesta plåtklädda vagnar, så de fick litterat CFo4, men fick behålla -91-boggierna och resgodshalvan av vagnen hade kvar den öppna plattformen medan resandeänden fick den inbyggd. Redan efter två år så ändrade man planerna och byggde om de CFo1: or samt de vagnar som hunnit bli ombyggda till CFo4 (minst 15 stycken) till CFo5 som är den vagn som vi ser ovan. Mellan 1927 och 1933 byggdes 24 av vagnarna om, de sista två fick fortsätta som CFo1 hela sin livstid då de skiljde sig något ifrån hur de övriga vagnarna ursprungligen såg ut.
CFo5 såg ut som de övriga moderniserade vagnarna med -07-boggier och båda ingångarna överbyggda. De gamla resgodsdörrarna byttes mot nya skjutdörrar och dessutom så byggde man en smal korridor längs sidan av resgodsavdelningen för att resande skulle kunna ta sig från den ena änden av vagnen till den andra. Dock så verkar CFo5: orna (som alla resgodsvagnar) gått ytterst med resgodsavdelningen vänd ifrån resten av tåget i alla fall, enligt de bilder jag hittat.

Individen 1352 byggdes som en CFo1 på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1902, byggdes om till CFo5 någon gång mellan 1927 och 1930. Har tyvärr ej koll på om vagnen varit ombyggd till CFo4, då den inte tillhör de 15 vagnar jag vet har varit det.

[Jockes]

Väldigt spännande korvtiger, och väldigt snyggt!

[korvtiger]

Nu igen!?


BFo5 1419

Det går undan på järnvägen som man säger. Måste vara väldigt tråkigt för er att titta på dessa vagnar, de ser ju i princip likadana ut allesammans. Så här kommer en lång text med massa siffror och årtal för att roa er lite:

BFo5 heter denna vagn, nära släkting till CFo5 som synes, och den har en lite krokig historia.
Ursprungligen så bygges mellan 1900 och 1904 18 stycken vagnar littera BFo1 (Bara BFo fram till 1902) som var (precis som CFo1 som förra vagnen jag byggde härstammar ifrån) en vagn med öppna gavelplattformar, 91-boggier samt insänkta resgodsdörrar på gångjärn. Halva vagnen var resgodsavdelning och halva andraklassavdelening med fyra kupéer. Samtidigt som man började modernisera CFo1: orna så gjorde man samma sak med BFo1 och samtliga vagnar byggdes om på samma sätt som CFo1 mellan 1925 och 1927 då de fick resandeänden av vagnen inbyggd, men här behöll man litterat. Från 1927 byggdes vagnarna om till BFo5 och då fick de -07-boggier, båda vagnsändarna inbyggda, gångpassage förbi resgodsavdelningen, samt skjutdörrar på sidorna. Minst 16 av vagnarna blev ombyggda på detta sätt, de sista två är jag osäker på, men det verkar som om de blev kvar som BFo1: or. BFo5: orna blev i alla fall ombyggda en gång till från 1931, då sattes lanterninfönstren i resandedelen av vagnen igen och man rev ur den andraklasskupé som var vägg-i-vägg med resgodsavdelningen för att utvidga denna. Det är i det utförandet som vagnen ovan är i. Om man tittar noga så kan man se den gråa panelen igenom fönsterparet närmast resgodsdörren.
En BFo5:a, nummer 1349 skrotades 1940 efter en olycka i Åmotsfors.

Individen härovan 1419 byggdes av Aktiebolaget Arlöfs Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik år 1904 som BFo1 och byggdes om till BFo5 någon gång mellan 1927 och 1930. Mellan 1931 och 1936 så fick vagnen det utseende som den har på bilden ovan.

[torpal]

Underbara vagnar "korvtiger". Och fantastiskt att läsa alla de fakta du förser oss med. Ska bli riktigt kul att få sätta vagnarna på spår och dra iväg med ett ånglok i spetsen...

[korvtiger]

Då äntligen efter många veckors slit så börjar den sista vagnen i denna första etapp att bli klar, en restaurantvagn som utlovat, dock inte ABo3b som jag påstod tidigare, utan ABo3a.
Så är kommer alltså SJ's resturantvagnshistorik fram till 1920-talet kort sammanfattat. Med reservation för ev. fel.


ABo3 1964

År 1910 så hade SJ 9 stycken restaurantvagnar som var byggda mellan 1897 och 1908 med littera ABo3. Dessa var baserade på 1891 års vagnmodell med 91-boggier och öppna gavelplattformar och de skiljde sig något mellan varandra i utseende. Alla vagnarna bestod till hälften av matsal och till hälften av serveringsrum, kök och förrådsrum. Det gick inte att komma från matsalsänden av vagnen till andra gavelplattformen utan att gå igenom dessa tre sistnämnda avdelningar, så vagnarna var alltid tvungna att gå som yttersta vagn i (personvagnsdelen på) tågen för att inte ha springande passagerare i köket. Man hade ofta en eller två extra godsfinkor kopplade till köksänden på vagnen då förrådsavdelningen inte var tillräckligt stor.

Året därpå, 1911 beslöt SJ att låta tillverka tre nya restaurantvagnar av en modernare typ inspirerad av de kontinentalvagnar som tillverkats för trafiken till bland annat Tyskland, med boggier modell -07, längre korg, strömlinjeformade lanterniner och vestibuler. Jobbet gick till Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping och var en av de första viktiga beställningar man lade hos det då relativt nystartade företaget. Vagnarna kostade SJ 23 185 kronor styck (exklusive boggier och lite andra detaljer som SJ levererade till ASJ).
Vagnarna fick matsal med plats för 40 personer och en gångpassage förbi köksdelen på vagnen, så att passagerare kunde ta sig genom vagnen utan att störa kökspersonalen, vilket tillät att man placerade den var som helst i tågen. Två boxar som var nedsänkta under golvet, mellan boggierna, användes för att förvara mat i som kyldes ned av fartvinden. Tittar man noga på bilden så ser man något som man kanske tror är en skorsten i änden på lanternintaket på vagnen. Detta är ett spår av det ventilationssystem modell Timochowitsch som vagnarna fick vid leverans, "skorstenen" är en lufttrumma som av fartvinden suger ned luft i en luftkanal som går i lanterninens tak. I innertaket på lanterninen fanns takskivor med små hål i som luften sedan strömmade ut ur. Systemet verkar inte ha varit lyckat då det togs bort rätt snart och aldrig användes på andra vagnar.

Även om inte ventilationen var något vidare så var resten av vagnskonstruktionen riktigt lyckad. Alla de nio redan befintliga vagnarna byggdes om året därpå, 1912 för att likna dessa med vestibuler och gångpassage, men då de var kortare fick de bara 32 sittplatser i matsalen och litterat ABo3b. Tre gånger, 1913, 1918 och 1927 beställde man ytterligare totalt 9 vagnar av littera ABo3a, tre i varje beställning som var nästan identiska med denna ABo3a modell-11, dock med teakklädsel. Och dessa har vi ju redan stiftat bekantskap med då jag byggde dessa i mitt teakvagnsprojekt.
Själva planlösningen med gångpassagen och hur serveringsrum, kök och förrådsrum såg ut användes på nybyggda vagnar i ett halvt sekel efter att dessa första vagnar byggdes så man kan lugnt säga att de var en vagnstyp som blev stilbildande.

Ni kanske också har lagt märke till att vagnen är blå och inte brun som tidigare vagnar. Detta är hur vagnen såg ut vid leverans 1911, då man målade alla vagnar i olika färger beroende på vilken klass de hade. Detta som enligt litterat är en första/andra-klassvagn fick därför färgen ultramarinblå med guld-gul linjering som alla förstaklassvagnarna fick. (andraklass var olivgrön och tredje var rödbrun) Man ser också den gamla utseendet på märkning, med den tidigare varianten på SJ-kringlan. Från 1924 började man att måla alla plåtvagnar i brun färg och de fick den typen av märkning av emalj (ibland dock påmålad som denna) som vi sett på alla tidigare vagnar i projektet. Man kommer att kunna välja mellan dessa två målningar på min vagn.

Vagnsindividen, 1964 levererades då alltså sommaren 1911 från ASJ i Linköping tillsammans med sina två syskon som en ABo3. 1924 litterades vagnarna om till ABo3a för att skiljas från de äldre ombyggda vagnarna, Någon gång tidigast 1924 målades vagnen brun och fick modernare märkning, kanske 1925 fick vagnen fick tryckluftsbroms modell Kunze-Knorr uppsatt. (tidigare hade den vakuumbroms) År 1933 fick vagnen litterat Ro2 då man började att använda R som huvudlittera för restaurantvagnar.

[korvtiger]

Jag har suttit och skrivit på dessa vagnars memoarer de senaste veckorna och blev klar alldeles nyss.
Allt som återstår nu är att kolla igenom alla vagnar så att allt fungerar och samla ihop alla delar för att släppa det. Om det inte blir något strul eller något annat som jag missat så kommer de att komma ut imorgon! (Oups, senare idag... )

[korvtiger]

Vagnarna finns nu att ladda ned i downloads-delen på forumet.

Bara att koppla ihop ett riktigt 1930-talståg och tuffa iväg!