Mitt GDJ

[Pursche]

Kort historia. Gefle-Dala Järnvägsaktiebolag bildades officiellt 5 mars 1855. Redan 1841 undersöktes möjligheten för att bygga en hästdriven bana mellan Gefle och Storsjön i Gästrikland. 1850 hade förslaget utvecklats till att omfatta en järnväg hela vägen från Gävle till Falun och nu med lokdragna tåg. Man beräknade att 6 lok, 12 personvagnar, 6 paketvagnar, 150 lastvagnar och 4 snöplogar skulle behövas. I april 1851 gjordes en ansökan hos Konungen om lån för detta bygge. Denna ansökan avslogs av de 4 ständerna i Augusti 1851. Landet var ännu inte moget för sådana nymodigheter men det hände mycket under den kommande 5-årsperioden.

1853 påbörjades ett järnvägsprojekt mellan Västerås och Falun. Gefle stad var inte nöjda med detta utan arbetade redan på en förnyad ansökan för en bana mellan Gefle och Falun. Det var helt klart att endast en av dessa banor kunde komma ifråga för bygge. Efter en lång och bitter strid så beslutade de fyra ständerna och konungen i November 1854 att Gefleintresset vann. Med rösterna 81 mot 38 beslöts att ”för en annläggning af en till begagnande med lokomotiv afsedd järnväg mellan Falun och Gefle bevilja och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisa ett statbidrag såsom lån af 1 600 000 riksdaler banko under de villkor och föreskrifter för öfrigt, som statsutskottet föreslagit och rikets ständer godkänt.” Bygget kunde börja. Allt detta och mycket mer står att läsa i boken Gefle-Dala Järnvägar 1855-1908.

Detta var starten för GDJ, den första längre banan som byggdes i Sverige. Denna bana tänker jag försöka bygga I TANE. Den är 92km lång. Det blir en enkelspårig järnväg från hamnen i Gävle till Gruvan I Falun (föruton Gävle till Hagaström) och tanken är att det byggs ungefär som det såg ut 1910. Då jag inte använder DEM-kartor och annat så blir den byggd på följande sätt:

1. En tile är 1 km lång. Det innebär att banan blir något kortare än verkligheten, ca 67km men vem vill sitta och köra och titta på skog mellan stationerna hela tiden?

2. Varje station läggs ut på sin rätta höjd och på ’rätt km/Tile’. Det innebär att lutningarna blir något brantare än i verkligheten eftersom samma höjdskillnad skall bemästras på färre kilometer mellan stationerna. Detta motverkas av att de flesta lok och vagnar i Trainz inte stämmer överens med verkligheten. loken är starkare och vagnarna väger mindre.

3. Platta landskap ger mig svår huvudvärk i alla tågsimulatorer. Som tur är så finns det en ’Randomise Terrain tool’ i Trainz. När man trycker Alt+ctrl+Shift+P så byggs kullar och sänkor. En varning är på sin plats här. Detta fanns redan i de första versionerna i Trainz och på den tiden när datorerna var långsamma så hade man ett antal sekunder på sig innan man får stanna denna procedur med Alt+ctlr+shift+z. Nu för tiden med dessa snabba datorer så är ca 1 sekund per tile det jag använder för annars så blir det djupa dalar och höga berg. Denna metod ger mig bara en mild huvudvärk men fungerar bra.

4. Stationerna byggs enligt ritningar från bangardar.se och är i allmänhet från första delen av 1900 talet. Landskapet plattas ut på varje station så den blir utan lutning. Dels på grund av växelläggning som underlättas och dels på grund att vi har obromsade vagnar på STLs hemsidan. 😊

5. Linjen dras sedan mellan stationerna så att de passa in i landskapet. Alla stora stigningar som Ryggenbacken, Granstandabacken och backen ut från Gävle mot Hagaström kommer att finnas. Kör man ångloken i reality mode så blir det en intressant körning. Kurvor och annat är inte som i verkligheten. Sjöar och liknande kan man dock lägga in på ett ungefär.

6. De industrier som fanns efter banan läggs in men kanske inte med samma laster som fanns då om jag inte hittar på rätt sorts fungerande industrier.

Fortsättning följer...

[Vänersborgs_Stinsen]

Låter intressant lycka till!

[korvtiger]

Kul att fler börjar bygga (eller kanske snarare visa sina byggen) banor! Skulle vilja lägga in en mild protest mot "de flesta lok och vagnar i Trainz inte stämmer överens med verkligheten. loken är starkare och vagnarna väger mindre". Det må hända att de flesta utomrikiska lok och vagnarna är sådana, men STLs lok och vagnar skall vara hyfsat realistiska!

Industrier är ganska enkelt att lösa (om man klarar sig utan animationer och sådant) med Multiple Industry New <kuid:-25:655> som är inbyggd i simulatorn. Där kan man sätta upp en industri som konsumerar eller producerar varor, eller till och med omvandlar en sorts vara till en annan om jag inte minns fel. Kika lite på den om du inte gjort det tidigare!

[tanigardi]

Spännande, bor ju i Gävle så det gör ju det hela särskilt intressant. Eftersom jag bygger BLJ så finns det ju också en anknytning, Born -Ängelsfors var ju BLJ's föregångare och stationshuset i Stjärnsund flyttades ju från Born till Stjärnsund när BLJ byggdes.

Åke

[Pursche]

Jag håller med. Våra lok är hyfsat realistiska om det inte vore för en sak och det är troligen inte ert fel. Jag kör bara ånglok och oavsett om jag använder de utmärkta Sb, E2 eller Lennarts fina ånglok så slirar dom inte som i verkligheten. Hade vi i verkligheten det greppet hela tiden så vore det bra men så är det inte.

Jag har en del bilder på hur jag gjort sträckan men dom är för stora för detta forum så jag måste vid tillfälle förminska dom. GDJ ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag är trafikchef på museiföreningen Gefle-Dala Jernväg och har tillgång till allt roligt som finns i Falun.

/Pursche

[Pursche]

Vi börjar med att lägga ut 92 st tiles och justerar höjden på dom efter ’möh’ i listan nedan. Listan på stationerna och andra lastplatser är som följer.


Trafikplats Anmärkning



Gä Gävle C Km 0, 2möh
Tolvfors Km 4, 24möh
Hg Hagaström Km 5, 32möh
Vb Valbo Km 9, 45möh
Kak Kallbäck Km 11, 50möh
Håde Håde Km 13, 63möh
Fb Forsbacka Forsbacka Km 16, 63möh
Margretehill
Jädran Km 21, 63möh
Snv Sandviken Km 23, 70möh
Kgd Kungsgården Km 32, 64möh
Myre Myre Km 34, 64möh
Sv Storvik Km 38, 72möh
Öfre Storvik Km 40, 78möh
Gad Granstanda Km 47, 172möh
Robertsholm Km 53, 185möh
Hfr Hofors Km 55, 167möh
Kor Korsån Km 59, 176möh
Born Born Km 63, 184möh
Lsj Långsjön Km 65, 182möh
Lottbo Km 68, 182möh (km70, 198möh)
Ryg Ryggen Km 74, 213Möh
Filö Fisklösen Km 78, 196möh
Hoö Hosjö Km 84, 116möh
Koä Korsnäs Km 87, 111möh
Fln Falun C Km 92, 112möh


......

[lan]

Ursprungligen postat av Pursche

Jag håller med. Våra lok är hyfsat realistiska om det inte vore för en sak och det är troligen inte ert fel. Jag kör bara ånglok och oavsett om jag använder de utmärkta Sb, E2 eller Lennarts fina ånglok så slirar dom inte som i verkligheten. Hade vi i verkligheten det greppet hela tiden så vore det bra men så är det inte.

Jag har en del bilder på hur jag gjort sträckan men dom är för stora för detta forum så jag måste vid tillfälle förminska dom. GDJ ligger mig varmt om hjärtat eftersom jag är trafikchef på museiföreningen Gefle-Dala Jernväg och har tillgång till allt roligt som finns i Falun.

/Pursche

Mig veterligen finns det inget sätt att få drivhjulen att slira vid start, skulle varit önskvärt - kanske kommer i en avlägsen framtid ?

[korvtiger]

Ursprungligen postat av Pursche

Jag håller med. Våra lok är hyfsat realistiska om det inte vore för en sak och det är troligen inte ert fel. Jag kör bara ånglok och oavsett om jag använder de utmärkta Sb, E2 eller Lennarts fina ånglok så slirar dom inte som i verkligheten. Hade vi i verkligheten det greppet hela tiden så vore det bra men så är det inte.

Ah, detta håller jag helt med dig om! Det finns visst stöd för det, i alla fall rent fysiskt. Hjulen släpper och man förlorar dragkraft. Detta syns på att regulatorn eller om det är fyllningstalet blinkar i HUD:en. Detta styrs ju av adhesionsvikten i verkligheten, men hur denna beräknas av Trainz är högst oklart. Dock är det klart att det inte är fysikalisk korrekt. Denna gränsen ändrar nämligen på sig när man justerar dragkraften på loket vad det verkar, vilket gör det till ett hopplöst jobb att försöka balansera dragkraft med adhesionsvikt, som ju inte alls är kopplade till varandra. Vad mer mystiskt är, det finns en tagg i engine-configen som heter "adhesion", men den verkar inte användas till något!

Men vad verkligen saknas är de visuella och auditiva aspekterna. Om hjulen släpper vill man ju se hjulen spinna och höra maskineriet rusa! Detta borde vara något som de kan implementera i framtiden. Tyvärr kanske inte högst upp på prioritetslistan, men vi får väl se vad nästa Trainz har att erbjuda!

Ursprungligen postat av Vänersborgs_Stinsen

Drivhjulen slirar sällan i verkligheten vid start.

Ja och nej. Ånglok är ökända för att vara extra känsliga mot att tappa greppet jämfört med elektrolok. Dels beror det på att friktionen mellan hjulen och rälsen i allmänhet är lite lägre på ånglok på grund av all olja som stänker runt kolv och slidrörelserna. Men jag skulle också gissa att den ojämna kraftfördelningen under drivhjulets varv kan ställa till det. Ett ellok drar ju ungefär lika mycket hela tiden, så ligger man precis under maximala dragkraftsgränsen så har du fullt grepp. Men på ett ånglok så får man ju en "spik" i dragkraften precis vid cylinderslaget. Om då spiken hamnar över det som adhesionen klarar av att hålla emot mellan hjul och skenor som börjar man slira. Då övergår statisk friktion till dynamisk friktion, vilket gör att man måste få ned dragkraften en bra bit under det man hade för att åter få grepp och statisk friktion åter inträder. Så på ånglok måste man passa sig och särskilt vid igångsättning när cylinderslagen är hårda för att inte dra på för mycket. Jag har hört att skickliga ångloksförare öppnar utblåsningsventilerna/pysarna vid särskilt känsliga uppförsbackar vilket kan verka lite bakvänt. Slösa bort ånga när man behöver den som mest? Men det gör "spikarna" i cylinderslagen mildare vilket gör att man kan hålla ett högre och jämnare medeltryck i cylindern och således få ut mer dragkraft utan att riskera att slira.

Men en duktig ångloksförare känner sitt lok och vet hur mycket hen kan plocka ur maskinen rent kraftmässigt innan man tappar greppet och bör därför nästan aldrig få maskinen att slira. Men är det halt och man har ett tungt tåg som ska dras igång i uppförsbacke så är det nog lätt att trilla över gränsen. Men jag skulle säga att det är sällan man märker av som passagerare att det börjar slira. En förare har full koll och känner precis när det släpper så att hen kan lätta på regulatorn och få grepp innan de flesta ens upptäckt att det slirade från första början.
Jag vet att jag sett ett bra klipp på Youtube när E2 1333 drar igång ett tåg i Landeryd, tror jag det var, en småregnig Tågdagarna. Där kan man precis höra att loket tappar greppet och börjar rusa maskineriet, men jag hade själv inte tänkt på det om inte någon annan kommenterat på det!

Väldigt intressant ämne det här måste jag säga! Klassisk mekanik möter verkligheten. Fysik när den är som bäst!
Men det här borde kanske en trafikchef ha bättre koll på än en fåtöljrallare som aldrig satt sin fot i ett påeldat ånglok...

---

Ursäktar för en lätt urspårad tråd, åter till ordningen!
Mycket intressant metod för banbygge! Hur gör du sedan med spårläggning rent lutningsmässigt? Använder du de lutningsvärden du kan räkna ut baserat på en hoptryckt veklighet, eller kör du på frihand?