Den ultimata hjälpen till trainz

[leoj]

Hejsan alla!


Nu när alla har fått sig en omgång kritik i svenolovs tråd, så kanske vi ska hjälpa varandra här genom att sammanställa all fakta som vi själva vet om järnvägar och det runt om kring.


Jag vill bara se fyra typer av inlägg i denna tråd, snälla, försök håll er till det, så slipper man massa onödiga inlägg. Såklar att ni får skriva hur ni vill, har ni tex en länk till en jättebra sida, kasta med den.
Försök även samla ihop dina frågor i ett inlägg, skriv inte frågor som redan har skrivits! så skriv inte flera inlägg i rad, detta kallas spamning!

Jag vill mest undvika inlägg i formen ”det där är fel”. Dvs. ett inlägg utan ett syfte/som bara kritiserar, men inte svarar på frågan.


1) En fråga/or som ni vill ha svar på
ex:
Hur lång är en järnvägsstation?
2) Fråga och ett svar
ex:
minsta kurvradien är 180 då är STH 40
3) en svar på en fråga
Se till att CITIERA frågan!
så slipper fler svara på samma fråga (om nu inte någon har material som visar att den ena har fel). Skapa inge tjafs om vem som har rätt.. Då får frågan fler svar fram tills dess mer bevis finns
4) en lång utläggning (redo för att användas i en gudie)
Så här gör man den perfekta världen bla bla bladibla

Mitt förslag är att vi färgkodar hela inlägget/rubriken enligt denna standard som följer på de inlägg som innehåller svaret på en fråga. Tycker ni att det ni skriver om är så viktigt så fler ska skriva inlägg om det, skapa då en egen färg. Men märk ut det tydligt. (tag ej ljusa (ljusa) färger eller röd!!)


Järnvägsfakta - Allt som rör järnvägen, längd på stationer/mötesspår/lutningar/kurvradier osv
Smalspår - lite mer om just bara smalspår (utifrån järnvägsfakta) Skriv inte dubbelt, mer det som särskiljer sig. (allt som går att applicera på roslagsbanan till en torvbana)
Landskap - hur ser det ut längs en järnväg, växtlighet, byggnader /hur ser Sverige utifrån ett landskaps perspektiv
Trainz - Hur gör man saker i trainz, backar, kurvor, växlar, tips och trix i trainz
Förkortningar/Järnvägstermer - DLS, STH, CM, CCG, sliper, räl osv förklara vad dessa är, så talar alla samma språk sen

ex. 1
Längs järnvägar så finns ofta rallaros
ex. 2
Hur ser en bangård ut
oftast ligger dessa bla bla bla..
ex. 3
hur du bygger din bangård
börja med att bla bla bla..

försök även använda fet/understruken/röd samt dessa två rutor:

bra för kort fakta

bra för detta kan man färgmarkera

Då blir det mycket lättare att läsa längre inlägg/förtydligande om saker och ting.


Vi tar inte upp hur man skapar 3d objekt/hur man importerar dessa till trainz här.


Tanken är väl att guiden ska bli i pdf-form om ett par veckor, när tråden böjar dö av sig själv.
Ni ska nu inte kopiera texter från nätet! Utan länka till texter på nätet iställte

edit:
länka gärna till guider som folk redan skrivit, dubbelarbete är dubbelt arbete
skriv gärna vad som står i guiden, och inte bara en länk

Så vad vill folk lära sig?

[leoj]

Då gör jag ett inlägg först med en massa fakta:

Järnvägsfakta
Tabell om kurvradier: http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=11519
Lutning i höjdled - http://www.e-buzz.se/forum/showthread.php?t=9580
Hur man ska namnge signaler rätt - http://ida8iext.banverket.se/bvdok_e...5-993697196452

Kom ihåg att alla inte kan lika mycket som dig, så även de mest solklara saker såsom att signaler ska försöka placeras till vänster på singelspår, och på utsidan av spåret vid dubbelspår exempelivs. Även den minsta faktan kommer någon bli glad över.

Har läst på någon sida, någonstans, att lutningar under en visst antal promile ej märks ut, stämmer det, vad är då gränsen?

[ekankal]

Mycket bra initiativ, leoj.
Många sitter nog inne med lösningar/tips/hjälp utan att kanske tänka på det, för det man vet/kan själv, upplever man ju inte som problem.
Kanske ett bra sätt att locka fram dom på nu, vi denna tråds tillkomst.

TIPS PÅ VÄXELBYGGE I TRAINZ
Kan ju bidra med ett tips på hur man enkelt gör växlar "snygga".

På bild 1 ser det ut som det gör för dom flesta i början, när man placerar en växel precis i in/utgången av en kurva.

På bild 2, så har man lagt till en splinepoint alldeles före växeln, och sedan använt verktyget "Straighten track".
Då har man t.o.m slagit två flugor i smällen, dels fått en snygg växel, dels en naturlig, mjuk början/slut på kurvan.

Hoppas att färgerna, pilarna och texten på bilderna klart visar vart man placerar pointsen, vart man klickar på spåret, och vilka knappar som är vilka.

Bild 3: Likadant gör man med en växel "inne" på bangården.
Så här brukar det se ut innan man infogat splinepointen, och använt "Straighten track.

Bild4: och så här ser det ut efteråt.

Ett tips till alla som vill lämna fler tips:
Tänk på att en bild, eller två, ofta säger mer än tusen ord.
Allra helst för alla som nyss har börjat med Trainz, och inte hunnit lära sej t.ex vad alla knappar heter, och vart dom finns.

[theSnuFFer]

Jag fyller på lite...

Järnvägsfakta

- Promille (I Jvg:s sammanhang): Mått på spårets lutning i vertikalled.

Promille betyder tusendel (0,001) 1‰= 1/1000 = 0,001.
Ex. 20m höjdförändring på en sträcka av 2000m = 20/2000 = 0,01 = 10‰
M.a.o. innebär 2‰ på ett uppställningsspår att rälsen inte får luta mer än 2mm/m.

Har läst på någon sida, någonstans, att lutningar under en visst antal promile ej märks ut, stämmer det, vad är då gränsen?

- Varningsskylt ska sättas upp vid lutning större än 1,25 promille.

- Gränsen för station/hållplats beror på att alla tåg kan starta från stillastående vid 5 promille.

- I långa tunnlar bör lutningen vara 3 promille och högsta punkten vara belägen i mitten av tunneln, eller så ska det luta åt ett och samma håll genom hela tunneln. (För att tåget vid t.ex. ett strömavbrott ska kunna rulla ut ur tunneln av sig själv.)

Parantes… Normalt är den maximala möjliga lutningen för järnvägstrafik 30-40 promille, men i Flåm - Norge, är lutningen hela 55 promille. Vid större lutningar behövs kuggbanor vilket förekommer i bl.a Schweiz.


//TheSnuFFer - Läser till Järnvägsprojektör

[Bengan]

Bra initiativ, leoj.

Skulle bara vilja lägga till.

Vid fråga eller tips.

Tala gärna om, vilket Trainz frågan gäller eller själva tipset.
Då det är lite skillnad på TRS2006 och äldre varianter, mot TS2009/10.

[leoj]

TheSnuFFer, så kanske du kan svaren på följande frågor (andra får också svara)

Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt)
Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig)
Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra?

Med det du läser till så vore du värsta guldgruvan till sådanahär frågor

Hur spåren i Trainz uppför sig (bekräfta/dementera hur ni upplever det)
Du har skapat ett spår som har de fyra punkterna (splinepoints) , A, B, C samt D.
Om du flyttar på C (via move) så kommer spåret mellan BC och CD att röra sig. Även spåret mellan AB kommer att ändra vinkel i viss mån.
Flyttar du på D så kommer CD samt BC röra sig, AB förblir som spåret var lagt innan.
Detta gäller även vid stigningar, så det är exakt som i ovan. Dvs om du höjer punkten D så ändrar sig CD samt BC, AB förblir som det var innan.

Hur de objekt som fästs (snäpper fast) i spåren upp för sig (ex kontakledningsstoplar)
Dessa objekt använder sig av en referensteknik till rälsens splinepoints. Så om du flyttar, skapar en ny eller tar bort en punkt, så kommer du märka att objekten som är ansluta till spåret kommer börja hoppa omkring. Så provkör spåret utan signaler/kontaktledning för att vara helt säker på att du fått det som du vill ha.
Du kan flytta en punkt i höjdled utan förändring. (jag har aldrig märkt en förändring av deras position)

Tips på växelbygge/kurvor/stigningar
En annan metod som liknar den som ekan just presenterade, som i visas fall enl mig är bättre att använda sig av, om man refererar till det som jag sa ovan om hur rälsen uppför sig.
Denna metod går ut på att använda sig av STWs verktyg för spåravstånd för att skapa två splinepoints som är 4m ifrån varandra (de flesta spår kommer i längd om 4m, så texuren blir optimal). Vidare så blir det ett fast rakt spår (som vid användandet av straighten track vetkyget).

Så ta godtyckigt verktyg av dessa, sätt ut det, dra spåren om båda sidor (man kan flytta/rotera på verktyget om tex växeln blivit för liten kurvradie). Se till att du blir helt tillfredställd med det du vill uppnå. Har man dubbelspår kan man bortse från detta, men jag brukar ändå välja att ta bort spåravståndsverktyget och fylla igen hålet med spår och sen använda straighten track. Detta måste göras

Att göra detta innan/efter en stigning leder till en kort guide i stigning med kontaktlening efter använt markfyllandsverktyget.
Om man gör enl ovan, så underlättar det i denna guide med tanke på hur spåren rör sig i höjdled.
Trainz markfyllandsverktyg (som planar ut marken under spåren) är dumt konstruerat, då detta inte fyller upp till en exakt höjd längs spåret (som det skulle blivit om man la spåret på en plan yta), utan marken hamnar 0,2 m under spåret.
ex:
två punker ligger på 2m höjd, och du ska använda fyllningsverktyget mellan dessa. Då kommer marken under hamna på 1,8m höjd.
Detta gör att det blir mycket jobbigt att bygga kontaktledningar.

Så tipset är att man höjer upp spåren 0,2 m, använder verktyget, säker spåret till det ursprungliga.
För att uppnå bäst resultat med detta så bör man använda guiden ovan. Annars kan spåren innan/efter hoppa omkring lite och ev skapa problem.

[theSnuFFer]

Hehe - Tack leoj! Jag ska se vad jag kan bidra med.

Jag kan direkt säga att det är enklare att svara på frågor, än att bara ösa ur kunskapsbanken. Det är ett mycket större område än vad man kanske kan tro och ska man gå på djupet så skulle alla som bygger banor i Trainz börja gråta över hur noga och realistiskt man kan bygga... Men det "enkla" och grundläggande ska vi helt klart ta upp.

Järnvägsfakta - Perronger

Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt)

• Enligt EU-norm så ska man sträva efter att alla nybyggda perronger ska vara minst 400m. Två perronghöjder är tillåtna – 550mm & 760mm (OBS! Mätt över RÖK)

• I Sverige finns det inte några nationella krav på perronglängder, utan de varierar beroende på trafikslag. Oftast så är lokaltågsperronger 125m eller 250m långa. Fjärrtågsperronger är normalt upp till 300m långa.

• Personer får vistas på perrongerna då tåg passerar upp till 200 km/h. (Dock inget trevligt och enligt EU-direktiv får man inte vistas på perrong när passerande tåg håller 250km/h eller mer…)

• Sverige försöker anpassa sig efter EU-normerna sakta men säkert, men vi ligger efter med förlängning av perrongerna. (Bara se på de båda Göteborgspendlarna till Kungsbacka resp. Alingsås, där förlängning av perrongerna fortfarande inte är klart fast det var mer än åtta år sedan man började prata om det första gången…)

• I Sverige förekommer tre perronghöjder: 350mm ö RÖK (Låg), 580mm ö RÖK (mellanhög) & 730mm ö RÖK (Hög). Normen säger dock 580mm eller 730mm


Järnvägsfakta - Mötesspår

Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig)

• Den mest förekommande längden i Sverige av mötesspår är 650m. Finns däremot både kortare och längre (Normalt upp till 750m, men även något enstaka på 800m)

• På Malmbanan är målet att i stort sett alla malmtåg ska vara 750m långa. Men det finns inte tillräckligt många mötesstationer som är så långa. (På södra omloppet, Kiruna ner till Boden, är det endast var tredje mötesstation som är 750m. Det pågår dock utbyggnad av ett antal mötesstationer till 750m och en utredning om att förlänga ett antal mötesstationer till 985m!


Järnvägsfakta - Multade lok

Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra?

• Det beror ju helt och hållet på lokets motoreffekt och bromsverkan. Ibland multipelkopplar man lok enbart för att få mer vikt och därmed mer traction på kuperade banor, på hösten med risk för lövhalka eller pga tågets totalvikt. (Det är ju därför Iore medvetet har gjorts extra tunga och två multade lok väger 360 ton tillsammans, för att orka dra tåg på dryga 8000 ton.)

Men detta kan jag för lite om och ber någon annan korrigera/ fylla på…


//TheSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Spåravstånd (Vid fler än ett spår)

• Spåravståndet varierar för olika hastigheter. I Sverige är det normala spåravståndet 4,5m (spårmitt till spårmitt). Det kan variera utmed ett dubbelspår och ex. på Södra Stambanan mellan Malmö-Lund är det ca 3,85m för att mellan Hässleholm-Älmhult vara 4,05m.

• Vid nyprojektering finns det fördelar med 6,0m spåravstånd för att inte göra inskränkningar på det ”fria rummet” (Det utrymme som olika lastprofiler behöver).

• För flerspår (mer än två spår) är spåravståndet 4,5m mellan de yttre och för de innersta spåren är avståndet 6,0m.
|--------4,5m--------|----------------6,0m----------------|--------4,5m--------|
SPM-----------------SPM---------------------------------SPM------------------SPM

• På stationer kan spåravståndet vara ner till 3,6m vilket inte är optimalt.

• För uppställningsspår av godståg där klargöring ska göras bör spåravståndet vara 6,0m.

[svenolov]

Järnvägsfakta - Fråga

Vilka/vilket standard avstånd (vänster, höger) är det som gäller för spårnära objekt, signaler, skyltar, luftledningsstolpar etc., i förhållande till ett spår?

Avståndet (vänster) från spårets mitt, till en signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga? Ska signalen/skylten vara placerad till vänster om, eller mitt ovanför spåret?

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Avstånd från räl/SPM
(Alla värden är ett MINSTA avstånd från rälens ytterkant resp. SPM!)

Fråga:

Avståndet (vänster) från spårets mitt, till en signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga?

Svar:
Kontaktledningsstolpar:
Vid nyprojektering:
2,63m fr. rälens ytterkant
(3,35m fr. SPM)

Normalt i bef. anläggning:
2,03m fr. rälens ytterkant
(2,75m fr. SPM)


"Fria Rummet" - Normalsektion: (Tavlor, skyltar & Signaler)
1,88m fr. rälens ytterkant
(2,6m fr. SPM)


Lastprofil C: (Dynamiskt mått)
1,68m fr. rälens ytterkant
(2,4m fr. SPM)

Info: Lastprofil C är den idag största förekommande lastprofilen och ovanstående mått är det fria rum som den kräver för att inte slå i något hinder vid rälslutning i kurvor.


Säkerhetszonen: (Vid arbete längs spår)
2,2m fr. rälens ytterkant
(2,92m fr. SPM)

Info: Säkerhetszonen är det utrymme som ska vara hinderfritt för spårbunden trafik. Säkerhetszonen sträcker sig minst 2,2 meter ut från rälen, men Trafikverket kan fatta lokala beslut om att utöka zonen.


Kabelrännor: (På elektrificerade banor ska dessa alltid förläggas mot fundamenten för resp. kontaktledningsstolpe.)

Kabelrännor längs med spår:
1,73m fr. rännans ytterkant till rälens ytterkant
(2,45m fr. SPM)

Kabelrännor längs med spår: (I Tunnel)
2,78m fr. rännans ytterkant till rälens ytterkant
(3,5m fr. SPM)

Kabelrännor längs med spår: (På Bangårdar)
0,1m fr. rännans ytterkant till SLIPERS ytterkant.


//theSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Kabelrännor
(Minsta tillåtna mått)

• 880mm bredd på rännor längs med bana

• 535mm bredd på rännor till signalkur/-kiosk

• Kabelbrunnar förläggs längs med banan med max 500m mellan brunnarna.

• Vid korsning av väg ska det finnas en brunn på vardera sida om vägen och minst 5m från vägkant.

//theSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Signaler, skyltar & tavlors placering

Fråga:

signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga - Ska signalen/skylten vara placerad till vänster om, eller mitt ovanför spåret?

Svar:
Placering relativt spår
Som huvudregel anges den placering relativt spåret som normalt ska tillämpas. Som alternativ anges den placering som får tillämpas om den i förhållande till huvudregeln innebär praktiska eller ekonomiska fördelar eller ger bättre sikt.

Placering vid: (OBS! Detta gäller även i bryggor.)
Ett spår:
• Huvudregel till vänster. Alternativt till höger.

Vid flera intilliggande spår:
• För spåret längst till vänster eller mellanliggande spår – Huvudregel till vänster. Alternativ till höger med piltavla.
• För spåret längst till höger – Huvudregel till höger. Alternativ till vänster.

(Två spår anses ligga intill varandra i följande fall:
1. När spåravståndet är mindre än 10 m (oberoende av om något av spåren är sidospår).
2. När spåren tillhör en dubbelspårig linjesträcka även om spåravståndet överstiger 10m.
Om det, på en driftplats, finns en plattform som är minst 5 m bred mellan spåren, anses spåren inte ligga intill varandra även om spåravståndet understiger 10 m.
Där det finns mer än två intilliggande spår benämns de spår som ligger mellan de två yttersta spåren 'mellanliggande spår'.)

Bangårdar & Växlings- och medgivandedvärgsignaler:
• Huvudregel till vänster. Alternativ till höger med piltavla. Medgivandedvärgsignal behöver inte piltavla om den placeras till höger invid högerplacerad huvudljussignal.
Dvärgsignalen kan placeras lågt (under 0,76 m över RÖK) eller högt (signalcentrum ca 3 m över RÖK). Om siktskäl eller andra skäl påkallar det bör signalen placeras högt.


Övrigt ang. placering:

• Signaler som gäller för samma spår bör inte placeras närmare varandra än 100m.

• Ljussignaler ska inbördes placeras på ett sådant sätt att risken för sammanblandning eller förväxling görs så liten som möjligt.

• Tavlor och skyltar som inte hör samman med en ljussignal ska placeras på minst 50 m avstånd från närmaste ljussignal.

Siktkrav
• Huvudljussignal: För kategorierna infarts-, mellan-, linjeplats- och mellanblocksignal, normalt 300 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 200 m ska särskild information om detta lämnas till föraren med extra orienteringstavla med avståndsinformation alt. enligt punkten nedan. För annan signalkategori normalt 200 m och minimum 50 m.

• Repeterförsignal med avståndsinformation, placeras så att den syns minst 300 m innan huvudsignalen.
Om det går bör den placeras så att antingen huvudljus- eller försignal syns kontinuerligt från det längsta avstånd som är möjligt att uppnå på platsen.

• Huvuddvärgsignal: Normalt 200 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 100 m ska särskild information om detta lämnas till föraren med extra orienteringstavla med avståndsinformation alt. enligt punkten ovan.
Om det är kort avstånd till nästa huvudsignal (under 200m) eller om andra skäl påkallar det bör signalen placeras med centrum ca 3 m över RÖK.

(Får inte placeras mellan fristående försignal och efterföljande huvudljussignal.)

• Försignal:
Siktkravet bygger på att föraren ska kunna se åtta stycken blinkar. Siktkravet gäller även för försignal kombinerad med huvudljussignal.
För banor med ATC baseras siktkravet på hastigheten 80 km/h eftersom det är den högsta hastighet som fordon utan fungerande ATC får framföras med.
km/h: 130 120 110 100 90 80
meter 220 200 185 170 150 140

• Växlings- och medgivandedvärgsignaler: Normalt 200 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 100 m ska särskild information om detta lämnas till föraren enligt uppgift i linjeboken.
(Denna metod används huvudsakligen på bangårdar och andra ställen där det bedöms som olämpligt att sätta upp signaler eller tavlor.)



//theSnuFFer

[Erafjel]

Det var ett tag sedan någon gjorde ett inlägg i den här tråden, men efter att nu ha tragglat med växlar i Trainz ett tag,
skulle jag vilja dela med mig av mina erfarenheter av vad man kan göra för att få dem lite mer verklighetstrogna än vad
automatiken ger.

Jag jobbar i TS12 och TS2010, för tidigare versioner vet jag inte om menyvalen kan se annorlunda ut.

Verklighetstrogna(re) växlar i Trainz

Växlar är lätta att skapa i Trainz, men vill man att de ska ge ett verklighetstroget intryck krävs en del extra arbete.
Ett alternativ är att använda något av de fasta växelobjekt som finns (sök på switch, turnout, junction i
Objekt-menyn), men då är man begränsad till de växelställ, slipers, m.m. som de objekten har. Här ska vi i stället titta på
vad man kan göra för att bättra på utseendet på de växlar man skapar genom att bara skarva ihop spår.

Allra först lite terminologi. Figur 1 visar delarna i en växel. Stamspåret är det raka spåret genom växeln, grenspåret är
det som böjer av från stamspåret. Spåren korsar varandra i korsningsspetsen. Växeln läggs om manuellt med ett växelställ
eller fjärrstyrt med ett växeldriv, som kan vara placerat till höger eller vänster.

Låt oss då göra en växel! Välj en lämplig spårtyp, dra ett spår, dra ett spår till och släpp på det första. Räta ut delen före växeln
(eftersom Trainz tycker att den delen bör böjas till lite, men det tycker oftast inte vi; se inlägg #3 i denna tråd om detta).
Då blir det något liknande det i Figur 2. Snyggt va? Mmm, mja. Förbättringspotential finns. Låt oss ta det stegvis:

1) Till att börja med, byt ut den exotiska spaken Trainz valt som växelställ mot något mer bekant. Gå till menyn för
Trackside-objekt, ta bort spaken och välj en annan från listan. I det här fallet har jag valt den som heter Lever manual right
och då blir det som i Figur 3. Ser ju genast trevligare ut.

Vilket växelställ eller växeldriv man vill ha beror naturligtvis på vald region och epok. Det finns många att välja på på Download Station.

För att slippa ta bort spaken Trainz sätter dit på varje växel, avmarkerar man Automatic junction placement under
Options->Surveyor Settings. Det går också att styra Trainz till att sätta in ett annat växelställ/driv – men det är överkurs.

2) En närmare titt på växeln, nu i Figur 4, avslöjar att slipersarna ligger omlott på stamspåret och grenspåret. På en riktig
växel går slipersarna hela vägen över växeln. I Trainz går det inte att efterbilda det exakt, men man kan komma ganska nära.

Tricket är att placera två nya spline-punkter på stam- resp. grenspår, på samma avstånd från spårens förgreningspunkt.
Flytta ena spline-punkten fram och tillbaka lite, tills slipersarna går ihop. Då blir det som i Figur 5.

3) I samband med att man justerar slipersarna är det också lämpligt att ge växeln en förebildstrogen geometri. I Trainz kan
en växel se ut i stort sett hur som helst, men i verkligheten finns bara ett begränsat antal utformningar med vissa vinklar och
kurvradier. Det leder för långt att redogöra för detta här, låt oss bara konstatera att det finns växelschabloner på
Download Station som i hög grad underlättar att få till en verklighetstrogen utformning på växeln. I Figur 6 har jag lagt på
schablonen WS 1zu09, som ingår i en serie schabloner för tyska växlar, men där många av varianterna också stämmer med
svenska växlar.

4) När nu rälssegmenten är slutgiltigt på plats, är det läge att lägga till hjärtstycke och moträler. Det är de delar som
sitter vid korsningsspetsen och dels låter det inre hjulet passera över det korsande spåret (hjärtstycket), dels styr det
yttre hjulet till rätt spår (moträl). Flera varianter av detta finns på Download Station, jag brukar använda Turnout Frog Left
och Turnout Frog Right, som är Trackside-object. Figur 7 visar resultatet.

De två delarna får man dra lite fram och tillbaks för att få på rätt ställe. För de här två ska man också tänka på att
Turnout Frog Right ska ligga till vänster och Turnout Frog Left till höger!

Viktigt för ett bra resultat är också att växelspåren har samma nivå och lutning. Annars kommer ena spåret över det andra
i korsningsspetsen och då blir det inget riktigt kryss av de två ”frogarna”. Lite trixande och kanske en extra spline-punkt kan
behövas, särskilt om spåren ändrar lutning före eller efter växeln.

5) Nu ser växeln betydligt bättre ut, som jämförelsen i Figur 8 visar.

Har man hög ambitionsnivå kan man göra ännu mer. Till fjärrstyrda växlar kan man t.ex. lägga en kabelränna från ställverket
fram till växeldrivet. Äldre mekaniska ställverk med vajrar kan man också modellera – för tysk förebild finns fina detaljer
för vajerdragning ovan mark på Download Station. Svenska vajrar gick i allmänhet under marken, så det är lite mindre
jobb att modellera .

Det här var ett antal steg och det är en hel del jobb, särskilt om man har många växlar. Vilka är då viktigast av de olika stegen?

Det beror förstås lite på tycke och smak, men ett absolut minimum är ändå steg 1 (växelställ/växeldriv).

Ska man bara göra en sak till utöver det, så är det steg 4 (hjärtstycke och moträler), som inte heller är så arbetskrävande.

Därefter steg 2 (slipersarna), som ytterligare bättrar på utseendet med ganska liten arbetsinsats.

Sedan steg 3 (växelgeometri), som kan bli arbetskrävande eftersom det lätt leder till att man måste dra om stora delar av
den övriga spårläggningen, om man inte tänkt på detta med geometrier från början. Steg 3 är kanske mer för finsmakaren,
som kan se om grenspåret har en radie på 300 m (OK) eller 400 m (inte OK).

Gör man steg 2 och/eller 3, så görs de helst innan steg 4, annars får man garanterat justera placeringen på Trackside-objekten
i steg 4 på nytt.

[pussgurkan]

Efterlängtad tråd

För den som vill fördjupa sig kan jag föreslå Banverkets dokumentsida

http://ida8iext.banverket.se/bvdok_extern/default.aspx

Sök enligt de kriterier som står där

Några saker jag snubblat över
BVS 1523.002 Spårväxel Standardsortiment

BVS 1523.003 Spårväxel Sortiment förvaltning och avveckling

BVS 1523.004 Spårväxel Normalvärden och toleranser

BVS 1523.005 Spårväxel Definitioner och förkortningar

BVH 1523.009 Spårväxel Profilering av enkelspetsad korsning

BVH 1523.013 Spårväxel Projekteringshandbok

BVS 1523.015 Spårväxel Standardutförande anläggningsdel, komponent

BVH 1521.113 Växeldriv, slipersdriv MET Montage och underhåll

BVS 522.30 Tekniska bestämmelser för sliprar av betong

BVH586.45 Växelprojekteringshandboken

BVS1586.26 Banöverbyggnad plattformar

BVS 1586.41 Banöverbyggnad - Spårgeometri, version 2.0