Ångloksfråga

[korvtiger]

Intressant resultat! Styr du animationen av hjulen manuellt på något sätt?

Här kommer lite högst teoretiska svar på dina frågor. Ta de med en nypa salt då jag aldrig har sysslat med ånglok i verkligheten.

Ursprungligen postat av vovven47

Har testat CAB mode en hel del så några frågor till ånglokskunniga om samspelet mellan omkastare contra regulator:
M.hj.a.regulatorn förs ånga över till ånglådan från ångdomen, eller???

Ja, regulatorn sitter uppe i ångdomen och är den ventil som man öppnar för att släppa ut ånga från ångdomen (och ångpannan) till cylindrarna, via ånglådan. Här är det lite olika på överhettade lok och våtånglok.

På våtånglok går ångan i ett rör fram till ånglådan som sitter i sotskåpet och sedan direkt ned till cylindrarna. Det innebär att ångan har en temperatur som är straxt över kokpunkten för det tryck ångan har, för att när vattnet väl kokar i pannan blir det ånga och hamnar högst upp i pannan där det inte finns något som kan höja dess temperatur mer än så, eftersom vattnet som isolerar mot fyrboxen inte kan ha högre temperatur än straxt under kokpunkten. Detta gör att en hel del ånga kyls ned så pass att det blir till vatten när det kommer till de ouppvärmda cylindrarna.

På överhettade ånglok går ångan som har en temperatur på kokpunkten fram till ånglådan och sedan genom överhettarelementen för att överhettas. Överhettarelementen är tunnare rör som går i övehettartuberna i ångpannan, tuber som har en betydlig större diameter än de vanliga tuberna. Överhettarelementen går från ånglådan framme vid sotskåpet, i en rörslinga bort nästan hela vägen till fyrboxen, tillbaka mot ånglådan och sedan ytterligare ett varv bort till fyrboxen och tillbaka in i ånglådan igen. Eftersom överhettarrören är omgivna av avgaserna från fyren som är betydlig varmare än ångan/vattnet i pannan så ökar man kraftigt temperaturen på ångan med några hundra grader över kokpunkten. När ångan väl kommer ned till cylindrarna har man då betydligt mer marginal i temperatur innan ånga övergår till vatten igen, samt att ångan har mer inneboende energi som man kan nyttja, vilket ger ett starkare lok.

Här kan man se en bild på främre tubplåten på TGOJ M3t 71, med tuberna urplockade och överhettaren samt överhettarelementen urplockade:
http://www.gbbj.nu/index.php/141-bes...r-pa-m3t-nr-71
De större hålen är hål till överhettartuberna och de små hålen är vanliga tuber. Man ser ånglådan som en fyrkantig låda över personernas huvuden.

Här är en bild på SJ E2 1184 som inte är demonterad. Här ser man överhettarelementen som går in i överhettartuberna och ändarna som sticker ut ur tuberna och går tillbaka in igen. De stora rören som går i bågar på varsin sida är de rör som tar ångan från ånglådan ned till cylindrarna.
https://absolutman.files.wordpress.c...-2014-1256.jpg

Här finns en schematisk bild på överhettare modell Schmidt som är den absolut vanligaste på svenska spår:
https://en.wikipedia.org/wiki/Superh...uperheater.jpg

Detta betyder att på ett överhettat lok har man en fördröjning från när man öppnar regulatorn till att man får ånga till cylindrarna för att ångan måste gå genom de långa rörslingorna i överhettaren innan de når cylindrarna. Samma sak när man stänger regulatorn så har man mycket ånga i rörslingorna vars ångtryck behöver användas upp i cylindrarna innan maskineriet slutar att dra. Så man måste vara ganska proaktiv när man kör överhettade lok på grund av denna fördröjning. Våtånglok har snabbare respons, vilket gör dem lättare att göra finare manövrar med.

Ursprungligen postat av vovven47

M.hj.a. omkastaren förs ånga ned i cylindern från ånglådan, eller???

Nja. Omkastaren är vad du använder för att styra fyllningsgraden. Jag tänker att omkastaren är stativet och veven/spaken i hytten som man styr det hela med. Den styr sedan tärningens position i kulissen i slidstyrningen. Den i sin tur justerar hur långa slag som sliden gör som fyller på/tömmer de båda sidorna av kolven i cylindrarna. Det är sliden som styr vilken sida av kolven som ångan ska matas in på. Ångan passerar inget som kallas för "omkastning" på vägen från ånglådan till cylindrarna.

Ursprungligen postat av vovven47

Mängden ånga som förs ned till cylindern beror på omkastarens fyllningsgrad, eller?

Ja, det kan man säga. Regulatorn är hur stor ventilöppning man har mellan ångpannan och cylindrarna, vilket på ett sätt styr trycket man har i ånglådan som det trycket man matar cylindrarna med (dock kommer trycket att minska med samma regulatoröppning när man kör snabbare, för att cylindrarna drar mer ånga och således minskar trycket i ånglådan). Fyllningsgraden är hur stor del av ett kolvslag som man kommer att fylla på ånga i cylindern på ena sidan. Därav att max är runt 70%-80%, för en del av rörelsen måste ju också gå åt till att släppa ut ånga ur cylindern också. Minskar du fyllningen till säg 30% så är det bara 30% av kolvslaget som man fyller på cylindersidan med färskånga. Den ånga som väl har släppts in kommer då få en längre tid då cylindern varken fylls på eller töms på den sidan, vilket ger ångan mer tid att expandera genom att trycka bort kolven. Man utnyttjar då mer av ångans inneboende energi än om man bara fyller med ånga under så stor del av slaget som man kan. Vid igångsättning behöver man dock fylla på under hela slaget för att maximera dragkraften

Ursprungligen postat av vovven47

Dum fråga kanske: Varför håller man på med att öka/minska fyllningsgraden under gång?
Går hastigheten ned och man spar på ånga???

Man behöver mer kraft när man drar igång ett tåg än för att hålla det i rörelse. Dessutom, som du är inne på, drar ett lok mer ånga ju snabbare det går. Hade man haft samma fyllning hela tiden hade man köra slut på ångtrycket inne i pannan väldigt snabbt när man fått upp hastigheten och då hade dragkraften försvunnit. Dessutom blir det mycket mer effektivt att fylla på med lite ånga (fyllning exempelvis på 20%, så 20% av ett kolvslag fylls cylindern på med färskånga) med högt tryck och låta den ångan expandera i cylindern under kanske 70% av slaget och sedan tömma cylindern på 10% av slaget. Skulle man fylla cylindern på 75% av slaget i hög hastighet skulle ångan inte hinna expandera i cylindern och således skulle mycket energi gå förlorad då ångan fortfarande skulle ha ett högt tryck när cylindersidan tömdes. Dessutom skulle mer ånga behöva gå in och ut ur cylindern, vilket skulle ha en bromsande effekt.

Ursprungligen postat av vovven47

Förarteknik:
Antag att hastigheten skall relativt snabbt sänkas från 60 km/t till 40 km/t så undras vad föraren gör?
Använder omkastare och regulatorn. Går det ?
Eller förarventilen och stänger av regulatorn?

Här borde kanske Mazz svara som har faktisk erfarenhet från verkligheten.
Jag skulle säga att man:
1. (Säger åt eldaren att vara beredd på att öppna hjälpblästern/sotaren för att man tänker strypa ångan, så man inte får flammor som slår ut ur fyrboxdörren när man slänger in kol)
2. Stryp regulatorn, antingen helt eller ned till 10-15% öppen för att inte förlora hela dragkraften om man ska rulla vidare i 40km/h en längre sträcka
3. Länka ut fyllningen till max (75% i Trainz). Detta för att ge så jämnt slitage som möjligt på de rörliga delarna, här har man ju knapp någon ångtillförsel till cylindrarna
4. Om det behövs: applicera tryckluftsbromsen genom att sänka trycket i huvudledningen med ett par hekto, kanske en halv kg/cm^2 (till 4.5 kg/cm^2 på Svenska lok)

Sedan släpper man bromsen när man kommit ned till kanske 45 km/h, eftersom det tar en stund för bromsen att lossa. Här kanske man också minskar fyllningen igen och eventuellt ökar regulatorn för att få lagom dragkraft för att behålla 40 km/h.


Om du vill ha en översikt över ångloks uppbyggnad och lite småtips på handhavande i simulatorn, rekommenderar jag mitt eget häfte "Ånglok i Trainz - Digital Ångloklära" som finns som PDF på STLs hemsida:
http://www.banbyggarna.se/stl/lok/anglok/page1.html
Där finns ett par exempel på hur man går tillväga vid olika händelser, liknande exemplet ovan. Återigen, detta är skrivet av någon som inte har kört ånglok i verkligheten, så det kanske inte är 100% korrekt.

Om du verkligen vill gräva ned dig i ånglokets uppbyggnad i verkligheten så rekommenderar jag boken Ångloklära av Elis B. Höjers. 1949 års upplaga finns inscannad här:
http://samlingsportalen.se/all/digit...itteratur.html
Där finns mängder med skisser och ingående beskrivning av varenda liten bult på ett ånglok, samt en lång mer akademisk del om hur man räknar på dragkraft och gångmotstånd med mera.

[Vänersborgs_Stinsen]

Bra förklarat Korvtiger!

Dock vi hastighets minskning
Man säger till eldaren jag rullar, då öppnar eldaren sotaren.
Föraren stänger först regulatorn, länkar ut, omkastare i fullt läge. Längst fram alt längst bak. Sedan bromsar som tiger skriver.

Så har jag lärt mig under min eldarpraktik för o får mer kunskap om ånglok!

Appråpå kondensånga! Pysarna vid cylindrarna ska alltid va öppna vid avgång så man får bort eventuell kondens så man inte spräcker cylindrarna

[vovven47]

Tack för det uttömmande svaret, Korvtiger!

Jo, jag har ångloksläran 1949 liggandes i en byrålåda. Ärvde den efter min far.
Tjock bok med många illustrationer. Kommer ihåg den från min tid som liten knatte,
då jag var fascinerad av de fina fotografierna av svenska (liksom några utländska) ånglok.
Blir att ta fram den eller studera dess PDF fil som finns på min PC.

Vad gäller min slirning (Helt script styrt) så fick jag till den genom att:
A. Manipulera parametern animdist i config filen för bogey.
B. Sciptet SetVelocity()
C. Manipulera ljudet via det utmärkta Freeware programmet Audacity.

Och.....cylinder pysarna skall vara öppna vid start.
Intressant.
(Kan ju för att vara jävlig lägga in en spärr i CAB mode, om föraren glömmer öppna pysarna vid avgång )

Ett väldigt intressant ämne att få ta del av, både teoretiskt och praktiskt!!

Fler frågor kommer nog????

[vovven47]

För en massa år sen besökte jag ett museum i Berlin som presenterade en del ånglok.
Ett av dessa ånglok visade stationärt vevstake rörelserna, så varför inte introducera
denna egenskap på HNJ G12?
Dessutom har jag även implementerat snabb slirning till skillnad från den långsamma
slirningen i video klippet ovan. Vilket sätt avgörs slumpmässigt.

Videoklipp av ovannämnda egenskaper:

https://youtu.be/S4MAt33Xrsg

[vovven47]

Har suttit och testat att köra HNJ G12 uppför en lång backe. Routen är TRS22 Schwaninger Land.
Vissa ställen i backen har c:a 30 promilles stigning.
Vad som händer är att jag knappt kommer upp i 38 km/t och sedan minskar farten undan för undan.
Har full fyllning och full regulator.
Fråga:
Hur gör man som "riktig" lokförare i en sån här situation med t.ex. fyllningen etc. ?

Har "bara" en tågvikt på c:a 200 ton.

Om jag ökar vikten så lär det bli det problem!
Kanske tillfälle för slirning ????

[Vänersborgs_Stinsen]

Man ska absolut inte ha full fyllning i bake mm.
Starta med full fyllning och minska hela tiden! Svårt o säga men 20-30% fyllning kanske, beror lite på lok mm. Sedan är de viktig att alltid ha 12kg tryck hela vägen upp för baken! Annars blir loket slött.. sedan kan man behöva sanda lite men ska inte behövas om man har fart och kraft innan och i baken

[vovven47]

Tack Edwin!
Skall göra en test.