Svenska 3D-Tåg - Forum  
 

Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan.

Gå tillbaka   Svenska 3D-Tåg - Forum > Auran Trainz > Landskapsdesign - Trainz

Svara
 
Ämnesverktyg Visningsalternativ
Gammal 2017-11-03, 18:34   #1
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard Dressin-banan

Efter de obentliga kommentarerna om min DVVJ-bana med Håverud (2012) har jag lagt ner fortsättningen av den. I stället har jag satsat på dressinspåret mellan Bengtsfors och Årjäng och en bana med korrekta höjdnivåer, troligtvis unikt i Trainz, möjligtvis i andra simulatorer också.

Dressinbanan är en del av Dals Västra Värmlands Järnväg. Bansträckningen stod klar 1925, 33 år efteråt upphörde godstrafiken Persontrafiken överlevde till 1985, varefter kommunerna satsade på dressintrafik för turister. Huvudspåret sparades dock, ovanligt nog, men bangårdarna raserades. Bangården i Bengtsfors finns kvar i förändrat skick, i Årjäng slutar spåret tvärt av.

Kvar finns en utomordentlig detaljerad beskrivning över banans sträckning, höjdvärden och utseende. Sträckningen kan man följa var tionde meter, höjderna varje decimeter/centimeter. Jag har aldrig sett en så detaljrik nivåkarta.

Själv banan är 5 mil, 2 kilometer och 100 m lång, varav hälften med 30-50-fart och resten 60. Persontåget P461 avverkade sträckan på 2 timmer och 27 minuter.

Dressinbanan är en DEM-bana, som Benkegbg tagit ner för 2012 och jag har sedan lyft över den till TANE. Innan jag lyfte över den fick viktiga vägar ritas in, eftersom TANE inte kunde hantera färgkartan. Understa bilden visar TANE-resultatet, första bilden visar sträckningen. För icke geografikunniga; Dalsland ligger på Vänerns västra sida. Västra Värmland ovanför.

Det är mittenbilden som är den intressanta. Den visar en del av nivåkartans original, därav oskärpan. Siffrorna förtydligar:

1: Bengtsfors Östra (Bengtsfors Västra smalspårsbanan UBJ). 2: Höjd i meter. 3: Banlängd, var hundrade meter, läsbar var tionde meter. 4: Skärning och bank. 5: Dräneringar. 6: Fortsättning föregående höjdmått. 7: Den här profilens högsta punkt = 155,61 meter. Från Bengtsfors och hit 2.400 meter, en stigning på 43,1 meter eller lika med 17,83 promille. 8: Sluss.

Nu stämmer inte DEM och verkligheten. I själva verket ligger DEM-banan för högt, vilket kan bero på all granskog. Banan måste alltså sänkas ner 10-60 meter varvid häftiga stup skapas. Dessa går att åtgärda vilket jag återkommer till i ett senare avsnitt.

En fråga jag inte fått svar på: Vad tycker de turisterna om att trampa dressinen med packning 2.400 meter med 18 promilles lutning uppåt?

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Karta.jpg (112.0 KB, 230 visningar)
Filtyp: jpg 20uss-Kråkviken.jpg (219.5 KB, 230 visningar)
Filtyp: jpg BaseboardPhotoshop.jpg (136.5 KB, 228 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu  
Svara med citat
Gammal 2017-11-09, 13:04   #2
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

I och med att jag satsat på en strikt nivåsträckning jämte DEM-bana får man negativa erfarenheter – främst att banan tar sig fram i ett 10-50 meter djupt smalt spår med lodräta väggar. Detta omöjliggör att lägga in skog i form av Lans Skogsdungar.

Lösningen är att bredda spårat med plana ytor som skogen kan placeras på. Den lodräta väggen får hanteras sedan på något sätt, exempelvis med någon form av marktextur.

Negativt är också, att eftersom banan byggs strikt efter nivåkurvan, ganska knepigt jobb f ö, så försvinner ju skärningar och banker. Här har jag fått anledning till att fundera: Skall jag kombinera strikt nivåbygge med traditionellt DEM-bygge?

Jag valde den lösningen så att två tredjedelar av banan följer nivåkurvan konsekvent för att på lämpligt ställe övergå till DEM-bygge. Det verkar fungera och därmed kommer skärningar och banker in i bilden. Samtidigt med bygget placerar jag in kilometerstolpar och lutningstavlor.

För att plana ut ytorna utefter spåret gör jag på följande sätt: Jag drar ut spår på ömse sidor om huvudspåret och placerar in vertex så att jag får tre stycken som ligger i samma bredd. Med hjälp av verktyget Track/Get vertex height. Värdet förs över till parallellspårets vertex. Nu ligger tre vertex med samma höjd i bredd. Klicka sedan på parallellspåren vertex med hjälp av Advanced/Apply vertex height. Spåren försvinner och kvar finns synliga vertex med gul pil inuti. Leta rätt på Smooth spline height och klicka på vertexen.

Ny syns parallellspåren som ligger på plana ytor med samma höjd som huvudspåret. Operationen beskrivs också i bilder härunder.

Ett framtida problem blir att hantera åkermark, hus och staket. Med hjälp av ovanstående går det att hantera.

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Forum bild 1.jpg (144.9 KB, 194 visningar)
Filtyp: jpg Forum bild 2.jpg (155.9 KB, 193 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-09, 17:50   #3
Pursche
Medlem
 
Reg.datum: Aug 2001
Ort: Borlänge, , Sweden.
Inlägg: 1 789
Skicka ett meddelande via MSN till Pursche
Standard

Intressant bana. Beror det alltså på trädtopparna att DEM-höjden blir konstig? Jag har aldrig tänkt på det utan mer på att vattnet kommer för högt upp.....
__________________
M v h
/Pursche
Pursche besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-09, 19:32   #4
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

DEM är roligt och intressant på gott och ont. Att misstankar riktas mot trädtopparna beror främst på att slättlandskap ger hyfsade resultat till skillnad mot den täta granskogen. Att vattenytorna påverkar är troligt, men lägger man en järnväg med många vertex tvärs över en sjö får man olika resultat. Märkligt.

Men helt klart är att generellt följer DEM landskap i stort väl. På pluskontot står möjligheten att lägga ett spår realistiskt.

Nisse
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-13, 20:57   #5
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Det fem mil,två kilometer och 100 meter långa spåret mellan Bengtsfors och Årjäng är nu lagt – inte utan visst besvär. Anledningen är de sista 14 kilometrarna med höga berg som måste besegras – och att hålla 20-promillegränsen. Det har de ursprungliga banbyggarna löst genom att spåret får ta sig snett utför bergen.

Bilden här under visar på problemets omfattning. Spåret har s a s klistrats fast på bergssidan. I bilden syns tydligt hus sluttningen täcker över den övre rälsen (de vita gridlinjerna). För att spåret skall ligga vågrätt tvingas rallarna att spränga eller fylla ut långa sträckor – så också för mig.

Mellan station Blomskog (kilometer 82) och Årjäng (km 96) har två höga berg besegrats till priset att spåret kortats 218 meter. Station Blomskog (fyra mil från Bengtsfors) hamnade 20 meter fel, vilket visar problemets omfattning.

Anmärkningsvärt är att DEM uppfattar sjöar bättre än berg med riklig skog. Medan DEM meter marken vid sjökanterna tre meter fel hamnar berg/skog upp till 50 meter fel. Sånt vållar problem för en Trainz-byggare. Förutom kilometerstolparna har 25 lutningstavlor placerats – flera i häradet 15-19 promillas lutning.

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Forum-bild.jpg (120.4 KB, 156 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-21, 13:22   #6
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

En vattenhäst behöver vatten – och när det inte finns kommunalt vatten tvingas man ta till andra grepp. Så ock för den lilla stationen Kråkviken norr om Bengtsfors. Sjöar är räddningen för torrlagda ånglok och har därför en viss betydelse vid placeringen av en station.

I fallet Kråkviken får lokföraren hämta vatten en bra bit söder om stationen; först stopp vi stationen, sedan vattenhästen – eller tvärtom. Förlängd gångtid m a o.

Vatten till vattenhästen pumpades upp vid kantan av sjön, trycktes sedan upp till ett vattentorn och därifrån med självfall till vattenhästen.

Ett annat exempel är Hallanda utefter ÅmÅJ. Där låg pumpskjulet på en brygga (långgrund strand) för att sedan tryckas uppåt under järnvägen till vattentornet. Anläggningen låg två kilometer söder om stationen.

Några spår finns inte kvar, på banvallen rullar bilar – men vattentornet finns kvar. Det vårdas av museiföreningen vid ÅmÅJ med kommunala medel.

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Kråkviken.jpg (216.9 KB, 118 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-21, 14:24   #7
lan
Veteran
 
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 7 896
Standard

Vattentornet i Hallanda finns ritning på för nån med bygglust.
Bifogade bilder
Filtyp: jpg bana_station_Hallanda_vt_R.jpg (28.4 KB, 116 visningar)
__________________


"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti
LAn
lan besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-21, 18:14   #8
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Då passar jag på med att komplettera LAns ritning med en bild. Pumpskjulet skymtar i bildens vänstra kant nertill vid vassen.

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Vattentorn.jpg (279.6 KB, 112 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-21, 23:47   #9
benkegbg
Medlem
 
Reg.datum: Feb 2005
Ort: St Judes, Newfoundland, CANADA
Inlägg: 1 003
Standard

Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.
__________________
Benkegbg

Är president i Bensland. Ett land där ALLA älskar att åka tåg.
benkegbg besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-21, 23:48   #10
benkegbg
Medlem
 
Reg.datum: Feb 2005
Ort: St Judes, Newfoundland, CANADA
Inlägg: 1 003
Standard

Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.
Själv har jag inte det tågintresset i blodet utan gör efter egen fantasi.
benkegbg besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-22, 00:24   #11
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Citat:
Ursprungligen postat av benkegbg Visa inlägg
Intressant att läsa om vilket jobb ni lägger ner på era banor. Framförallt till dig Nisse, som ivrigt vill återskapa så långt det nu går med det material som finns i TANE och Trainz.
Själv har jag inte det tågintresset i blodet utan gör efter egen fantasi.
Fantasi kommer man långt med. Du är ett bra exempel.

Nisse
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-26, 16:28   #12
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Under mitt dressin-trampande igenom delar av Dalsland och Värmland stötte jag på en häpnadsväckande sak:

Spåret går tvärs igenom en kyrkogård!

Här krävs bildbevis och som bifogas med min Trainz-färgade version. Kyrkogården ligger i Blomskog, Årjängs kommun

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Blomskog kyrka.jpg (141.1 KB, 75 visningar)
Filtyp: jpg Tåget.jpg (142.2 KB, 75 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-11-30, 00:49   #13
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Järnvägen som går tvärsigenom en kyrkogård (inlägget ovan) fascinerar mig. Tittar man på nätet finns det inte värst mycket uppgifter annat än att Blomskog tappade 53 invånare under 16 års tid – från 550 år 2000 till 497 i fjol. Det är ett kraftigt tapp.

Den gamla kyrkan brann ner och efter en hård strid om byggnadsmaterial stod kyrkan klar två år efter att järnvägen satts i drift. Striden vanns av tegelfalangen just till följd av transportmöjligheterna.

Anläggandet av den nedre kyrkogården kan kanske ses som en optimistisk tolkning av befolkningsprognosen.

Men vad händer när järnvägen går i graven? Fältet är brett för spekulationer. Underhållet av banan för att gynna dressintrampande är säkerligen synnerligen begränsat. Kan man vänta sig en ny strid om och hur järnvägen skall begravas?

Nisse
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-12-07, 13:43   #14
Nils Blid
Medlem
 
Reg.datum: Dec 2009
Ort: Malmö
Inlägg: 1 887
Standard

Tar en vända till med Blomskog – men nu för att visa vilka principer jag bygger efter. Så här listar jag dem:

Jag bygger svenska realistiska cabbanor, vilket innebär vad lokföraren ser avgör banans utseende.

Lägger inte ner krut på att utforma vackra partier; skogen utefter banan är enbart en kuliss.


DEM är viktigt vilket innebär att höjdnivåer tas ner från rymden med hjälp av Radio Mobile. Dessa kompletteras i programmet med en banas sträckning. Allt jag byggt, med undantag av min första bana, är DEM-byggen. Kartor – Google maps, Eniro, Hitta.se – är viktiga hjälpmedel.

Efter att banan justerats och finjusteras med skärningar inlagda, stationerna identifierade och utplacerade läggs kilometerstolpar in med +- ett par meter. Därefter lutningsstolpar också så exakta som möjligt.

Spårplaner, bilder och linjebeskrivningar tar tid att leta rätt på men är nödvändiga för att kunna utforma banan rätt; kännare av banan skall kunna känna igen sig. I två av mina banor – ÅmÅJ och Nynäsbanan – har jag tagit hjälp av lokala kännare av banorna. Forskning är roligt.

Lägger jag ut skog under banbygget sker det endast på ena sidan av spåret, se bilden. Anledningen är enkel; när tavlor, signaler och vägskydd läggs in är skog på båda sidor om spåret ett påtagligt hinder.

Förutom ovanstående finns ett omfattande osynligt arbete. Eftersom jag arbetar i stort sett med enbart svenska objekt skall dessa följa med när banan läggs ut i Forum. Att samla in och sammanställa alla dessa hundratalet objekt sker under byggets gång.

Målsättningen är att inte ett enda kuid-nummer skall saknas när banan läggs ut. Jag har, än så länge, bara fått en enda bakläxa. Det är jag stolt över – och då handlar det om cdp:s i storleksordningen 500-700 mb.

Jag har byggt fem svenska banor, samtliga i olika utföranden; Old och Mod och i samtliga Trainz-simulatorer utom TRS 2004.

Nisse
Bifogade bilder
Filtyp: jpg Blomskog igen.jpg (188.3 KB, 34 visningar)
Nils Blid besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Gammal 2017-12-07, 18:19   #15
lan
Veteran
 
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 7 896
Standard

Nisse,
det glädjer oss alla att du envist fortsätter, trots dina dubier om TANE.
__________________


"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti
LAn
lan besöker inte forumet just nu   Svara med citat
Svara

Ämnesverktyg
Visningsalternativ

Regler för att posta
Du får inte posta nya ämnen
Du får inte posta svar
Du får inte posta bifogade filer
Du får inte redigera dina inlägg

BB-kod är
Smilies är
[IMG]-kod är
HTML-kod är av
Forumhopp



Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 23:40.


Powered by vBulletin® Version 3.7.5
Copyright ©2000 - 2017, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
© Svenska 3D-Tåg 2001-2009