Nynäsbanan i Trainz

[Nils Blid]

Efter att ha korsat Dalsland härs och tvärs har jag nu tagit steget rakt över landet till SNJ – Stockholm Nynäshamn järnväg, en bana som slutar i Älvsjö. Jag var uppväxt i Nynäs och blev en vacker vårdag utlovad anställning som lokeldaraspirant förutsattr att jag kunde göra ett antal sk-tjobb först.

Ett år efterår, en fredag eftermiddag, blev jag kallad in till trafikingenjören. Gissa vad glad jag var. När jag kom in till bossen tittade han inte ens upp oc h sa bara ”Blid kan sluta i morgon, löningen finns i kassan”. Gissa vad jag var förkrossad när jag gick ut.

Nu bygger jag Nynäsbanan. Min första åtgärd var att sparka trafikingenjören – utan avgångsväderlag.

Min andra åtgärd blev att tillskriva Bengan om han kunde rekommendera en bra höjd (från rymden räknad och nedåt/). Svaret var minst sagt överraskande. Bengan levererade en komplett DEM-karta från 10.000 metershöjd, vilket innebar fem mil åt vardera håll och omkring 1600 baseboard stor. Detta innebar att man inte behövde merga ihop flera DEM-kartor, vilket kan ge oönskade resultat i skarvarna.

Inte nog med det – Bengan hade också ritat in spåret, ett f ö förnämligt arbete som möjliggör en tämligen exakt spårdragning.

Första bilden visar nästa hela Bengans Dem-karta. Bild 2 visar en uppförstoring. Spåret – den blå linjen – är tydligt, men var bilden är tagen är väldigt otydligt. I den tredje bilden går vi ännu närmare. Man kan ana en höjd, kanske låmplig för en skärning. Den ljusbruna linjen är en större väg, till vänster en blä sträcklinje som övergår till ett mörkbrunt sträck, förmodligen en mindre väg.

Några vägar och spåret är det enda som syns – i övrigt får man mäta sig fram med hjälp av kartor (Google Earth eller Eniro maps) och DEM-kartans vägar och sjöar, i båda fallen grova mått.

Att söka koncession för byggandet av benen utvecklades till ett internationllt spel med märkliga inslag. Det beskrivs inledningsvis på ett häftigt sätt i den bifogade textfilen ”Nynäsbanans historia” (Maria Ledin, Nynäshamns kommun). Rekommenderad läsövning.

Nisse

[Nils Blid]

När jag bygger banor går det efter en prioriteringslista, som ser ut så här:

1/ Det allra viktigaste är signaler – såväl det äldre systemet (semaforer) som det moderna (ljussignaler). Att jobba med signaler är omåttligt roligt.

2/ Att bygga efter så gamla spårplaner som möjligt. De gamla spårplanerna är mycket roliga att bygga efter, fler spår och andra roligheter. Gamla spårplaner hittar man på nätet genom ”Bangårdar.se”. 1919 ritades en uppsättning spårplaner för SNJ som täcker hela banan – med undantag av just Nynäshamn. Spårplanerna är aktuella fram till dess att SJ övertog Nynäsbanan och uppgraderade.

Nynäsbanan var f ö tidigast ute med högsta standardhastigheten (sth) bland landets bolagsbanor. Redan 1909 uppgraderades banan till 90 km/tim. Året efteråt beställde SNJ två ånglok som klarades 90..

3/ Att lägga ut spåret och placera in stationerna är en utmaning. Man måste hela tiden fundera över lämpliga stigningar och lutningar. Att överstiga 15 promille är inte bra, max 10 promille är målsättningen. Tack Lan för dina Bergsskärningar.

4/ Byggnader och skog är i den här prioritetsordningen främst kulisser för trevligare körning. Stationerna är ett ständigt problem. För att smita undan det problemet använder jag mig av två standardstationer – nämligen de svenska BJ-liknande”Station brick large/small” (emges).

Dom här gamla spårplanerna innehåller mycket information och är i allmänhet försedda med meterskala. Spårplanen redovisar byggnader inom stationsområdet – exempelvis Avträde. Ekeving hjälper gärna till med att tolka symbolerna, hur linorna löper från vevställvrket och var det är placerat.

Kvaliten på dom här gamla spårplanerna är inte den bästa och som inte förbättras av storleken – mellan 1,5-2 meter breda. Här under visar jag en spårplan från Bangårdar.se och som jag bearbetat i Photoshop.

Eftersom ADDE jobbar i raketfart måste jag sätta fart för att komma ikapp.

En kommentar: Att bygga samma bana men med två olika simulatorer och med olika metoder samt olika årgångar (det skiljer 50 år mellan ”Projekt Nynäsbanan” och ”Nynäsbanan i Trainz”), tycker jag är spännande. Det går alltså att följa en banas utveckling i Forum i stället för avveckling.

Nisse

[Nils Blid]

Mitt SNJ-bygga inleddes med självklara Nynäshamnss station runt 1950-talrt kompletterat med hamnen och dess spår till Oljan, Nynäs-Petroliums raffinaderi. Spårplanen var usel – ingen information utöver spårdragningarna.

Men jag har haft god hjälp av gamla kartor, bilder , mitt eget minne och goda SNJ-kontakter. Bilden av Nynäshamns station med omgivningar är realistisk. Själva bangården anlades tvärs över en vik till Östersjön med fem spår. Stationen, som skymtar bland träd i första bilden, har ett märkligt låge. Detta beror på att man planerade att fylla ut dammen och lägga en säckstation där.

Jag började med att mäta upp Össtersjöns höjd i DEM-kartan; 2,30 meter. Eftersom bangården ligger på 2 meters höjd hamnade den på 4,30 m ö h. - ett overraskande bra värde..

Hamnen hade en livlig verksamhet med bl a gotlandstrafiken. Hit anlände också landets första namngivna tåg; Gotlandsexpressen.

Bilderna livas upp av dels SNJ lok 1 dragandes med Korvtiger-godis. De tomma tankvagnarna dras av SNJ lok 12. Nynäs-vagnarna skapades av Mats Hemming för Svenska tåg 2005 och var den första CDP-filen jag sparade. Redan då, för ett stort antal år sedan, hade jag jag alltså planer för Nynäsbanan. Nu förverkligas banan.

Nisse

[Jockes]

Riktigt snyggt!!! Även om förebilden är för grymt längesen, känner jag ändå igen mig otroligt bra!! Helt enkelt, asbra gjort Nils!

[Nils Blid]

Tack Jockes, sånt värmer för en f s nynäshamnare, som dessutom plurrat (= gätt igenom isen) i dammen.

Fortsättningsvis håller jag mig inom stationsgränserna.

Nisse

[Nils Blid]

Gamla Nynäsbanan startade vid Nynäs Petroleum, därefter söder ut mot hamnen och till den ooiciella startpunkten Nynäshamns station. Sedan gick banan i en 3,3 kilometer U-sväng runt södra stdan till Nynäsgård med SNJ:s lokverkstad. Fågelvägen mellan stationerna 930 meter.

Men mest anmärkningsvärt är höjdskillnaden; Nynäshamns station 2 meter, Nynäsgård 24 meter. DEM-kartan redovisade 30. Jag valda att justera ner stationen till verkliga 24.

Nynäsgård var inte bara ern station, där låg också SNJ:s lokverkstad. Lokstallet finns kvar och är i dag kulturskyddat. Här huserar museiföreningen. Spåret till verkstaden utgår från Nynäsgård och skymtar överst på bangårdsbilden.

Nisse