Atlantic Update. :) och tågdata?

[Pursche]

Tack Bengan. Jag har försökt få igång loket hela förmiddagen utan att lyckats i TMR17 och nu kom du med en uppdatering.
Ni alla är kungar på 3D och scripts.

En fråga angående scripts. Som en del av er vet så vill vi förare veta vilket tåg vi skall köra. Det gör vi genom att få en uppgift till förare som talar om en del saker för oss. I trainz skulle det vara intressant att veta hur långt tåget är, hur tungt tåget är hur mycket tåget bromsar. För detta så undrar jag om det går att göra ett litet enkelt scriipt som körs när man klickar på en knapp, t ex alt+T . Den behöver räkna ihop längden på lok och vagnar, vikten på lok och vagnar och bromsvikt på lok och vagnar och sedan visa siffrorna till oss.

Då kan man växla ihop ett tåg och innan man åker så trycker man på tangenten och vips får du dessa tre siffror och man vet på ett ungefär hur tåget kommer att bete sig.

[korvtiger]

Sammanlagd vagnvikt presenteras redan om du högerklickar på ett tåg och väljer View Details. Notera att detta är vagnvikt, alltså exklusive lok.

Att räkna ut vikt och längd på ett tåg i ett script är inte alls svårt och jag vet att det är möjligt att skapa egna rutor kopplade till någon tangentbordskombination som ploppar upp. Men det är nog enklare att göra en egen HUD. Jag har gjort en för att visa tryck i kg/cm2 när jag testar ångloken. Det var inte särskilt svårt att göra om man lånar lite kod från N3Vs vanliga HUD som visar tryck.

Hur mycket tåget bromsar kan vara klurigare att räkna ut. Det beror på vad du menar med det. Är det bromsvikten du är ute efter, eller bromskraften mätt i Newtons eller nåt liknande? I verkligheten (i alla fall förr i tiden) så räknade man på bromsvikt eller bromstal för att få ett hum om hur tåget skulle bete sig, men idag kanske man är mer intresserad av bromskraften?
Bromsvikten går kanske att räkna ut om man är lite klurig, men det kan vara svårt. Om man antar att alla fordon i tåget har mina engine-configs så är det mycket enklare.
Bromskraften å andra sidan borde gå att få ut någonstans. Jag vet att den kan visas med kurvor i Test Track-modulen i alla fall. Frågan är bara om det finns med i script API:t.

[Pursche]

Bromsvikten är det bästa om man kan få ut. Uppgift till förare gör jag varje vecka i jobbet innan jag rullar iväg med tågen.

[korvtiger]

Jag är osäker på om det går att få ut attribut från en engine till en asset, men det är möjligt att det går. I sådana fall borde det gå att räkna sig fram till det mesta.

Men bromsvikten är inte den vagnvikt som vilar på bromsade axlar du är ute efter då? Vad jag förstått så har varje vagn en bromsvikt som spår på långbalken, rätt? Då har du säkert järnkoll på hur man beräknar man den?

[Pursche]

Dels finns vagnens vikt som vi enkelt använder endera tom eller full last. En vagn kan väga 34 ton och lasta 45 ton vilket som fulllast ger 78 ton. Det finns också en uträkning hur bra vagnen bromsar på varje vagn i verkligheten. Säg att den bromsar max 58 ton, då bromsar den 34 ton om vagnen är tom och 58 ton om vagnen väger (med last 58 ton eller mer).

I engine configen borde det finnas hur bra broms varje vagn har så tåget vet hur den skall bete sig. Jag ahr inga illusioner om att det finns två olika sådana värden beroende på om vagnen är lastad eller ej men för mig, som bara kör gammalt i Trainz så kan det vara intressant att veta om vi mot förmodan skulle ha obromsade vagnar i tåget vilket skulle ge riktigt lång bromssträcka. Om man kan få ihop en summa på hur mycket alla vagnar/tåg väger (vilket du säger att man kan få i wiev details) och en summa på hur mycket de bromsar så kan man sedan se hur bra broms jag har. Ett persontåg kan väga 500 ton och bromsa 600 ton vilket är riktigt bra broms. Ett godståg kan väga 1600 ton men bara bromsa 1200 ton eller mindre vilket i verkligheten kan ge en lägre max sth.

Om vi tar ett ånglok och 24st av de gamla malmvagnarna så borde vi få en bedrövlig broms och ett riktigt roligt tåg att köra.

Uträkningen som vi använder i verkligheten för att lägga in data i ATC och ERTMS är (bromsvikt/vagnvikt)*100 där *100 gör om bromsen till % och då kallas för broms%. I exeplet ovan skulle det bli (1200/1600)=0,75 0,75*100=75% .

Det jag skulle vilja få ut om det är möjligt är 0,75. Det räcker för att vi alla på ett ungefär skall kunna se om vi har bra eller dålig broms.

[korvtiger]

Är lite ringrostig på det här med bromsar måste jag erkänna, men det är onekligen ett intressant ämne.

(Du menar att det ska bli 79 ton vid fullast va? )

Vad innebär att en vagn "bromsar 58 ton"? Är det bromskraften (egentligen i motsvarande kg-force/kgf) som i kraften bromsblocken trycker på mot hjulen?

Man pratar ju om utbromsning eller bromsprocent (i Ånglokläran i alla fall), vilket är hur många procent av trycket/vikten mot skenorna som bromsblocken trycker mot hjulen. Detta ska uppgå till 75-80% av skentrycket på personvagnar, 75-80% av skentrycket på tomma godsvagnar och således 50-60% på lastade godsvagnar om man inte har lastväxel. Detta väljes en bit under 100% för att inte riskera fastbromsning. Det låter ungefär som det du beskriver. Men då skulle man inte låta en tom vagn på 34 ton bromsa 34 ton, alltså 100% utbromsning, då skulle hjulen låsa sig! Bromsvikten borde då vara runt 27 ton om man vill ha ca 80% utbromsning. Eller tänker jag fel? Eller innebär bromsvikt 34 ton att man bromsar 80% av 34 ton?

Men hur kan man bromsa ett persontåg på 500 ton med 600 ton? Eller är detta med S-broms (Snälltågsbroms, vad det nu kan tänkas heta med moderna facktermer), då man bromsar med runt 130% utbromsning i höga hastigheter då bromsfriktionskoefficienten är lägre än i låga hastigheter och sedan automatisk lossar bromsen till 80% när hastigheten minskar?

I Trainz styr man bromskraften (i detta stycket menas den retarderande kraften på vagnen) som en faktor multiplicerat med trycket i bromscylindern. Detta innebär att alla vagnar med samma motor får samma retardationskraft, oavsett vikt. Jag tror inte jag har kollat närmare på hur mycket bromskraft jag får med mina engineconfigs, men det kanske jag borde nu när vi fått en trevlig test-track modul med grafer som kan visa dessa krafter. Däremot så har mina engineconfigs för tryckluftsledning ingen bromsande kraft. Det innebär att ett tågset med bara obromsade vagnar (med mina engineconfigs) kommer att börja rulla om banan lutar. Ett tåg med många sådana vagnar kommer dessutom att ha längre bromssträcka än ett tåg med enbart bromsade vagnar.

Vad det gäller malmvagnarna så har dessa varit bromsade, ända från de första vagnarna för SNJ (Sveriges & Norges Järnvägar, föregångaren till Malmbanan/LKAB) på mitten av 1880-talet, med tryckluftsbroms. Men där är det den höga vikten som borde ge långa bromssträckor i alla fall, även om man har broms på samtliga axlar.

Den broms% som du pratar om kräver att man kan räkna ut bromsvikten. Detta kan vara svårt, men det går att få ut förenklade värden för det om man antar två saker:
1. Att det bara är mina engineconfigs för vagnar som används
2. Att man antar 80% utbromsning

Då kan man bara gå igenom vagnarna i tåget och för varje vagn med bromsad engineconfig, addera 80% av vagnvikten till den ackumulerade bromsvikten. Sedan är det bara att dividera detta med totala tågvikten så har man sin broms%. Låter det någorlunda korrekt?

[Pursche]

Det här är riktigt intressant, helt klart. Även hos oss som jobbar på järnvägen så är det lite svävande hur man beräknar bromsvikten på ett lok eller vagn. Ett exempel är länken här nedanför:
http://www.postvagnen.net/forum/inde...read&id=419594

Naturligtvis var det 79 ton, jag ville bara kolla att ni var med.

"Enligt Wikipedia är i bromsläge P bromsvikten multiplicerad med 1.25 den massa som fordonet kan bringa till stillestånd från 120 km/h på en sträcka av 1000 meter på plant spår vid vindstilla. Bromsvikten bestäms genom prov."

Bromsläge R används på persontåg och ger en högre utbromsning ned till en viss hastighet där vagnen/loket sedan bromsar precis som i läge P.

Bromsläge G finns på t ex tunga malmvagnar och förlänger tiden det tar att tillsätta bromsen och lossa bromsen. Detta för att undvika kraftiga ryck i tåget. Jag har aldrig kört ett helt tåg i G och jag har kört tåg sedan 1990.
Green Cargo vill gärna ha loket i G-broms om tåget väger över en viss vikt. Detta för att loket skall vara sista fordonet som släpper bromsen och på så sätt minska ryck i tåget. Detta används inte av de flesta andra bolag i sverige och Norge då detta bara är dumheter.
Vi har idag moderna lok med elbroms som vi använder för att justera hastigheten vilket gör att vi inte bromsar lika ofta som förr med vagnarna. Även GC har dessa lok och det är ytterst sällsynt att man drar av ett koppel eller att buffertar 'klättrar' över varandra och orsakar urspårning. Mig veterligen har det hänt en gång på centralen i stockholm och en gång i Norge under de åren jag jobbat på järnvägen.

[korvtiger]

Ja, det begreppet verkar lite rörigt. Blir inte bättre att min terminologi är 70 år gammal, eller äldre, medan den idag är liknande, men ändå annorlunda.

Såhär fungerade det på 1920-1950-talet i alla fall:
I min terminologi så hade man fyra bromstyper, P-broms, G-broms, S-broms och M-broms. Det du kallar för R-broms kallar jag för S-broms, alltså snälltågsbroms. Där har man en utbromsning på över 100% för höga hastigheter där bromsblocksfriktionen är lägre som tidigare nämnt och så minskas trycket automatiskt när hastigheten minskar till att motsvara vanlig P-broms i låga hastigheter, där utbromsningen måste vara under 100% för att undvika fastbromsning. Vagnar med S-broms hade en omsällningsventil för att stänga av S-broms-verkan och få det att bli en vanlig P-broms.

På vagnar med Kunze-Knorr persontågsbroms KKP, eller P-broms hade man en mellanventil som kunde stypa luftflödet för att få en G-broms.
På KKG-bromsen hade man istället för denna ventil en fast strypanordning som gav långsam bromsverkan och dessutom en lastväxel för att kunna välja om man ville ha lite eller mycket bromsverkan, precis som du beskriver. Det fanns angivet på långbalkarna vilken viktsgräns som gällde för att få ha denna i läget LAST. På 50-talet kom vagnar som automatiskt ställde om detta genom att själva känna hur mycket de vägde.

Sedan fanns M-bromsarna, vilka var för malmtåg. Dessa var speciella då de använde ett lägre huvudledningstryck av 4 eller 1.6 kg/cm2 (4 bar respektive 1.6 bar).

Låter ungefär som nu, men att man har bytt och förvirrat namnen på allt


Har kollat i den SäO från 1941 som jag har, men där finns bara en bromstalstabell med vilka bromstal som gäller för att få framföra ett tåg i en viss hastighet i en viss lutning. Det står inget hur man räknar ut talet, utan det hänvisas till externt dokument.
Har dock hittat en beskrivning av det från en av våra museijärnvägar. Man verkar räkna med last- och bromsaxlar. Lastaxel är för vagnar i regel lika många som antalet axlar. Varje lastaxel som är tryckluftsbromsad räknas som en hel och varje lastaxel som är handbromsad räknas som en halv bromsaxel. Sedan är bromstalet helt enkelt hur många procent av lastaxlarna som även är bromsaxlar hos vagnarna. Bromstal 50 innebär i princip att hälften av vagnarnas axlar är bromsade. Sedan hade nog varje bana lite egna bestämmelser, som att man kunde räkna på enbart hälften av axlarna som lastaxlar om vagnen var olastad och andra bestämmelser för loken.
Bromsaxlarna är nog det som motsvarar bromsvikten idag, bara att man tar med hur mycket vikt man har på varje axel i princip.

[blomsson]

Intressant diskussion.
Tänkte att jag kunde bifoga de tre filer som jag har hittat som är nu gällande, för de som vill veta lite mer!

Den första är en modul från TTJ, som mycket passande heter Broms!
Modul 11. Broms.pdf

I linjeböckerna så finns det bromstabeller, det här är tabeller som inte finns i linjeboken men som används ibland.
Bromsprocenttabell L - Trafikverket som järnvägsföretag.pdf

Detta är kompletterande föreskrifter om (trycklufts)bromssystem.
Kompletterande bromsföreskrifter – Trafikverket som järnvägsföretag.pdf

Kanske kan vara av intresse för någon...

mvh
Håkan

[korvtiger]

Spännande dokument! Det är rätt fascinerande hur lika dessa dokument är mot de jag har som är över 70 år gamla. Det är nästan bara S-broms som bytt namn till R-broms och automatisk retardationskontroll som tillkommit på dessa år!