Diverse lokfrågor

[bönan]

Jag har börjat pyssla lite med eng-filer, dvs lokfysik, till OpenRails men behöver lite mer att gå på för att få loken realistiska att köra. Tänker att det kanske fortfarande finns någon riktig lokförare på forumet som har erfarenhet av äldre maskiner. Alternativt om någon sitter på teknisk dokumentation?

Gäller ellok: D (inklusive alla underlittera), F, Hg och Ma och diesellok T43 och T44.

Behöver:

• Antal körlägen för respektive loktyp? Skiljer det mellan äldre och nyare D-lok (många underlittera)?
• Vissa lok regleras körlägena manuellt, andra kopplas upp och ned. De senare, hur lång tid tar det att koppla upp från noll till högsta körläget?
• Är körlägena jämnt fördelade? Vissa lok har fältförsvagning som högsta läge, resulterar detta i en större effektökning?
• Max tillåten motorström, respektive teoretiskt max vid fullt pådrag och stillastående?
• När infördes matar/högtrycksledning i Sverige? Vilka loktyper fick sådan utöver Rc?
• Har något av dessa lok el/motståndsbroms?
• Övriga avvikande detaljer som gör någon loktyp annorlunda att köra än övriga.

Övrig matnyttig info är såklart också välkommen. Kommer vara bortrest kommande ca 2 veckorna , men ska försöka kolla av här ändå.

[korvtiger]

Detta är ju lite intressant även för mig som står bakom petandet på majoriteten av motorerna i Trainz!

Jag föreslår att du letar upp ett exemplar av boken Svenska Ellok - En bok om det svenska ellokets historia, eller kanske skriver upp det på önskelistan till Tomten?
Alternativt kontaktar du Bengan och ber honom skicka över lite scanningar från hans exemplar av boken, har några sidor själv som jag använde när jag skapade motorerna till Pa, Oa, Ob, Oc, Od och Oe loken, samt de första D-maskinerna Ds/Dg och Du.

Själv är jag nästan enbart intresserad av de första D-loken när det kommer till ellok, så lite svar på dina frågor kommer här om dessa lok:

Vet ej hur bra koll du har, men bara så att vi är på samma blad: De första D-loken litterades D, men kallades Ds/Dg. De båda Ds och Dg är ju egentligen exakt samma lok, men där man har bytt växellåda. Dessa byttes ibland under lokens livstid så ett snälltågslok (Ds) blev ett godstågslok (Dg) med lägre utväxling eller vice versa. Kollar man igenom listorna på svenska-lok.se kan man se detta.

Elloksboken säger följande om Ds/Dg-loken:
"De försågs med en huvudtransformator med effekten 1230 kVA och med 6 uttag för motorström, varav tre användes även för tågvärme, samt separata uttag för hjälpmaskiner manöverström, uppvärmning och belysning. Spänningarna på motoruttagen uppgick till 180, 283, 412, 566, 720 och 900 V vid 15 kV kontaktledningsspänning. Reglering av motorspänningen skedde enligt tredelningsprincipen och antalet körlägen var 16 + halvläget."

Vad detta halvläge innebär är jag själv nyfiken på. Kan vara så att det förklaras tidigare i boken.
Det andra säger inte mig så mycket, ellära är inte min starkaste sida, förhoppningsvis säger det dig desto mer.

Vidare finns en beskrivning av de krav som ställdes på loken i kontraktet mellan Kungliga Järnvägsstyrelsen och ASJ Falun, Motala Verkstad och NOHAB som samarbetade med denna beställning:
"Ett snälltågslok skulle på horisontell bana kunna framföra tåg med en vagnvikt av 550 ton med en hastighet av 90 km/h och i en stigning om 10 promille med hastigheten 60 km/h. Ett godstågslok skulle kunna framföra tåg med en vagnvikt av 900 ton på horisontell bana med en hastighet av 60 km/h och i en stigning om 10 promille med hastigheten 35 km/h."
Oklart om dessa krav uppfylles av de lok som sedan tillverkades, då en hel del ändringar verkar ha skett mot de ursprungliga förslagen. Men de bör inte vara allt för långt ifrån sanningen. Jag baserade mina motorer på dessa utsagor i alla fall.

Sedan finns lite data:

                                   Dg        Ds
Utväxlingsförhållande             25:106    31:99
Dragkraft vid entimmesdrift kN    96.3      68.7
Hastighet vid entimmesdrift km/h  48.4      64.2
Dragkraft vid max motorström kN   183       138
Dragkraft vid adh. koeff. 0.33 kN 167        -

I denna tabell ser vi alltså att Ds-loken inte är begränsade i dragkraft av adhesionsvikten. Dragkraften på grund av adhesionen är ju identisk för Ds med Dg, men Dg är utväxlade så att de för högre dragkraft i låga hastigheter än vad adhesionen klarar av att stå emot.

Ögnade igenom sidorna om Da-loken också, dessa hade 27 körlägen (inget halvläge omnämnt) fördelade enligt "sexdelningsprincipen".

Hoppas att det ger lite i alla fall. Sedan finns det säkert folk här på forumet som har bra mycket bättre koll än mig på dessa moderna vidunder.

[bönan]

Tack för utförligt svar. Lyckades komma över ett ex av boken som förhoppningsvis väntar på posten när jag kommer hem från semestern.