|
Om det här är ditt första besök, se till att gå till vår FAQ (finns även länk till FAQ i navigeringsmenyn ovan). Du kan behöva att registrera dig innan du kan posta (finns även en länk till registrering i navigeringsmenyn ovan). För att titta på inlägg, välj det forum som du vill besöka från de som är listade nedan. |
|
|
Ämnesverktyg | Visningsalternativ |
2019-05-01, 21:02 | #226 |
Medlem
Reg.datum: Nov 2016
Ort: Vänersborg
Inlägg: 601
|
Hej! Privatbanor hade oftast röda hjulringar i alla fall BJ. SJ hade svarta förutom nångång på 1800 talet då dom ibland var röda
Mvh Edwin
__________________
Stinsen Brinner för Bergslagernas Järnvägar. Edwin Bohm |
2019-05-02, 03:55 | #227 |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
Om nån är intresserad att ta fram övriga 2 E11 lok (1849,1851) och dessutom
ändra färgen på hjulen till SJ:s så är det tämligen enkelt: 1. Skapa(Clona) era egna kuid-er till lokets boggier <kuid2:448495:50040:1>, <kuid2:448495:50038:1> och till E11-ans tender boggier: <kuid2:448495:50041:1> 2. Hämta filen hjul.tga från t.ex. <kuid2:448495:50056:1> (E2-ans boggier). 3. Kopiera över hjul.tga till era 3 nyskapade kuid-er. |
2019-05-02, 07:51 | #228 |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
DR, tyska järnvägarna, hade röda hjul och underrede då det var lättare att upptäcka sprickor i godset (svart på rött). BJ, som var ett välskött företag anammade detta, medan SJ litade till regelbundna inspektioner med kritpulver (vitt på svart) - har jag läst nånstans ?
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |
2019-05-02, 09:05 | #229 |
Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem
Reg.datum: Aug 2001
Ort: Huddinge, Sweden.
Inlägg: 6 371
|
Hittade en bild på SJ E11 1850, med svarta hjul.
https://digitaltmuseum.se/0210181911.../media?slide=0
__________________
Bengan |
2019-05-03, 03:27 | #230 | |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
Citat:
SJ E11 loken: SJ målade aldrig röd hjulfärg, men lät denna färg sitta kvar vid övertagande av privata ånglok. Vid eventuellt senare underhåll av hjul målades hjulen om till SJ färg. Kanske var det så? I vilket fall som helst så får vi ta och fundera över färgen på E11-ans hjul? LAn:s ånglok: Då jag fått tillåtelse av LAn att scripta hans ånglok så kommer idag de första: J ångloken 1338 och 1339. Siktar på att scripta ytterligare några.... |
|
2019-05-03, 08:16 | #231 |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
J-loket missing dependencies:
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |
2019-05-03, 09:25 | #232 |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
Jag var osäker på hur många Kuid-er som skall laddas upp, men beslöt att endast ladda upp Kuid-er ändrade av mig.
Om ingen hinner före mig så kommer de saknade när ni vaknat upp imorgon... PS. Är på väg ut i den nästan 40-gradiga värmen + en fuktighet på nästan 50%! Senast redigerad av vovven47 den 2019-05-03 klockan 09:29. |
2019-05-03, 13:12 | #233 |
Hjälpsamfotograf & Hedersmedlem
Reg.datum: Aug 2001
Ort: Huddinge, Sweden.
Inlägg: 6 371
|
Slarver. Har du slarvat bort, dina egna kuids? Dom 5 missing dependencies finns nu tillsammans med J-loket i Downloads tråden.
__________________
Bengan |
2019-05-03, 14:20 | #234 | |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
Citat:
Men tack Bengan! Du är en pålitlig samlare.
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |
|
2019-05-04, 03:17 | #235 |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
SJ A6 med höga gångbord
Jo, varken A6 1544 eller 1806 hade spetsig sotlucka. A6 1790 fick sin spetsiga sotlucka
installerad under 1961 och blev därmed det sista A6 loket som undergick reparation hos SJ. A6 1544 (HHJ): A6 1803 (SDJ): Om man studerar bilderna så finns ju skillnader som t.ex. kabeldragning och placering av fasta stegen mot ångdomen m.m., men i stora drag så är de ju identiska. Kanske ett framtida projekt???? |
2019-05-04, 10:19 | #236 |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
Vore det möjligt att göra de tyska rökuppdrivarskärmarna valbara ?
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |
2019-05-06, 03:28 | #237 |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
|
2019-05-06, 08:03 | #238 |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
Hos mig finns inte valet i Surveyor utan endast i Driver och då finns de ej i Surveyor utan endast Driver! Sen skall skärmarna ha ett räcke och vara vinklade inåt bakåt så att röken trycks uppåt - bakåt av fartvinden.
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |
2019-05-07, 03:41 | #239 | |
Medlem
Reg.datum: Jun 2010
Ort: Yxlan, Norrtälje
Inlägg: 1 314
|
Citat:
Både i Surveyor och Driver mode. Vad gäller utseendet på rökskärmar så har jag använt SJ A5, som jag tog fram för MÅNGA år sen: Om jag utvecklar A6 1803 och 1544 utan spetsig sotlucka så får vi se vad gäller rökskärmarna... |
|
2019-05-07, 10:13 | #240 |
Veteran
Reg.datum: Nov 2001
Ort: Onsala, , Sweden.
Inlägg: 8 149
|
Ang. rökskärmar har jag nog fel (inte ovanligt). Följande från Järvägshysteriskt forum förklarar det hela:
"Ånglok med rökskärmar av Dag Bonnedal , fredag, januari 18, 2013, 21:24 (2299 dagar sedan) @ Pelle i Västerås Dessa skärmar kallas ibland just för rökuppdrivarskärmar. Men det är en missvisande benämning. Tanken är inte att driva upp röken, bara att förhindra att den dras ned. Och det sker genom att "spola" rundpannans båda långsidor med ren rökfri luft. Frågan dyker upp lite då och då, ber att få citera mitt eget inlägg i postvagnen för snart 14 år sedan: Den stora anledningen till att röken kan bli ett så stort problem på snabbgående ånglok trots att den skickas ut med ganska bra fart rakt upp ur skorstenen är som följer; När det måttligt strömlinjeformade loket plöjer sin väg genom luften bildas "bogvågor" av luft ut åt sidorna, precis som från en båt. Innanför dessa bogvågor blir det undertryck utmed pannans långsida. Detta undertryck kommer främst att fyllas ut uppifrån. Alltså SUGS röken ner utmed pannan långsida. Speciellt besvärande blir detta på lokets läsida när det blåser något sidvind. Riktiga rökskärmar fungerar då så att det mellan de framstickande skärmarna, framför rökskåpsluckan bildas ett kraftigt övertyck av fartvinden. Luften härifrån kommer sedan att pressas genom spalten mellan skärman och rundpannan. En ridå av ren luft "spolar" alltså rent utefter rundpannan och föraren får fri sikt. Han ser ju bara bakkanten på skärmen, så den hindrar inte sikten så mycket. Av detta följer då även att alla de otaliga arrangemang med mindre eller större plåtar som skall lyfta röken uppåt inte fungerar. Bakom dem blir det bara nya "bogvågor" och turbulens som suger ner röken igen. Att det är mest modernare lok som har haft dessa skärmar hänger delvis ihop med att de även har haft effektivare blästerrör och skorsten. En effektiv sådan "front end" ger lågt mottryck i cylidrarnas ångavlopp och därmed bättre verkningsgrad. MEN även lägre hastighet hos ångan och röken när de lämnar skorstenstoppen. Och därmed större problem med skymmande rök. Hoppas det förklarar en del. Tyskarna är som vanligt mer precisa i sin benämning av dess: Windleitblechen (vindledningsplåtar) Dag B"
__________________
"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti LAn |