Mitt GDJ

[korvtiger]

Ursprungligen postat av Pursche

Jag håller med. Våra lok är hyfsat realistiska om det inte vore för en sak och det är troligen inte ert fel. Jag kör bara ånglok och oavsett om jag använder de utmärkta Sb, E2 eller Lennarts fina ånglok så slirar dom inte som i verkligheten. Hade vi i verkligheten det greppet hela tiden så vore det bra men så är det inte.

Ah, detta håller jag helt med dig om! Det finns visst stöd för det, i alla fall rent fysiskt. Hjulen släpper och man förlorar dragkraft. Detta syns på att regulatorn eller om det är fyllningstalet blinkar i HUD:en. Detta styrs ju av adhesionsvikten i verkligheten, men hur denna beräknas av Trainz är högst oklart. Dock är det klart att det inte är fysikalisk korrekt. Denna gränsen ändrar nämligen på sig när man justerar dragkraften på loket vad det verkar, vilket gör det till ett hopplöst jobb att försöka balansera dragkraft med adhesionsvikt, som ju inte alls är kopplade till varandra. Vad mer mystiskt är, det finns en tagg i engine-configen som heter "adhesion", men den verkar inte användas till något!

Men vad verkligen saknas är de visuella och auditiva aspekterna. Om hjulen släpper vill man ju se hjulen spinna och höra maskineriet rusa! Detta borde vara något som de kan implementera i framtiden. Tyvärr kanske inte högst upp på prioritetslistan, men vi får väl se vad nästa Trainz har att erbjuda!

Ursprungligen postat av Vänersborgs_Stinsen

Drivhjulen slirar sällan i verkligheten vid start.

Ja och nej. Ånglok är ökända för att vara extra känsliga mot att tappa greppet jämfört med elektrolok. Dels beror det på att friktionen mellan hjulen och rälsen i allmänhet är lite lägre på ånglok på grund av all olja som stänker runt kolv och slidrörelserna. Men jag skulle också gissa att den ojämna kraftfördelningen under drivhjulets varv kan ställa till det. Ett ellok drar ju ungefär lika mycket hela tiden, så ligger man precis under maximala dragkraftsgränsen så har du fullt grepp. Men på ett ånglok så får man ju en "spik" i dragkraften precis vid cylinderslaget. Om då spiken hamnar över det som adhesionen klarar av att hålla emot mellan hjul och skenor som börjar man slira. Då övergår statisk friktion till dynamisk friktion, vilket gör att man måste få ned dragkraften en bra bit under det man hade för att åter få grepp och statisk friktion åter inträder. Så på ånglok måste man passa sig och särskilt vid igångsättning när cylinderslagen är hårda för att inte dra på för mycket. Jag har hört att skickliga ångloksförare öppnar utblåsningsventilerna/pysarna vid särskilt känsliga uppförsbackar vilket kan verka lite bakvänt. Slösa bort ånga när man behöver den som mest? Men det gör "spikarna" i cylinderslagen mildare vilket gör att man kan hålla ett högre och jämnare medeltryck i cylindern och således få ut mer dragkraft utan att riskera att slira.

Men en duktig ångloksförare känner sitt lok och vet hur mycket hen kan plocka ur maskinen rent kraftmässigt innan man tappar greppet och bör därför nästan aldrig få maskinen att slira. Men är det halt och man har ett tungt tåg som ska dras igång i uppförsbacke så är det nog lätt att trilla över gränsen. Men jag skulle säga att det är sällan man märker av som passagerare att det börjar slira. En förare har full koll och känner precis när det släpper så att hen kan lätta på regulatorn och få grepp innan de flesta ens upptäckt att det slirade från första början.
Jag vet att jag sett ett bra klipp på Youtube när E2 1333 drar igång ett tåg i Landeryd, tror jag det var, en småregnig Tågdagarna. Där kan man precis höra att loket tappar greppet och börjar rusa maskineriet, men jag hade själv inte tänkt på det om inte någon annan kommenterat på det!

Väldigt intressant ämne det här måste jag säga! Klassisk mekanik möter verkligheten. Fysik när den är som bäst!
Men det här borde kanske en trafikchef ha bättre koll på än en fåtöljrallare som aldrig satt sin fot i ett påeldat ånglok...

---

Ursäktar för en lätt urspårad tråd, åter till ordningen!
Mycket intressant metod för banbygge! Hur gör du sedan med spårläggning rent lutningsmässigt? Använder du de lutningsvärden du kan räkna ut baserat på en hoptryckt veklighet, eller kör du på frihand?

[Pursche]

Först kör jag på frihand och lägger ut rälsen. Sedan vet jag på ett ungefär hur om dessa tiles går uppåt eller nedåt så när rälsen ligger så går jag in och ger dom X-antal % (från 0 till 2% ungefär. Sedan är det bara att klicka framför varje splinestart så justeras spåret. När allt är klart så justerar man enkelt underlaget och får 'naturliga skärningar eller uppbyggda banvallar. Bilder kommer på detta.

Det roliga med att börja i Gävle som är startplats för banan är att det är hur många spår som helst. De första 50 åren eller så så lades räls ut helt efter eget huvud för att det skulle passa just dennes ångsåg eller liknande upplag. Tittar man på spårplan för 1900 och 1915 så tror man att det är två olika världar så hur jag än lägger spåren skulle dom kunnat ha legat just så som jag gjort.

http://www.bangardar.se/filer/ritnin...4_J2_-0386.jpg

Denna skall jag försöka gå efter till att börja med. Som ni ser så blir de byggda spåren längst till vänster längre än verkligheten medans de till höger passa bättre enligt förebilden på länken. Alla dessa ligger fast instöllda på 2möh så att jag kan lägga ut en "Slab" under för att bygga hamnen

http://www.gavle.se/PageFiles/151391...holmen-440.jpg




Det där får räcka för ikväll. Nu är det tre dagars jobb innan jag kan sitta och leka igen.

M v h
Hans Pursche

[ekankal]

Intressant projekt, kan bara önska lycka till .

[Pursche]

Gävle.

Allting började i Gävle. All materiel och rullande material köptes in från Storbritannien och kom med båt till hamnen. Första loket som köptes in var ett begagnat lok som döptes till 'Norden'. När denna kom till Gävle med fraktskepp så var skeppet för djupgående för att kunna gå direkt in till hamnen. Man fick lyfta över den på en pråm en bit ut för att sedan få in loket och allt material till hamnen. I mitten av 1800-talet så bör detta ha varit en spännande operation.

Att bygga upp Gävle är en stor uppgift. Förutom GDJ så förbands ett antal andra järnvägar i Gävle år 1910 och alla hade sin egen godsbangård. Personbangården med plattformar och station användes av samtliga men ägdes alltid av GDJ. Följande anslutningsbanor fanns vid denna tid med Gävle:

1874 så anslöts Uppsala – Gefle Järnväg (UGJ). UGJ hade en bangård söder om GDJ-banan som anslöts. "Nya" Centralstationen i Gefle byggdes 1876-1877.

1884 öppnades Gefle – Ockelbo järnväg och anknöts Norr om Gävle med spår under GDJ för att komma förbi personbangården och vidare till UGJ. UGJ stod för driften från trafikstart.

År 1901 öppnades Sala- Gysinge – Gefle Järnväg. Sammanslutningen skedde vid Hagaströms station och det är därför vi idag har dubbelspår mellan Gävle och Hagaström.

Oskustbanan mot Sundsvall slipper jag i alla fall då den byggdes först 1927.

Stallområdet Västerut är GDJs och söder om den skall verkstaden byggas upp. Gävleån och personbangården är just nu lite för långt söderut jämfört med var hamnen är placerad. Tror jag......

[Pursche]

Jag har hittat en länk till första loket.

http://www.historiskt.nu/normalsp/gd...gdj_lok_4.html

Troligen byggt 1841. Det är 24 år innan Borlänge (där jag bor) "föddes" och blev något annat än en lite by med 4 bondgårdar inträngd mellan Domnarfvet och Stora Tuna Socken.

Jag blir lite imponerad av hela historien om GDJ.

[Nils Blid]

Ursprungligen postat av Pursche

Först kör jag på frihand och lägger ut rälsen. Sedan vet jag på ett ungefär hur om dessa tiles går uppåt eller nedåt så när rälsen ligger så går jag in och ger dom X-antal % (från 0 till 2% ungefär. Sedan är det bara att klicka framför varje splinestart så justeras spåret. När allt är klart så justerar man enkelt underlaget och får 'naturliga skärningar eller uppbyggda banvallar. Bilder kommer på detta.

Det roliga med att börja i Gävle som är startplats för banan är att det är hur många spår som helst. De första 50 åren eller så så lades räls ut helt efter eget huvud för att det skulle passa just dennes ångsåg eller liknande upplag. Tittar man på spårplan för 1900 och 1915 så tror man att det är två olika världar så hur jag än lägger spåren skulle dom kunnat ha legat just så som jag gjort.

http://www.bangardar.se/filer/ritnin...4_J2_-0386.jpg

Denna skall jag försöka gå efter till att börja med. Som ni ser så blir de byggda spåren längst till vänster längre än verkligheten medans de till höger passa bättre enligt förebilden på länken. Alla dessa ligger fast instöllda på 2möh så att jag kan lägga ut en "Slab" under för att bygga hamnen

http://www.gavle.se/PageFiles/151391...holmen-440.jpg




Det där får räcka för ikväll. Nu är det tre dagars jobb innan jag kan sitta och leka igen.

M v h
Hans Pursche

Ser väldigt intressant ut, gillar f ö "programförklaringen". En bra fråga; hamnritningen har inga spårmått utsatta. Dock finns en linjal att gå efter. Hur beräknar du spårlängderna?

Nisse