Mitt GDJ

[korvtiger]

Ursprungligen postat av Pursche

Jag håller med. Våra lok är hyfsat realistiska om det inte vore för en sak och det är troligen inte ert fel. Jag kör bara ånglok och oavsett om jag använder de utmärkta Sb, E2 eller Lennarts fina ånglok så slirar dom inte som i verkligheten. Hade vi i verkligheten det greppet hela tiden så vore det bra men så är det inte.

Ah, detta håller jag helt med dig om! Det finns visst stöd för det, i alla fall rent fysiskt. Hjulen släpper och man förlorar dragkraft. Detta syns på att regulatorn eller om det är fyllningstalet blinkar i HUD:en. Detta styrs ju av adhesionsvikten i verkligheten, men hur denna beräknas av Trainz är högst oklart. Dock är det klart att det inte är fysikalisk korrekt. Denna gränsen ändrar nämligen på sig när man justerar dragkraften på loket vad det verkar, vilket gör det till ett hopplöst jobb att försöka balansera dragkraft med adhesionsvikt, som ju inte alls är kopplade till varandra. Vad mer mystiskt är, det finns en tagg i engine-configen som heter "adhesion", men den verkar inte användas till något!

Men vad verkligen saknas är de visuella och auditiva aspekterna. Om hjulen släpper vill man ju se hjulen spinna och höra maskineriet rusa! Detta borde vara något som de kan implementera i framtiden. Tyvärr kanske inte högst upp på prioritetslistan, men vi får väl se vad nästa Trainz har att erbjuda!

Ursprungligen postat av Vänersborgs_Stinsen

Drivhjulen slirar sällan i verkligheten vid start.

Ja och nej. Ånglok är ökända för att vara extra känsliga mot att tappa greppet jämfört med elektrolok. Dels beror det på att friktionen mellan hjulen och rälsen i allmänhet är lite lägre på ånglok på grund av all olja som stänker runt kolv och slidrörelserna. Men jag skulle också gissa att den ojämna kraftfördelningen under drivhjulets varv kan ställa till det. Ett ellok drar ju ungefär lika mycket hela tiden, så ligger man precis under maximala dragkraftsgränsen så har du fullt grepp. Men på ett ånglok så får man ju en "spik" i dragkraften precis vid cylinderslaget. Om då spiken hamnar över det som adhesionen klarar av att hålla emot mellan hjul och skenor som börjar man slira. Då övergår statisk friktion till dynamisk friktion, vilket gör att man måste få ned dragkraften en bra bit under det man hade för att åter få grepp och statisk friktion åter inträder. Så på ånglok måste man passa sig och särskilt vid igångsättning när cylinderslagen är hårda för att inte dra på för mycket. Jag har hört att skickliga ångloksförare öppnar utblåsningsventilerna/pysarna vid särskilt känsliga uppförsbackar vilket kan verka lite bakvänt. Slösa bort ånga när man behöver den som mest? Men det gör "spikarna" i cylinderslagen mildare vilket gör att man kan hålla ett högre och jämnare medeltryck i cylindern och således få ut mer dragkraft utan att riskera att slira.

Men en duktig ångloksförare känner sitt lok och vet hur mycket hen kan plocka ur maskinen rent kraftmässigt innan man tappar greppet och bör därför nästan aldrig få maskinen att slira. Men är det halt och man har ett tungt tåg som ska dras igång i uppförsbacke så är det nog lätt att trilla över gränsen. Men jag skulle säga att det är sällan man märker av som passagerare att det börjar slira. En förare har full koll och känner precis när det släpper så att hen kan lätta på regulatorn och få grepp innan de flesta ens upptäckt att det slirade från första början.
Jag vet att jag sett ett bra klipp på Youtube när E2 1333 drar igång ett tåg i Landeryd, tror jag det var, en småregnig Tågdagarna. Där kan man precis höra att loket tappar greppet och börjar rusa maskineriet, men jag hade själv inte tänkt på det om inte någon annan kommenterat på det!

Väldigt intressant ämne det här måste jag säga! Klassisk mekanik möter verkligheten. Fysik när den är som bäst!
Men det här borde kanske en trafikchef ha bättre koll på än en fåtöljrallare som aldrig satt sin fot i ett påeldat ånglok...

---

Ursäktar för en lätt urspårad tråd, åter till ordningen!
Mycket intressant metod för banbygge! Hur gör du sedan med spårläggning rent lutningsmässigt? Använder du de lutningsvärden du kan räkna ut baserat på en hoptryckt veklighet, eller kör du på frihand?