T:ANE Byggforum

[lan]

Du är en sträng övervakare, Korvtiger. Skall kolla mått, rundning och mellanlägg maniana. Du verkar ha en intimt förhållande till moträler

Att spikarna ligger rätt kanske stämmer? Jag får ta på mig urmakarluppen.

[lan]

Har filat vidare, det börjar si bra ut?
Detta är ju huvudspår med 43 kg)m räler, 63 cm sliperavstånd och finns i 3 olika epoker - 4 spik per sliper, 6 spik med underläggsplatta och 6 bultar med underläggsplatta. Alla mått är noggrant kontrollerade.

Bild på en förta typen:

[lan]

En iaktagelse med PT är att PT inte accepterar växelvinklar större än ca. 20 grader, alltså en 1:4,5-växel. På bilderna ser ni säkert varför. Väveltungorna blir väldigt korta och spåret "knycker". TANE varnar genom att vertexcirkeln blir röd !

EDIT:
Det fina i kråksången är att ett tåg rör sig mjukt och fint utan knyckar genom växeln, även om vertexcirkeln är röd N3V

[Jockes]

Vad händer om du sätter Straighten track(heter knappen så???) på spåret? Då brukar växlarna normalt bli bättre =)

[ekv]

Kanske är fel ute eller gör någon irriterad. Men jag har en, för mig, viktig aspekt på växelomläggarna. Det gäller framförall på bangårdar där många parallella spår måste samsas på en begränsad yta. I verkligheten ser man då inga separata banvallar för varje spår. Hela bangården är byggd med en gemensam bred banvall för alla spår. En sådan effekt måste man simulera genom att höja marken runt spåren. Det innebär att växelomläggare kommer att sjunka ner, om de är "trackside objects". Detta ser inte klokt ut! Ett sätt att hantera en sådan situation vore att växelomläggarna skulle var fristående objekt, som kunde flyttas fritt i sid- och höjdled. "Korvtiger" har exempelvis gjort spårspärrar och växellyktor som fritt kan flyttas i sid- och höjdled och som kopplas mot "invisible lever". Visserligen innebär "Korvtigers" lösning att man måste göra några fler "programmeringar" men slutresultatet blir jättesnyggt. Är det något att tänka på vad avser växelomläggare?

[lan]

ett bekymmer. Jag har lekt med tanken att göra växelomläggarna som animerade tracksideobjekt men då måste animeringen skötas av ett skript och det klarar inte jag.
Ett annat alternativ är att låta dom ingå i "stretcher" i PT, men jag misstänker att N3V är på samma linje ???

En animerad lever som följer växeltungornas rörelse vore ju idealiskt

Jag tror MO-junction är en utdöende KIND ????, precis som "Chunky-Track"

[lan]

Ursprungligen postat av Jockes

Vad händer om du sätter Straighten track(heter knappen så???) på spåret? Då brukar växlarna normalt bli bättre =)

Nej, straighten track gör det ännu värre, men om man sätter in vertex nära hjärtstycket och justerar in dom går det att få även korta växlar snygga (bild1).

Sen har jag förändrat geometrin på tungorna så att de nu är 6.75 m långa (mesh-length) och den böjliga delen 6.0 m (blade-taper-length) (bild2).

Även Korvtigers älskade moträl har äntligen fått rätt stuk! (bild 3 och 4):

[lan]

... har jag för avsikt att bygga dessa varianter (utöver de tre huvudspårsvarianter jag jobbar med nu):

1. 1435mm sidospår med lägre rälsvikt, större slipersavstånd, kortare slipers.
2. 891mm spår med 20-30? kg/m
3. 600mm spår med <20 kg/m

För att kunna göra det behöver jag lite info:

A vilken rälsprofil är lämplig för resp. spår?
B Banvallens krönbredd?
C Slipers, dimenstioner?

Samtliga blir med 4 spik per sliper!

Bifoger en bild på tillgängliga rälsprofiler:

Tack på förhand!

[korvtiger]

Ekv: Mina spårspärrar går inte att flytta i sid- eller höjdled, de är vanliga växelomläggare!
Men detta som du nämner borde inte vara något problem, för så länge som du ser sliprarna på spåret så ska du se växelomläggaren, den står ju på två långa slipers som sticker ut på sidan! Dock så är ju STW/Lans växelklot väldigt långt ned jämfört med spåret och borde höjas så att de långa sliprarna under klotet kommer i jämnhöjd med sliprarna i spåret. Problemet är att Trainz använder r.ö.k. som referenspunkt, vilket innebär att olika rälsvikter (= olika höjd på rälerna) kommer att innebära att växelklotet hamnar olika högt jämfört med spårets sliprar med några millimeters skillnad. Men jag tror inte att det gör en så stor skillnad.

Lan:
891mm: Har kollat runt och det verkar ganska standard att man har lagt ut räls med en vikt på 15kg/m under sent 1800-tal till 1910-tal. Därefter har banor byggts med och gamla banor bytts till rälsvikt på 17.2 eller 24.8kg/m, den senare verkar vanligare. De flesta banor verkar ha slutat sina dagar med 24.8kg/m räls.

600mm: Har bara hittat två siffror, den ena är 9kg/m för en bana byggd på 1880-talet och den andra är 15kg/m för en bana byggd på 1900-talet.

Banvallar:
http://www.gmjs.se/standard/JB02-01.pdf
Slipers:
http://www.gmjs.se/standard/JB01-02.pdf