Den ultimata hjälpen till trainz

[theSnuFFer]

Hehe - Tack leoj! Jag ska se vad jag kan bidra med.

Jag kan direkt säga att det är enklare att svara på frågor, än att bara ösa ur kunskapsbanken. Det är ett mycket större område än vad man kanske kan tro och ska man gå på djupet så skulle alla som bygger banor i Trainz börja gråta över hur noga och realistiskt man kan bygga... Men det "enkla" och grundläggande ska vi helt klart ta upp.

Järnvägsfakta - Perronger

Olika längder på plattformar/vad som kan tänkas stanna där (typ så borde ett pendeltåg ha ca 230m om man tänker logiskt)

• Enligt EU-norm så ska man sträva efter att alla nybyggda perronger ska vara minst 400m. Två perronghöjder är tillåtna – 550mm & 760mm (OBS! Mätt över RÖK)

• I Sverige finns det inte några nationella krav på perronglängder, utan de varierar beroende på trafikslag. Oftast så är lokaltågsperronger 125m eller 250m långa. Fjärrtågsperronger är normalt upp till 300m långa.

• Personer får vistas på perrongerna då tåg passerar upp till 200 km/h. (Dock inget trevligt och enligt EU-direktiv får man inte vistas på perrong när passerande tåg håller 250km/h eller mer…)

• Sverige försöker anpassa sig efter EU-normerna sakta men säkert, men vi ligger efter med förlängning av perrongerna. (Bara se på de båda Göteborgspendlarna till Kungsbacka resp. Alingsås, där förlängning av perrongerna fortfarande inte är klart fast det var mer än åtta år sedan man började prata om det första gången…)

• I Sverige förekommer tre perronghöjder: 350mm ö RÖK (Låg), 580mm ö RÖK (mellanhög) & 730mm ö RÖK (Hög). Normen säger dock 580mm eller 730mm


Järnvägsfakta - Mötesspår

Olika längd på mötesspår (malmbanan har 750m om jag inte missminner mig)

• Den mest förekommande längden i Sverige av mötesspår är 650m. Finns däremot både kortare och längre (Normalt upp till 750m, men även något enstaka på 800m)

• På Malmbanan är målet att i stort sett alla malmtåg ska vara 750m långa. Men det finns inte tillräckligt många mötesstationer som är så långa. (På södra omloppet, Kiruna ner till Boden, är det endast var tredje mötesstation som är 750m. Det pågår dock utbyggnad av ett antal mötesstationer till 750m och en utredning om att förlänga ett antal mötesstationer till 985m!


Järnvägsfakta - Multade lok

Hur mycket klarar ett lok dra innan man börjar multipelköra?

• Det beror ju helt och hållet på lokets motoreffekt och bromsverkan. Ibland multipelkopplar man lok enbart för att få mer vikt och därmed mer traction på kuperade banor, på hösten med risk för lövhalka eller pga tågets totalvikt. (Det är ju därför Iore medvetet har gjorts extra tunga och två multade lok väger 360 ton tillsammans, för att orka dra tåg på dryga 8000 ton.)

Men detta kan jag för lite om och ber någon annan korrigera/ fylla på…


//TheSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Spåravstånd (Vid fler än ett spår)

• Spåravståndet varierar för olika hastigheter. I Sverige är det normala spåravståndet 4,5m (spårmitt till spårmitt). Det kan variera utmed ett dubbelspår och ex. på Södra Stambanan mellan Malmö-Lund är det ca 3,85m för att mellan Hässleholm-Älmhult vara 4,05m.

• Vid nyprojektering finns det fördelar med 6,0m spåravstånd för att inte göra inskränkningar på det ”fria rummet” (Det utrymme som olika lastprofiler behöver).

• För flerspår (mer än två spår) är spåravståndet 4,5m mellan de yttre och för de innersta spåren är avståndet 6,0m.
|--------4,5m--------|----------------6,0m----------------|--------4,5m--------|
SPM-----------------SPM---------------------------------SPM------------------SPM

• På stationer kan spåravståndet vara ner till 3,6m vilket inte är optimalt.

• För uppställningsspår av godståg där klargöring ska göras bör spåravståndet vara 6,0m.

[svenolov]

Järnvägsfakta - Fråga

Vilka/vilket standard avstånd (vänster, höger) är det som gäller för spårnära objekt, signaler, skyltar, luftledningsstolpar etc., i förhållande till ett spår?

Avståndet (vänster) från spårets mitt, till en signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga? Ska signalen/skylten vara placerad till vänster om, eller mitt ovanför spåret?

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Avstånd från räl/SPM
(Alla värden är ett MINSTA avstånd från rälens ytterkant resp. SPM!)

Fråga:

Avståndet (vänster) från spårets mitt, till en signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga?

Svar:
Kontaktledningsstolpar:
Vid nyprojektering:
2,63m fr. rälens ytterkant
(3,35m fr. SPM)

Normalt i bef. anläggning:
2,03m fr. rälens ytterkant
(2,75m fr. SPM)


"Fria Rummet" - Normalsektion: (Tavlor, skyltar & Signaler)
1,88m fr. rälens ytterkant
(2,6m fr. SPM)


Lastprofil C: (Dynamiskt mått)
1,68m fr. rälens ytterkant
(2,4m fr. SPM)

Info: Lastprofil C är den idag största förekommande lastprofilen och ovanstående mått är det fria rum som den kräver för att inte slå i något hinder vid rälslutning i kurvor.


Säkerhetszonen: (Vid arbete längs spår)
2,2m fr. rälens ytterkant
(2,92m fr. SPM)

Info: Säkerhetszonen är det utrymme som ska vara hinderfritt för spårbunden trafik. Säkerhetszonen sträcker sig minst 2,2 meter ut från rälen, men Trafikverket kan fatta lokala beslut om att utöka zonen.


Kabelrännor: (På elektrificerade banor ska dessa alltid förläggas mot fundamenten för resp. kontaktledningsstolpe.)

Kabelrännor längs med spår:
1,73m fr. rännans ytterkant till rälens ytterkant
(2,45m fr. SPM)

Kabelrännor längs med spår: (I Tunnel)
2,78m fr. rännans ytterkant till rälens ytterkant
(3,5m fr. SPM)

Kabelrännor längs med spår: (På Bangårdar)
0,1m fr. rännans ytterkant till SLIPERS ytterkant.


//theSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Kabelrännor
(Minsta tillåtna mått)

• 880mm bredd på rännor längs med bana

• 535mm bredd på rännor till signalkur/-kiosk

• Kabelbrunnar förläggs längs med banan med max 500m mellan brunnarna.

• Vid korsning av väg ska det finnas en brunn på vardera sida om vägen och minst 5m från vägkant.

//theSnuFFer

[theSnuFFer]

Järnvägsfakta - Signaler, skyltar & tavlors placering

Fråga:

signal/skylt som är monterad på en luftlednings brygga - Ska signalen/skylten vara placerad till vänster om, eller mitt ovanför spåret?

Svar:
Placering relativt spår
Som huvudregel anges den placering relativt spåret som normalt ska tillämpas. Som alternativ anges den placering som får tillämpas om den i förhållande till huvudregeln innebär praktiska eller ekonomiska fördelar eller ger bättre sikt.

Placering vid: (OBS! Detta gäller även i bryggor.)
Ett spår:
• Huvudregel till vänster. Alternativt till höger.

Vid flera intilliggande spår:
• För spåret längst till vänster eller mellanliggande spår – Huvudregel till vänster. Alternativ till höger med piltavla.
• För spåret längst till höger – Huvudregel till höger. Alternativ till vänster.

(Två spår anses ligga intill varandra i följande fall:
1. När spåravståndet är mindre än 10 m (oberoende av om något av spåren är sidospår).
2. När spåren tillhör en dubbelspårig linjesträcka även om spåravståndet överstiger 10m.
Om det, på en driftplats, finns en plattform som är minst 5 m bred mellan spåren, anses spåren inte ligga intill varandra även om spåravståndet understiger 10 m.
Där det finns mer än två intilliggande spår benämns de spår som ligger mellan de två yttersta spåren 'mellanliggande spår'.)

Bangårdar & Växlings- och medgivandedvärgsignaler:
• Huvudregel till vänster. Alternativ till höger med piltavla. Medgivandedvärgsignal behöver inte piltavla om den placeras till höger invid högerplacerad huvudljussignal.
Dvärgsignalen kan placeras lågt (under 0,76 m över RÖK) eller högt (signalcentrum ca 3 m över RÖK). Om siktskäl eller andra skäl påkallar det bör signalen placeras högt.


Övrigt ang. placering:

• Signaler som gäller för samma spår bör inte placeras närmare varandra än 100m.

• Ljussignaler ska inbördes placeras på ett sådant sätt att risken för sammanblandning eller förväxling görs så liten som möjligt.

• Tavlor och skyltar som inte hör samman med en ljussignal ska placeras på minst 50 m avstånd från närmaste ljussignal.

Siktkrav
• Huvudljussignal: För kategorierna infarts-, mellan-, linjeplats- och mellanblocksignal, normalt 300 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 200 m ska särskild information om detta lämnas till föraren med extra orienteringstavla med avståndsinformation alt. enligt punkten nedan. För annan signalkategori normalt 200 m och minimum 50 m.

• Repeterförsignal med avståndsinformation, placeras så att den syns minst 300 m innan huvudsignalen.
Om det går bör den placeras så att antingen huvudljus- eller försignal syns kontinuerligt från det längsta avstånd som är möjligt att uppnå på platsen.

• Huvuddvärgsignal: Normalt 200 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 100 m ska särskild information om detta lämnas till föraren med extra orienteringstavla med avståndsinformation alt. enligt punkten ovan.
Om det är kort avstånd till nästa huvudsignal (under 200m) eller om andra skäl påkallar det bör signalen placeras med centrum ca 3 m över RÖK.

(Får inte placeras mellan fristående försignal och efterföljande huvudljussignal.)

• Försignal:
Siktkravet bygger på att föraren ska kunna se åtta stycken blinkar. Siktkravet gäller även för försignal kombinerad med huvudljussignal.
För banor med ATC baseras siktkravet på hastigheten 80 km/h eftersom det är den högsta hastighet som fordon utan fungerande ATC får framföras med.
km/h: 130 120 110 100 90 80
meter 220 200 185 170 150 140

• Växlings- och medgivandedvärgsignaler: Normalt 200 m, minimum 50 m.
Om siktsträckan är kortare än 100 m ska särskild information om detta lämnas till föraren enligt uppgift i linjeboken.
(Denna metod används huvudsakligen på bangårdar och andra ställen där det bedöms som olämpligt att sätta upp signaler eller tavlor.)



//theSnuFFer

[Erafjel]

Det var ett tag sedan någon gjorde ett inlägg i den här tråden, men efter att nu ha tragglat med växlar i Trainz ett tag,
skulle jag vilja dela med mig av mina erfarenheter av vad man kan göra för att få dem lite mer verklighetstrogna än vad
automatiken ger.

Jag jobbar i TS12 och TS2010, för tidigare versioner vet jag inte om menyvalen kan se annorlunda ut.

Verklighetstrogna(re) växlar i Trainz

Växlar är lätta att skapa i Trainz, men vill man att de ska ge ett verklighetstroget intryck krävs en del extra arbete.
Ett alternativ är att använda något av de fasta växelobjekt som finns (sök på switch, turnout, junction i
Objekt-menyn), men då är man begränsad till de växelställ, slipers, m.m. som de objekten har. Här ska vi i stället titta på
vad man kan göra för att bättra på utseendet på de växlar man skapar genom att bara skarva ihop spår.

Allra först lite terminologi. Figur 1 visar delarna i en växel. Stamspåret är det raka spåret genom växeln, grenspåret är
det som böjer av från stamspåret. Spåren korsar varandra i korsningsspetsen. Växeln läggs om manuellt med ett växelställ
eller fjärrstyrt med ett växeldriv, som kan vara placerat till höger eller vänster.

Låt oss då göra en växel! Välj en lämplig spårtyp, dra ett spår, dra ett spår till och släpp på det första. Räta ut delen före växeln
(eftersom Trainz tycker att den delen bör böjas till lite, men det tycker oftast inte vi; se inlägg #3 i denna tråd om detta).
Då blir det något liknande det i Figur 2. Snyggt va? Mmm, mja. Förbättringspotential finns. Låt oss ta det stegvis:

1) Till att börja med, byt ut den exotiska spaken Trainz valt som växelställ mot något mer bekant. Gå till menyn för
Trackside-objekt, ta bort spaken och välj en annan från listan. I det här fallet har jag valt den som heter Lever manual right
och då blir det som i Figur 3. Ser ju genast trevligare ut.

Vilket växelställ eller växeldriv man vill ha beror naturligtvis på vald region och epok. Det finns många att välja på på Download Station.

För att slippa ta bort spaken Trainz sätter dit på varje växel, avmarkerar man Automatic junction placement under
Options->Surveyor Settings. Det går också att styra Trainz till att sätta in ett annat växelställ/driv – men det är överkurs.

2) En närmare titt på växeln, nu i Figur 4, avslöjar att slipersarna ligger omlott på stamspåret och grenspåret. På en riktig
växel går slipersarna hela vägen över växeln. I Trainz går det inte att efterbilda det exakt, men man kan komma ganska nära.

Tricket är att placera två nya spline-punkter på stam- resp. grenspår, på samma avstånd från spårens förgreningspunkt.
Flytta ena spline-punkten fram och tillbaka lite, tills slipersarna går ihop. Då blir det som i Figur 5.

3) I samband med att man justerar slipersarna är det också lämpligt att ge växeln en förebildstrogen geometri. I Trainz kan
en växel se ut i stort sett hur som helst, men i verkligheten finns bara ett begränsat antal utformningar med vissa vinklar och
kurvradier. Det leder för långt att redogöra för detta här, låt oss bara konstatera att det finns växelschabloner på
Download Station som i hög grad underlättar att få till en verklighetstrogen utformning på växeln. I Figur 6 har jag lagt på
schablonen WS 1zu09, som ingår i en serie schabloner för tyska växlar, men där många av varianterna också stämmer med
svenska växlar.

4) När nu rälssegmenten är slutgiltigt på plats, är det läge att lägga till hjärtstycke och moträler. Det är de delar som
sitter vid korsningsspetsen och dels låter det inre hjulet passera över det korsande spåret (hjärtstycket), dels styr det
yttre hjulet till rätt spår (moträl). Flera varianter av detta finns på Download Station, jag brukar använda Turnout Frog Left
och Turnout Frog Right, som är Trackside-object. Figur 7 visar resultatet.

De två delarna får man dra lite fram och tillbaks för att få på rätt ställe. För de här två ska man också tänka på att
Turnout Frog Right ska ligga till vänster och Turnout Frog Left till höger!

Viktigt för ett bra resultat är också att växelspåren har samma nivå och lutning. Annars kommer ena spåret över det andra
i korsningsspetsen och då blir det inget riktigt kryss av de två ”frogarna”. Lite trixande och kanske en extra spline-punkt kan
behövas, särskilt om spåren ändrar lutning före eller efter växeln.

5) Nu ser växeln betydligt bättre ut, som jämförelsen i Figur 8 visar.

Har man hög ambitionsnivå kan man göra ännu mer. Till fjärrstyrda växlar kan man t.ex. lägga en kabelränna från ställverket
fram till växeldrivet. Äldre mekaniska ställverk med vajrar kan man också modellera – för tysk förebild finns fina detaljer
för vajerdragning ovan mark på Download Station. Svenska vajrar gick i allmänhet under marken, så det är lite mindre
jobb att modellera .

Det här var ett antal steg och det är en hel del jobb, särskilt om man har många växlar. Vilka är då viktigast av de olika stegen?

Det beror förstås lite på tycke och smak, men ett absolut minimum är ändå steg 1 (växelställ/växeldriv).

Ska man bara göra en sak till utöver det, så är det steg 4 (hjärtstycke och moträler), som inte heller är så arbetskrävande.

Därefter steg 2 (slipersarna), som ytterligare bättrar på utseendet med ganska liten arbetsinsats.

Sedan steg 3 (växelgeometri), som kan bli arbetskrävande eftersom det lätt leder till att man måste dra om stora delar av
den övriga spårläggningen, om man inte tänkt på detta med geometrier från början. Steg 3 är kanske mer för finsmakaren,
som kan se om grenspåret har en radie på 300 m (OK) eller 400 m (inte OK).

Gör man steg 2 och/eller 3, så görs de helst innan steg 4, annars får man garanterat justera placeringen på Trackside-objekten
i steg 4 på nytt.