DEM-bygget av en äventyrlig bana

[Nils Blid]

Den här tråden är den första jag skapat. Den kommer att handla om mitt DEM-bygge av den äventyrliga banan Åmål – Årjäng – i dag en hårt drabbat museijärnväg av delsträckan Åmål-Svanskog. Jag kommer att strö in lite historia och tips jämte egna erfarenheter här och var

Dembana betyder att jag hämtat ner banans sträckning och topografin från Radio Mobile. Det här är inte helt problemfritt; Radio Mobile och verkligheten enligt Eniro, Google Earth och Hitta.se är svårt att få stämma ihop. Manual hur man gör en DEM-bana finns under Trainz/Allmänt, fjärde posten. Första tipsen: Gör inte för stor bana, kanske 3-5 mil. Det finns färdiga DEM-banor. Sök i download-delen i Forum.

Verklighetens banan började att planeras under tidigt 1900-tal. Den invigdes 1926 och konkursade några år efteråt. Anledningen var helt enkelt att banan var för dyr att bygga. Den är unik därför att den har två tunnlar och landets enda stridsvagnshinder.

Banan drivs i dag av JÅÅJ - Järnvägssällskapet Åmål – Årjäng – som har hiskeliga ekonomiska problem och en halv bana, eftersom sträckan Svanskog – Årjäng är uppriven. För nyfikna kan jag berätta att Åmål ligger i Dalsland och Årjäng i Värmland. Den s k tysktrafiken gick på den här banan under andra världskriget beroende på att banan drogs fram i tämligen ödsliga trakter och att trafiken ansågs inte väcka större uppmärksamhet.

Målsättningen är att nå så hög grad av realism som möjligt. Då behöver man hjälp. Nuvarande ”stinsen” för Åmåls Östra Conny Lidén hjälper till likson Vincent Kirby i Finland som forskat om banan och bygger modellbana och Rolf Steen har bidragit med fakta. Conny Lidén har stor erfarenhet – han har frusit i godsvagnarnas bromshytter.

Att bygga den här planerade banan handlar inte bara om teknik (Trainz och DEM) utan väldigt mycket om faktainsamling. Hos Rolf Steen finns mycket att hämta:

http://www.historiskt.nu/normalsp/normal_main.html

Egentligen är Åmål en otrolig stad därför att den har två stationer som ligger på ett stenkasts avstånd från varandra. Det har ett göra med en bitter och järnhård strid under 20-talet om rätten att trafikera Åmåls hamn. Striden avgjordes av Kungl. Majt. som avgjorde till Årjängsbanans fördel och BJ:s nackdel. Det blev dyrt för ÅmÅJ som fick bygga en tunnel under i dag centrala Åmål.

Det var inte nog med det; beslutet bet hårt i skinnet på BJ som vägrade att upplåta sin station till ÅmÅJ. Bygget blev ännu dyrare.

Byggkostnaden beräknades 1916 till 150 miljoner kronor (omräknat till dagens pris) 1924 hade kostnaden ökat till 250 miljoner. Att det inte blev mer berodde på, att de som byggde banan fick sin lön av staten.

Målsättningen med den här banan är alltså att bygga den så nära verkligheten som möjligt – och som Trainz tillåter. Jag använder mig i så stor utsträckning som möjligt av svenska objekt. Grunden ligger i Korvtigers Äldre signaleringssystem och Svenolovs script samt allt det underbara material som finns i Forum.

Jag inleder i dag med Åmål Östra. Den gamla bangården är sedan länge raserad och återuppbyggd i annat skick. Några märken finns kvar i marken, stationsbyggnaden är kvar liksom lokstallet. Det allra första som hände var att jag fick en spårplan av Bengan. Med hjälp av samtal samt flygbilder från Finland har jag lyckats gjort den enda kända rekonstruktionen av den gamla bangården.

I första bilden ser man hela bangården. Till vänster är ett BJ-spår utlagt, i bakgrunden syns det vita ÅmÅJ:s station med banan mot Åmåls hamn. Stationen ligger här norrut men järnvägstekniskt söderut beroende på att banan gör en jättelik u-sväng. I förgrunden skymtar det gamla lokstallet, som bl a härbärgerar musieföreningens två E-lok.

I nästa bild närbild av stationshuset med spåret mot Åmåls hamn.

Den tredje bilden kostade ÅmÅJ stora pengar (som inte fanns, förstås). Bolaget var tvunget av geografiska skäl att korsa BJ för färden in i Dalsland och Värmland. Vad man inte hade tagit med i beräkningen var, att marken var vattensjuk. Allt eftersom man fyllde på banken sjönk den ner. Bygget av banken tog åratal.

Det är tänkt att byggandet av den här banan kommer att skildras fortlöpande i den här tråden.

Nisse

[ekankal]

Hej Nisse.
Det ska bli skoj att följa det här bygget .
Lycka till.

[Nils Blid]

Tyvärr försvann länken till kommentarer och frågor. Eftersom det kommer efterföljande artiklar som bör löpa i en följd så vädjar jag: Kommentera inte i den här tråden. Använd i stället en ny tråd med rubriken "DEM-bygge ÅmÅJ".

Kan bara tillägga: Blir väldigt glad över kommentarer, frågor o s v.

Nisse

[Nils Blid]

I dag tar vi oss vidare längs den 25 kilometer långa järnvägen Åmål-Årjäng. Dessförinnan ett kort stopp och tillbakablick. När banan stod klar och gick att köra på upptäckte bolaget, att man stod utan rullande material. Bolaget fick gå till staten och låna pengar.

1931 förklarade dåvarande VD:N stolt: ”Redan nu är banan den på tågkilometer billigaste trafikerade normalspårsjärnvägen i hela riket.”

Strax efter gick banan i konkurs.

De första sju kilometrarna är färdigbyggde med äldre svenskt säkerhetspaket installerat – semafor, växellyktor, spårspärrar m m Den här första delen är byggd så exakt man kan komma. Höjden på första stationen, Jakobsbyn, ligger på decimetern rätt – d v s 35,6 meter över Vänern. Alla avståndsmått är exakta nästan på meter när.

Men det blev också mitt första stora misstag. Jag lade upp en DEM-bild, som sträckte sig från Åmål till Jakobsbyn. Men när jag skulle koppla på resten av DEM-banan med den nya gick jag i dubbel bemärkelse in i väggen. Höjdskillnaden mellan de två DEM-kartorna var nio (9) meter. En sådan lutning kräver en bergbanan eller att man förvanskar den kommande banan.

Misstag nummer 2: Dela aldrig en DEM-banan. Lägg upp HELA banan först av allt. Jag har lärt mig.

Men innan vi går in i väggen tillsammans stannar vi upp vid Slommeruds hållplats med en SJ-betecknad banvaktsstuga (mer senare) och en väl fungerande Plåtstins (första bilden). Jakobsbyn är nästa hållplats, eller station om man så vill. Den är utlagd enligt Kungl. Järnvägsstyrelsens beslut.

Och sedan gick jag in i väggen (andra bilden). Hur skall den nio meter höga vallen besegras? Bakom vallen stiger banan 10 promille.

Min lösning blev att bygga en hiss för hela stationen (tredje bilden). Gör en ny station i den nya DEM-kartan, en om möjligt exakt kopia av den föregående stationen. Samma tågsätt läggs in i båda stationerna. Det handlar alltså då om två olika banor – alltså ut ur Surveyor/Driver och in i nästa Surveyor/Driver.

Hissen är ett faktum.

I det tredje kommande avsnittet redogör jag för mina erfarenheter av DEM-bygge samt ta upp något om verktygen.

Nisse

[stina]

bygge Nisse?.. det ser ju intressant ut..ska kolla när det kommer nåt nytt...

[Nils Blid]

Banan är nedlagd av skäl som kanske framgått i Forum. Men en ersättare är redan på gång och den hoppas jag ska bli hur häftig som helst. Jag gör nog som du och kör banbygget i egen tråd.

Nisse

[Nils Blid]

Något har hänt i den här tråden som jag inte begriper: Ett helt avsnitt har försvunnit. Strunt i det – mina erfarenheter av DEM-bygge kan jag återkomma till. Här kör jag en bit till:

Eftersom min nya dator är ute på sin sedvanliga garantiresa – när den återvänder har den rest motsvarande sträcka Malmö – Toronto – har jag kastat mig över ÅmÅJ-banan.

Jag har kommit långt på vägen och har slutmålet Svanskog inom räckhåll. Dessförinnan skall station Ömmeln byggas upp efter spårritning, en tunnel skall färdigställas och en hisnande nedförsbacke forceras - säkert närmare 20 promille på en drygt två kilometer lång sträcka. Än i dag finns det märken i rälsen efter slirande lok i uppförsbacken.

Vad som präglar min bana är rekonstruktion av stationerna och korrekta signaler – hellre i överkant.än i underkant. Hittills har jag lagt ut 24 lutningsstolpar av den äldre typen, som cabförare har lättare att se. Var skall man blåsa (ge ljudsignal) och när skall man börja bromsa (här använder jag orienteringsstolpe V2 som informerar om stationssignatur och avstånd) är andra viktiga inslag.

När det gäller lutningar så gäller inte faktisk lutning. Ur ”UPPGIFT å de lutningar, som å olika stationssträckor äro utslagsgivande för tågens utrustning med bromskraft.”. Det här innebär att man vill ha bromskraft motsvarande 17 promille på en delsträcka. Färdas tågen på samma sträcka men i andra färdriktningen krävs endast 14 promille. Grejen är här att på den här sträckan färdas tågen först brant uppför, sedan brant nerför.

Om naturen är jag mer sparsmakad. Den ligger som en kuliss på båda sidor om spåret så att själva banans bredd ligger för det mesta under en baseboards bredd. Vad lokföraren ser bestämmer. Jag använder mig dessutom av standardiserade block, som byggs upp av 56 av Pofigs 1.600 träd.. När det gäller gran använder jag mig med förkärlek av Lotharhakes Tannen am Hang. Kan jag följa jordmånen så gör jag det. Jag har dock inte vandrat i de här trakterna så det får bli vad det blir,

Nisse

Här under ett axplock bilder med Vovven47: a-lok i huvudrollen..

Kommentarer och frågor görs direkt i den här tråden – inte som jag skriver i tråd ”DEM-bygge Åmål.