Citat:
Ursprungligen postat av zaphr89
Bör man då lägga ett spår med lutningen 1.5 promille som är lika långt som motsvarande sektion i NJDBwebb *plus* gråa sektionen (också från början med lutningen 1.5 promille) och sedan en sektion efter med lutningen 8.5 promille och slutningen markerar man den sträcka som motsvarar den gråa sektionen i NJDBwebb och kör smooth gradient på den. Var det så du menade?
|
Ungefär så ja. Den "gråa sektionen" innebär ju inte att där saknas data utan där är övergången mellan de två lutningarna, dvs vertikalkurvan.
När det gäller doseringen så tror jag att värdet i våra svenska track rules är baserat på defaultvärdet när dosering blev tillgängligt i simulatorn. Dokumentationen är ju ganska bristfällig så det fanns nog ingen större förståelse för hur man kunde experimentera med olika värden för att få till olika rälsförhöjning. Resultatet är som germundal sa att doseringen blir ganska svag, vilket stämmer OK i låga farter men mindre bra i höga.
Att blanda track rules för att få den perfekta doseringen baserat på STH kan säkert fungera på en sträcka som inte är så komplicerad och där man har stenkoll på vilken STH och spårtyp man vill ha så man slipper försöka ändra efter att spåret är lagt. Jag vågar knappt tänka på hur det skulle vara att bygga t.ex. spårområdet runt Tomteboda med olika track rules, men det är möjligt att även det skulle fungera om man är väldigt disciplinerad i sitt byggande (tänk tysk disciplin
).
En annan aspekt är att med större rälsförhöjning blir övergångskurvorna (easements) längre, och TS kan inte hantera rälsförhöjning om det finns några växlar inblandade (eller rättare sagt det går, men då blir det ett hack från plant spår till doserat och det blir inte bra alls!), så om man gör track rules med mer realistisk rälsförhöjning så finns risken att det ändå inte går att använda om det blir så att övergångskurvorna hamnar där man måste ansluta växlar. Kolla t.ex. på Forserum och Tenhult på Jönköpingsbanan. På båda stationerna går spåret i en lång kurva vars övergångskurva ligger precis vid växeln. Det här går inte att fixa exakt i TS utan man måste kompromissa. Antingen justera kurvan så att övergångskurvan övergår i rakspår innan växeln, eller ha en bit kurva utan easements kring växeln, följt av kortast möjliga raksträcka, följt av övergångskurva och cirkulärkurva, eller bygga hela kurvan utan rälsförhöjning.