Citat:
Ursprungligen postat av Jockes
Hehe, ska göra mitt bästa, roligaste hade förstås varit att fortsätta bort till Åkers Styckebruk, men vi får se. DEM-kartan är ju bara till Läggesta(+några hundra meter till). Banan är ju åtminstone kort, och borde fylla nån funktion även som en kort bana!
|
Absolut! Den kan man ju göra kul sessions till med olika växlingsutmaningar om man tycker sådant är kul!
Citat:
Ursprungligen postat av Jockes
Jomenvisst är det Mariefred! Bangården verkar ha byggts om lite smått när det elektrifierades, med ett nytt(?) godsmagasin, eller åtminstone i annat läge. Sitter nu på jobbet, så har inte mina länkar tillgängliga, men på Digitalt Museum finns några få bilder från sista åren innan det blev avsmalnat och ombyggt allt. Men tack för bangårdsritningen!! Den hade jag helt missat (hade bara hittat den andra, den var inte lika lätt att använda samt att den inte verkade stämma helt heller mot slutet), och verkar stämma hyfsat överens med de bilder jag hittat. Ska se om jag kan lyckas lägga in den under bangården och dra spår efter den. Någon som har tips på hur man kan göra det? |
Nej, de schematiska skisserna ger än inte så mycket information som man skulle önska, eftersom de är just schematiska. Jag använder de mest för att jämföra hur bangårdar har förändras, om man lagt till spår och sådant. Men de är inte lika användbara som skalenliga bangårdsritningar som den första.
Det går absolut att lägg in den "under" bangården och dra spår, men man måste ha grundläggande kunskap i att göra assets till Trainz då. Jag har gjort så på banan som jag håller på att bygga; då skapar jag helt enkelt en polygon med bangårdsritningen på i Blender, sedan skalar jag den så den får rätt storlek baserat på skalan som visas på ritningen. Sedan är det bara att exportera till Trainz och placera ut den. Man får dock lägga den på ett separat och låst lager för att inte råka flytta den hela tiden
Jag har gjort samma sak med gamla kartbilder, typ Ekonomiska kartan (
https://kartbild.com/#16/59.2579/17.2203/0x1) som jag placerat ut på en stor ca 2x2 km stor kvadrat. Skulle kunna visa någon gång hur man gör.
Citat:
Ursprungligen postat av Jockes
Ja, det där var lite grekiska, fattade inte mycket, hur ser man vad allt betyder? En förklaring vore helt underbar!!  |
Det finns förklaringar, typ här:
https://ekeving.se/hi/SJdok/Str_188_1918/index.html framförallt i
https://ekeving.se/hi/SJdok/Str_188_1918/Profiler.pdf samt i Banlärans band I (från 1916) för de som har den i bokhyllan.
Vid Mariefred står det 3 km + 208 m vilket betyder att stationens mittpunkt (uret på stationshuset vanligtvis) ligger exakt 3208 meter ifrån mätningens utgångspunkt, i detta fallet (uret på stationshuset i) Läggesta.
Därunder ser man sedan banan i profil, om den går uppför eller nedför. Med lodräta sträck betecknas ändringar i lutningen och med siffror på snedden ser vi hur högt över havet i meter rälens underkant ligger för den punkten. Vi ser att rälernas underkant har en höjd av 1.65 m.ö.h. på bangården i Mariefred och att efter backen har man stigit till 7.34 m.ö.h.
Mellan de lodräta linjerna anges avståndet samt lutningen på den sträckan angiven i promille (promille = per tusen, alltså hur många meter stiger spåret på 1000 meter). Så på bangården i Mariefred är det en sträcka av 303 meter med 0 promille lutning (horisontellt spår alltså). Åker man mot Läggesta börjar det med en 495 meter lång uppförsbacke med 11.5 promille lutning osv. I Trainz finns det verktyg för att ställa in lutning på spårbitar. Dock så använder den av någon anledning procent, så man får flytta decimaltecknet ett steg åt vänster när man skriver in det där för att få rätt lutning.
Under det är det längdskalor, överst i 100-tal meter (1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 ...) och under det i hela km. Jämför med avståndet som stationen är på så ser du hur det funkar.
Under det är det en beskrivning av kurvorna längs med linjen. Det visas med en linje som har tre "nivåer" i höjdled beroende på om det är högerkurva, vänsterkurva eller raksträcka. Från Mariefred sett så är det först rakspår (motsvarar nästan exakt den 303 meterssträckan med 0 promille lutning), sedan kommer en vänsterkurva med 300 meters radie (tänk dig kurvan som en del av en stor cirkel med 300 meters radie) följt av en väldigt kort raksträcka följt av en högerkurva med 350 meters radie följd av en längre raksträcka. Mindre radie betyder alltså snävare kurva. Personligen tycker jag att det här med nivåerna är lite bakvänt. Om man lägger ritningen på sidan så borde ju en högerkurva gå åt höger och en vänsterkurva år vänster, men det är ju tvärt om. Har inte hittat någon förklaring på detta.
Sedan kan man se i själva höjdprofilen, bland annat:
* Vägkorsningar (kvadrat med kryss i), vilket jag kan se 9 stycken mellan Läggesta och Mariefred.
* Vägbroar (kvadrat med kryss i på stolpar över profilen), vilket det finns en för en landsväg alldeles utanför Läggesta. Tydligen av järn.
* Vattentrummor (kvadrat med ifylld kvadrat inuti, samt bredd x höjd x längd-mått under)
* Lokstall (hus med siffra i). Det finns bara ett i Mariefred med två stallplatser.
* Korsande elledningar, finns två.
Man kan få ut mycket nyttigt från en sådan profil, bara man vet vad man tittar på! Jämför gärna med ekonomiska kartan!