Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
En fundering, jag har animerat luckorna från öppet läge till stängt, Skall det kanske vara tvärs om?
En fråga till: skall det animeras öppen-stängd-öppen eller bara öppen-stängd?
|
Tvärs om! De animeras från stängda till öppna och bara åt ena hållet. I regel, animera/modellera alltid allting i standard-läget/stängt läge till omlagt läge. Det är sällan man animerar en hel cykel stängd-öppen-stängd, då animationen oftast är samma åt båda hållen.
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
Har studerat B- lokets hytt och ”body” och har lite undringar om vissa ”attachment points”.
1 I bodymeshet finns både a.cabfront och a.dubback som har samma position. Vad har a.dubback för funktion?
|
Jasså, du hittade den!
a.dubback är egentligen a.cabback som jag har ändrat namnet på direkt i meshens im-fil. Jag höll på och försökte få det att fungera att styra strålkastarljuset från hytten och kunna byta om man ville ha främre eller bakre lyktorna tända, men SP1 satte käppar i hjulen för mig. Gjorde på detta sättet för att slippa att be Lan att exportera om meshen varje gång jag ville lägga till/ta bort den attachmenten. Eftersom det är namnet cabback som Trainz letar efter så räcker det med att byta detta namnet, vilket bara är att göra i .im-filen om man öppnar den med en texteditor.
Cabback är den attachmenten för interiören som används när man byter håll på loket. Detta för att kunna ha lok med hytter i var ände.
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
2 I body-meshet är a.light1, a.light3, a.light5 är positionerade med negativ z. Varför och vad är deras funktion?
|
De är punkterna där coronorna till lyktorna/lanternorna ska monteras. Om jag inte missminner mig så pekar -Z åt det hållet strålkastarskenet riktas, alltså framåt. Dessa borde vara beskrivna i Trainz dokumentation någonstans.
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
3 Läste någonstans att a.cabfront skall finnas i både ”body’n” och interiören. Är det nödvändigt eller räcker det att origo i hytten matchar a.cabfront i body’n?
|
Låter onödigt. I exteriöra meshen så talar a.cabfront om var den interiöra meshen skall ha sitt origo. Men varför skulle man ha en i en interiöra meshen?
Om det inte finns någon sådan i B-lokets interiör-mesher så borde det inte behövas. Lan kanske kan svara bättre?
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
4 Hittade inga ”attachment points” för belysningen i hytten. Är jag ett blindstyre eller hur skall det göras på något annat sätt?
|
Med belysningen i hytten menar du manometrarna och vattenstådsglasen som är upplysta? De är inte belysta på riktigt, utan är fejkat med självlysande texturer som jag fixade med Blender. Inte så svårt att göra och riktigt bra resultat! Kan beskriva det närmare om du är intresserad.
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
5 Hastighetsmätaren. Se bild.
Bifogad fil 74875
Den är ju graderad från 120 km/tim framåt till 120 km/tim bakåt (med en röd markering vid 50 km/tim). Det verkar ju väldigt mycket, loket kan väl knappast komma upp i dom hastigheterna och STH vid Blj var ju endast 35 km/tim. Så vilken maxhastighet vid framåtgång skulle vara realistisk att utgå ifrån när man ställer in vinkeln för visaren? Förmodar att 50 km/tim skulle vara lämpligt för läget för backgång. |
Hade vi kommit fram till om hastighetsmätaren var original från BLJ-tiden, eller nyinsatt på ULJ? Mätaren skall egentligen alltid ha maxgraderingar i båda riktningarna.
Eftersom graderingen är på backgångssidan så gissar jag att den är ditsatt på grund av att tenderlok är begränsade i den hastighet de får backa med då tendern lätt spårar ur annars. Plockade fram min SäO från 1941 och där står det att tåg med backgående tenderlok med boggietender och minst halva förråd inte får framföras snabbare än 60 km/h. Backgående tenderlok med 2- eller 3-axlig tender eller med boggietender med mindre än halva förråd gäller bara 45 km/h. Lite märkligt fortfarande då MROs SäO (den som museibanorna idag rättar sig efter) säger att max hastighet i backgång med tenderlok är enbart 40 km/h, vilket torde vara det som ULJ har att gå efter.
Mätarna som tillverkades av Deuta eller Penta var av standardtyp som alltid hade 120 km/h som max. Man ville väl inte göra flera olika versioner antar jag. Mätaren kan säkert varit tagen från något annat, större/snabbare lok också.
Vad menar du med "ställer in vinkeln för visaren"? Du behöver bara modellera visaren så den pekar på 0:an och har sitt origo i punkten den snurrar runt med Z-axeln som rotationsaxel. Sedan sköter configen resten, inga animationer här inte! Sedan så sätter man angles i configen till att vara -pi till pi radianer (== -180 grader till 180 grader) och limits i configen till att vara -38.8 till 38.8 m/s (== -140 till 140 km/h), eftersom 140 km/h borde vara ett halvt varv på mätaren. Du kommer ju aldrig att komma upp i så höga hastigheter, men gör det enkelt när du mäter ut vinklar och hastigheter/tryck på alla mätare!
Du är välkommen att låna texturen till hastighetsmätaren ifrån B eller Sb-loken om du vill ha en mer högupplöst textur!
Citat:
Ursprungligen postat av tanigardi
Det var förfärligt mycket frågor och jag är rädd att det kommer många fler.
Åke
|
Många mer frågor vill vi ha!