I den här delen så kommer jag att koncentrera mig på hur baliserna är tänkta att fungera i mitt signalsystem, även en del annat smått och gott kan följa med i informationen. Jag tar också tillfället i akt att berätta lite mera i detalj om vissa delar av hur informationen i baliserna skapas och presenteras.
Jag redovisar här hur balis-delen av systemet fungerar i skrivande stund, eventuella funderingar på förändringar redovisas i slutet av inlägget.
Trappstegssignalering eller bortflyttad målpunkt finns ännu inte med, det kommer att införas när arbetet börjar med lokdatorn eftersom jag vill kunna se i realtid vad som händer. Bortflyttad målpunkt kommer att kräva lite inställningar av användaren medan trappstegsignaleringen kommer att ske helt automatiskt.
Lite upprepning
Baliserna är passiva objekt, vilket innebär att de inte har någon egen strömförsörjning utan får sin energi från lokets antenn. Informationen som skickas från baliserna skapas antingen via fast kodad data (kodproppar) i balisen eller via kodare/föreglingsdator som skickas via kabel till baliserna.
Lite ny information
I vissa fall är benämningen på balisgruppen samma som objekt som den hanterar. T.ex Hastighetstavla (Ht) benämns även hos balisgruppen för Ht eller Orienteringstavla för Väg (Ot-V) benämns också Ot-V, vilket kan skapa förvirring och också tron att tavlan Ot-V ska ha balisgrupp, men det är fel!
Filosofi
Hela signalsystemet och alla andra objekt som jag håller på med genomsyras av några grundläggande tankar:
- Användarvänligt.
- Så mycket som möjligt ska vara automatiserat, inga inställningar ska behöva göras som ändå är givna eller kan hämtas
- Tydlig och faktabaserad information i hur systemet fungerar och vad som eventuellt skiljer sig från verkligheten.
- Vem som helst ska kunna använda och bygga med systemet, det gäller bara att följa manualen och regelverket!
Ett fungerande ATC-system ska enkelt fås bara genom att placera baliser vid tavlor och signaler utan någon annan kunskap.
Balisplacering
Utplaceringen av baliserna kan kännas ganska tidsödande, och det kan det också vara men istället för att placera ut baliserna en och en så placerar man ut en balisgrupp, som sedan konfigureras i propertyrutan så att önskad funktion ges. Baliserna ritas sedan upp baserat på vilken funktion som man har valt och hur kodningen sker. Eftersom man placerar ut en hel balisgrupp och inte enskilda baliser så behöver man inte ha kunskapen hur baliserna ska se ut eller konfigureras, detta sköts automatiskt av systemet. Vissa val kan ändå behöva göras för att få en korrekt funktion.
Nedan en bild på hur det kan se ut:
BG Balisinfo.jpg
De vita textraderna är bara för kontroller vid tester.
Vid utplacering av en balisgrupp så finns ingen balisinformation i gruppen, den är helt annullerad och samtliga baliser visas på sin position. Genom att klicka på dubbelpilen (ska bytas ut) så kan man välja olika typer av funktioner för balisgruppen.
Baliser som får sin information från signaler eller tavlor (i Trainz) är länkade via namn t.ex C 22 BG. Repeterbaliser benämns t.ex C 22 RBG, dessa balisgrupper har också en kontroll på att placeringen är korrekt i förhållande till signalen. Även andra grupper kan att ha kontroller på att de placeras rimligt i förhållande till huvudobjekten och andra objekt.
Den nedre propertyrutan visar en länkad signal. Lite förklaringar till bilden!
Inom den gröna rutan syns balispositionerna (P,A,B,C,N) i olika färger.
- Röd - Balisen osynlig, annullerad men ej klickbar
- Gul - Balisen synlig, kodad (funktionell) men ej klickbar
- Grön - Balisen osynlig, anullerad och klickbar
- Grön - Balisen synlig, kodad (funktionell) och klickbar
Kanske verkar dumt att "Grön" kan vara två lägen, men egentligen så betyder det att den är påverkbar och vilken status balisen har syns ju i kodrutan, funktionsrutan och om balisen visas eller ej, blir tydligt ändå tycker jag!
För att ta bort en C-balis för lutning så sätts lutningen till 0‰.
Balisens position inom gruppen (P,A,B,C,N) sänds inte till lokdatorn.
Inom den rosa rutan så visas vad balisen ger för information i textform. Ibland kan det finnas klickbara länkar för att förändra balisens kodning (se bild längre ner), informationen visas endast när balisen är synlig.
Inom den gula rutan så visas balisernas kodord i decimalform, exakt samma som i verkligheten. Det är denna information som skickas till lokdatorn i form av telegram och som också mitt system kommer att använda sig av, har ingen reell betydelse får den normala användaren. På balisen till höger syns hur balisorden är placerade.
Lite mer detaljinformation
X-ordet är alltid fast kodat (förutom hos markör, som bara ger balisnärvaro och TDM som tar emot lokdata) och talar om vilken kategori som balisen hör till. A-balisen ger även gruppens kategori.
BG Baliskategorier.jpg
Inom den röda rutan så visas information om balisgruppen och eventuellt länkade objekt.
Den nedre raden möjliggör individuella justeringar. A-balisen bestämmer gruppens position och ger referensen för justeringarna.
"Längs spåret" flyttar hela gruppen.
"Balisavstånd" är avståndet mellan två baliser, grundvärde 2.6 meter (tre tomma sliprar x 0,65meter = 4x0,65) som hämtas från configen. Detta värde går att ändra själv, men då ändras ALLA balisgrupper och uppdateringar tar bort ändringen. På bilden kan man se att spåren inte har ett korrekt slipersavstånd (0,75) och därför är avståndet justerat på den nedre bilden.
"Rotera" roterar varje balis 180° så att kablar och proppar kommer åt andra hållet, roteringsknappen i surveyor roterar gruppen och därför "körriktningen".
"Hjälp" visar bilden nedan!
BG Balishjälp.jpg
Måtten justeras automatiskt beroende på de val som görs.
Nedan visas tre exempel på länkade tavelgrupper:
BG Balisgrupper.jpg
Bilderna säger väl det mesta, men ett par kommentarer. Här syns några av de länkar som jag nämnde tidigare som är klickbara.
En Hastighetstavla kan vara enkel- eller dubbelriktad och det väljs i propertyrutan. A-balisen ger länkningen via namnet och B-balisen ger länkningen via inskrivet namn vid valet. All grundläggande information hämtas från de länkade tavlorna.
Jag vet inte om detta kommer att fungera eller om jag måste lösa dubbelriktade grupper på något annat vis, några olika lösningar finns redan.
Namngivning
Till skillnad mot signaler och växlar, som har tydliga benämningar och som också bestämmer funktionalitet och beteende så har inte tavlor eller baliser samma "offentliga" namngivning, dock så finns det bestämmelser hur de ska namnges i ritningar. Jag kommer i manualen att ge förslag på hur man kan namnge även dessa objekt för att få ett logiskt och enhetligt förfarande. Det viktigaste är dock att objekten får ett unikt namn.
Till sist några bilder som exempel på hur balisgruppernas status kan agera på en större station. Bilderna får tala för sig själva, bara några kommentarer om Stationens utformning.
Det är samma station (mod 85) som har visas här tidigare. Stationen är byggd för att testa olika typer av beteende, vilket innebär att vissa signaler borde placeras närmare växlarna för att maximera spårens längd, framförallt signal 31 och 62. Eventuellt kommer jag att bygga om detta senare och flytta vissa av testerna till mer lämpade stationer.
Stationen kommer också att utrustas med P- och A-bortflytning och andra finesser i ATC2, bl.a kan man tänka sig grupper för Signalhöjning (SH) efter de yttersta växlarna för att höja till Linjehastighet, man kan även tänka sig höjningsgrupper på nedersta spåret för att höja hastigheten direkt efter 40-växlarna (SH*) mot L44.
BG Baliskods exempel Tv 22-32-42.jpg
BG Baliskods exempel Tv 22-62-42.jpg
BG Baliskods exempel Tv 22-64-42.jpg
Fristående Balisgrupp
Jag vet inte om det finns något behov av detta men jag har passat på och gjort en fristående variant av balisgruppen, den har inget som helst ATC-beroende utan är bara ett visuellt spektakel.
BG Balisinfo fristående.jpg
Istället för att länka eller välja som tidigare visats, så väljer man gruppens funktion. Valen fungerar som ett hjälpmedel för ett korrekt utseende vid olika typer av funktionalitet. Det finns ingen kontroll på att regler eller annat åtföljs.
Justeringsmöjligheterna, hjälpen och knapparna är samma som tidigare redovisats. Vid varje balis så väljer man typ av balis enligt bestämda regler.
Varje vald balisgrupp ger en infotext nederst i bild som beskriver hur den är tänkt att användas.
Balisgrupper inbyggda i trackside signaler
Redan tidigt kring skapandet av Trackside signalerna så fanns funderingar på att lägga in baliserna som val i propertyrutan. Det finns egentligen bara ett par nackdelar med att göra så, dels så blir configen väldigt komplicerad (läs rörig) eftersom configen inte tillåter kommenteringsrader (idiotiskt). Det andra är att propertyrutan innehåller väldigt mycket information, vilket också kan bli rörigt.
Fördelarna är dock flera, bl.a behöver inte länkningen utföras mellan balisgruppen och signaler/tavlor (snabbare), färre objekt att placera ut (enklare), all information på samma ställe.
Ska signalerna ha inbyggda baliser så ska även tavlorna ha det! Det innebär att jag kommer att skriva om en del av den grundläggande koden för att få ett enhetligt system, vilket kommer att fördröja släppet av tavelpaketet.
Eftersom tavelpaketet kommer att vara fristående så kan det innebära att även baliserna i tavelpaketet kommer att kunna konfigureras via tavlorna oberoende av mitt övriga signalsystem eftersom det ändå kräver mitt scriptbibliotek för att fungera.
Skälet att ändå redovisa hur baliserna fungerar nu är att det i princip inte blir någon skillnad, bara färre objekt att placera ut.
mvh
Håkan