Tackar!
I vanlig ordning kan jag inte låta bli att skriva ett par rader med siffror och bokstäver om vad det är för något jag bygger.
Detta är alltså Statens Järnvägars lättare persontågslok littera S, vilka byggdes i 46 exemplar mellan 1908-1916. Loken litterades om till Sa 1917 då det tillkom ett större, men snarlikt tanklok för persontågstrafik som fick littera Sb, vilket vi känner igen sedan tidigare. De behöll litterat Sa fram till 1942 då SJ hade stor littera-reform efter att massor med nya lok tillkommit från olika privatbanor. Sa fick då tillbaka sitt ursprungliga littera S igen (medan Sb blev S2). Jag kommer dock att hädanefter kalla loktypen Sa, då jag ämnar bygga den i 1920/1930-talsskick, ungefär så som 1277 är bevarad idag.
Sedan kan man ju fråga sig hur man ska kunna skilja ut en av 46 individer bara på att se koltaget? Om Stinsen har koll på sina Sa-individer eller om det var en tursam gissning på ett av de lok som råkar finnas kvar idag tänker jag inte uttala mig om.
Det är nämligen så att S-loken skilde sig ganska mycket från varandra till utseendet. För det första levererades de första loken (fram till 1910) med en panna med ett arbetstryck på 11.5 kg/cm² (vilket senare höjdes till 12 kg/cm²). De sista 26 loken, levererade från 1914, fick dock en 4 dm längre panna med 12 kg/cm² arbetstryck från leverans. Nummer 1277 som jag bygger är den fjärde sista loket och har därför en lång panna. Denna större panna fordrade också större förråd vilket innebar att man gav dessa lok ett större koltag. Låt oss jämföra två leveransbilder:
SJ S 941, leveransfoto 1908: (Kort panna)
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBIA00260
SJ S 1280, leveransfoto 1916: (Lång panna)
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KAGC00045
Här är 941 det fjärde första loket och 1280 är det absolut sista, vilket är bevarat idag i Brösarp. Notera hur delen bakom hytten skiljer sig, och är extra påbyggd då 1280 var kolpulvereldad vid leverans på grund av kriget i Europa. Men se också att det är skillnad på gångborden, att upphöjningen av gångbordet är större på 1280 än på 941. Nitarna på sidotankarna skvallrar om att det gömmer sig en urtagning av tankens undersida för att få plats med slidstyrningen, men att den urtagningen är mindre på loket med högre gångbord. Kollar man mycket noga så ser man dessutom att fönstren och dörrarna går högre upp på 1280. Dock så skiljer sig 1280 fortfarande en del ifrån 1277 som ju jag bygger. Låt oss kika närmare på ytterligare en bild:
SJ Sa 1279, fotograferad 1930, försett med tryckluftsbromsutrustning och AGA-lyktor:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KACA00624
Detta lok, 1279, har samma utformning på koltaget som 1277, vilket är i grunden samma som på 1280, men med två små lådor på sidorna som man fyller på vatten i. Men notera att hyttväggen bakom dörren är bredare än 1280 (på grund av 1280's kolpulvereldningsanordning, detta var det enda Sa-lok med denna kortare hytt) men smalare än på lok från den första serien, som 941 ovan. Där kan man skilja de äldre loken mot de senare.
Eftersom jag enbart haft en originalritning på den första serien med lok att bygga efter har dessa små detaljer som skiljer sig gjort det lite knivigt. Har fått projicera bilder på 1277 från idag och ställt in perspektivet korrekt efter bilden för att kontrollera saker. Upptäckte till exempel att längden bakom hyttdörren skiljer sig bara för ett par dagar sedan!
Det har funnits en mängd olika utformningar av just koltaget och dessa har i vissa fall byggts om under lokens tjänstetid, särskilt på loken ur den första serien, som ju hade mindre förråd vid leverans. 1280 till exempel har idag samma utseende på koltaget som 1277, bortsett från den smalare hyttväggen bakom dörren.
------
Ock så en statusrapport om modellerandet, detta är i princip färdigt. Lite synd, för det innebär UV-mappning nästa, vilket är ganska tråkigt göra i jämförelse. Men det var beställt ett "in i bomben detaljerat lok", så här kommer det hur loket ser ut idag:
WIP4_small.jpg
Komplett med AGA-standardbelysning och tvåstegs Knorr-luftpump.
WIP5_small.jpg
Slidstyrning av typ Walschaert (eller Heusinger om ni så vill)
Sitter och funderar på om jag ska dra gas- och oljeledningar också, eller är det att ta det till komplett vansinne, vad tror ni?