[Pursche]

Kort historia. Gefle-Dala Järnvägsaktiebolag bildades officiellt 5 mars 1855. Redan 1841 undersöktes möjligheten för att bygga en hästdriven bana mellan Gefle och Storsjön i Gästrikland. 1850 hade förslaget utvecklats till att omfatta en järnväg hela vägen från Gävle till Falun och nu med lokdragna tåg. Man beräknade att 6 lok, 12 personvagnar, 6 paketvagnar, 150 lastvagnar och 4 snöplogar skulle behövas. I april 1851 gjordes en ansökan hos Konungen om lån för detta bygge. Denna ansökan avslogs av de 4 ständerna i Augusti 1851. Landet var ännu inte moget för sådana nymodigheter men det hände mycket under den kommande 5-årsperioden.

1853 påbörjades ett järnvägsprojekt mellan Västerås och Falun. Gefle stad var inte nöjda med detta utan arbetade redan på en förnyad ansökan för en bana mellan Gefle och Falun. Det var helt klart att endast en av dessa banor kunde komma ifråga för bygge. Efter en lång och bitter strid så beslutade de fyra ständerna och konungen i November 1854 att Gefleintresset vann. Med rösterna 81 mot 38 beslöts att ”för en annläggning af en till begagnande med lokomotiv afsedd järnväg mellan Falun och Gefle bevilja och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisa ett statbidrag såsom lån af 1 600 000 riksdaler banko under de villkor och föreskrifter för öfrigt, som statsutskottet föreslagit och rikets ständer godkänt.” Bygget kunde börja. Allt detta och mycket mer står att läsa i boken Gefle-Dala Järnvägar 1855-1908.

Detta var starten för GDJ, den första längre banan som byggdes i Sverige. Denna bana tänker jag försöka bygga I TANE. Den är 92km lång. Det blir en enkelspårig järnväg från hamnen i Gävle till Gruvan I Falun (föruton Gävle till Hagaström) och tanken är att det byggs ungefär som det såg ut 1910. Då jag inte använder DEM-kartor och annat så blir den byggd på följande sätt:

1. En tile är 1 km lång. Det innebär att banan blir något kortare än verkligheten, ca 67km men vem vill sitta och köra och titta på skog mellan stationerna hela tiden?

2. Varje station läggs ut på sin rätta höjd och på ’rätt km/Tile’. Det innebär att lutningarna blir något brantare än i verkligheten eftersom samma höjdskillnad skall bemästras på färre kilometer mellan stationerna. Detta motverkas av att de flesta lok och vagnar i Trainz inte stämmer överens med verkligheten. loken är starkare och vagnarna väger mindre.

3. Platta landskap ger mig svår huvudvärk i alla tågsimulatorer. Som tur är så finns det en ’Randomise Terrain tool’ i Trainz. När man trycker Alt+ctrl+Shift+P så byggs kullar och sänkor. En varning är på sin plats här. Detta fanns redan i de första versionerna i Trainz och på den tiden när datorerna var långsamma så hade man ett antal sekunder på sig innan man får stanna denna procedur med Alt+ctlr+shift+z. Nu för tiden med dessa snabba datorer så är ca 1 sekund per tile det jag använder för annars så blir det djupa dalar och höga berg. Denna metod ger mig bara en mild huvudvärk men fungerar bra.

4. Stationerna byggs enligt ritningar från bangardar.se och är i allmänhet från första delen av 1900 talet. Landskapet plattas ut på varje station så den blir utan lutning. Dels på grund av växelläggning som underlättas och dels på grund att vi har obromsade vagnar på STLs hemsidan. 😊

5. Linjen dras sedan mellan stationerna så att de passa in i landskapet. Alla stora stigningar som Ryggenbacken, Granstandabacken och backen ut från Gävle mot Hagaström kommer att finnas. Kör man ångloken i reality mode så blir det en intressant körning. Kurvor och annat är inte som i verkligheten. Sjöar och liknande kan man dock lägga in på ett ungefär.

6. De industrier som fanns efter banan läggs in men kanske inte med samma laster som fanns då om jag inte hittar på rätt sorts fungerande industrier.

Fortsättning följer...