Kul att någon använder semaforerna!
Utfartssemaforer var ganska ovanliga, de förekom enbart på större stationer, särskilt på stambanorna. I mitt exempel så är Ekeberga egentligen lite för liten för att ha utfartssemaforer.
För att få avgå så måste ett tåg alltid ha fått avgångssignal från tågklareraren (tkl) på stationen, eller på obemannade stationer av tågbefälhavaren. Detta gällde även på stationer där utfartssemafor fanns. En utfartssemafor i kör talade bara om att tågvägen ut från stationen var lagd och klar, men inte att tåget skulle få avgå. Detta finns ju inte med i signalsäkerhetssystemet i Trainz. Så du får väl ha någon liten vimpel att sitta och vifta med bakom datorskärmen så det blir rätt!
Före tkl fick ge avgångssignal så var denne tvungen att förvisas med nästa station om att linjen var fri.
Utfartssemaforerna stod oftast en bit ifrån perrongerna så att det kunde inträffa att ett tåg först fick avgångssignal från tkl och sedan fick stanna för en utfartssemafor i stopp. Men i sådana fall fick man köra vidare efter det utan annan signal från tkl än signalens omställande till kör.
Det gröna som du ser på baksidan av semaforen är bara glaset, så det lyser inget ljus bakåt.
Lite mer intressant är det på stationer där tåget inte skulle göra uppehåll. Där fanns det tre varianter som jag tror att man kunde använda sig av:
1. Tåget kör med sänkt hastighet in på stationen och tkl signalerar "avgång" och tåget kan köra vidare utan uppehåll.
2. Lokföraren får på formulär på en station med normalt uppehåll att stationen får genomfaras om körsignal visas.
3. Stationen hade en speciell extra vinge som visade genomfart. (
http://www.ekeving.se/si/mek/tv-vinge_gmfsi.html)
Hoppas det rätade ut några frågetecken!
Om du inte har sett den tidigare så rekommenderar jag journalfilmen "Klart. Tåg ut!" från 1941:
http://www.filmarkivet.se/movies/klart-tag-ut/