Citat:
Ursprungligen postat av Hgv
Så kan det nog vara. Jag vet inte hur mycket påverkan skog har på datan heller. Det är ju inte praktiskt möjligt att "skala bort" 10-30 m från terrängen över stora skogsområden.
Smooth gradient-verktyget tycker jag funkar ganska bra. Att lutningen går "upp och ner" har jag inte märkt, utom möjligen om man råkar använda verktyget över flera lutningsändringar, om man nu har det på en kort sträcka.
Jag såg att du nämnde i Postvagnen något om sektioner i NJDBwebb där det "saknas info" om lutningen. Om du väljer att visa vertikalkurvor så kommer du nog se att det är sektioner med vertikalkurvor mellan olika delar med "fast" lutning. Jag brukar använda smooth gradient på det sättet att jag markerar en sträcka som är ungefär lika lång som vertikalkurvan och använder smooth gradient över den sträckan. Det funkar helt OK, man får bara komma ihåg att undvika lutningsändringar över växlar så det kanske inte går att få det exakt som IRL.
Såg förresten också att du frågade en del om kurvradier. Det går att få fram exakta kurvradier i NJDBwebb (dataslag "cirkulärkurva"). För växlar så står växelvinkeln (t.ex. 1:15 = 760 m radie) i NJDBwebb. I datan från Lastkajen står även radien och STH för varje växel.
|
Tack så mycket, väldigt användbar information!
Om vi bortser från problem med att matcha lutning med terräng, verkar detta rimligt?
På NJDBwebb så finns en sektion med lutningen 1.5 promille och sedan en grå sektion (saknas data) och sedan en sektion med lutningen 8.5 promille.
Bör man då lägga ett spår med lutningen 1.5 promille som är lika långt som motsvarande sektion i NJDBwebb *plus* gråa sektionen (också från början med lutningen 1.5 promille) och sedan en sektion efter med lutningen 8.5 promille och slutningen markerar man den sträcka som motsvarar den gråa sektionen i NJDBwebb och kör smooth gradient på den. Var det så du menade?
Angående olika track rules (nu snackar jag om min andra tråd, det var lite dumt att jag ställde frågor här också) så fick jag svar från Rail-sim-forumet att dom oftast gör olika track rules för olika hastigheter så att man kan få olika doseringar på tex 1000m kurvradie där STH är 100 km/h jämfört med samma kurvradie för 160 km/h. Om man endast har en track rule så kommer doseringen att vara samma i båda exemplena.
Det ökar ju arbetet om man gör på detta sätt eftersom man måste välja olika track rules hela tiden (problem undgås genom att ha en röd triangel mellan två track rules, weld spot tror jag det kallas) men samtidigt så kan det ju bli fult om du har en kurva som kräver hög rälsförhöjning för 160 km/h (som vi säger är den enda trackrule man använder) om STH är 80 km/h, kanske?