Del 9 av många
 

Efter tre datorkrascher, reparation som gjorde datorn ännu sämre och ominstallering av Windows (tio och en halv timme) har jag kommit halvvägs på Nynäsbanan.

Tungelsta station hade 50-talet tre spår i bredd varav spår II var omgivet av spårspärrar. Märkligt – men min SNJ-vän Ingemar förklarar:

Semaforerna var tvåvingade för spåren 3 ovh 1. Spår 2 hade spärrar och lokalt inlagda växlar i båda ändar men var klassat som tågspår, vilket innebar att när tåg skulle tas in direkt dit från linjen så gällde Säo paragraf 52.2 – d v s man visade stopp med handsignal. Efter svarssignal från tåget visades framåt. Populärt kallades denna form av signalgivning ”armar utåt sträckt (framåtsignal dagtid) och knäna böj.

1961 blev jag stationerad där. Som jag minns så var det bara en ensam motorvagn som togs in direkt på spår 2 norrifrån M-F.

Min gissnin är att det handlade om sista pendeltåget från Stockholm och som nattades i Tungelsta.

Stationens verkliga höjd är 30 meter, men i min DEM-version 35,4, Avstå är 28 kilometer och 470 meter från Nynäshamn men jag hamnde 99 meter för kort. Bra siffror med andra ord.


Nisse

Kul att se att du har ångan uppe Nisse, trots allt strul med datorer och annat spökeri :).

Nisse...
 

. dina ansträngningar att bygga Nynäsbanan är så behjärtansvärda, och när jag ser dig använda felvända bohusstationer så blöder mitt tåghjärta. Jag samlade lite bilder från GE och annat och borde kunna få till Ösmo-typ station (och kanske Nynäshamn och ev Tungelsta ? Lite bilder på Ösmo och det jag har på Nynäshamn (som inte är möcke) - med fler kanske kan hjälpa till med bilder på dessa tre ?????!!!!

Jag gjorde med viss framgång Tyska stationer, klädda med just träshingelpanel.

Mitt hjärta blöder också när jag se hur Nynäsbanans stationer förvanskas av undertecknad. Dock kom Bohusbanan med dess brutna taknockar och det var/är jag glad för.

Ett bra tips för byggare av alla former heter "www.samlingsportalen.se" som innehåller en uppsjö av bilden från i stort sett landets alla järnvägsstationer. Ett handfull exempel: Riksgränsen 96 bilder, Storuman 54, Kävlinge 18, Molkom (BJ) 20. Ösmo 11 och Tungelsta 40.

Skriv in stationens namn i fältet för driftsplats.

Nisse

Del 10 av många
 

Från och med Västerhaninge, som ligger i mitten på Södertörn (halvön söder i Stockholm), börjar problemen på allvar när man bygger en realistisk 50-talsbana. Hela geografin har drastiskt förändrats med stora breda väger, broar och trafikplatser, kontor och fabriker och massor av villor och höghus. De viktiga arbetsredskapen, som heter Google Earth och Eniro map, är oandvändbara. Det underlätter inte heller att många stationshus rivits.

Hållplatsen Jordbro norr om Västrerhaninge är ett bra exempel. Jag minns hållplatsen som ett litet väntskjul och några väntande – i dag ett sammelsurium av infrastruktur; en stor pendeltågsstation, bangård. Industrispår. Jordbro var f ö tänk som Strockholms storflygplats till dess marinen avfyrade ett veto.

Sammantaget: Det är ytterst svårt att orientera sig fram.Nu gäller för mig i hög grad de gamla spårplanerna och bilder. I avsknaden av en äldre linjebok har jag ingen aning om var vägkorsningar skall placeras. De gamla vägarna har ätits upp av samhällsutvecklingen.

I och med den här etappen har en milstolpe för banan passerats. Lans stationsbyggen har kommit in och gett banan dess rätta ansikte. Här finns också prototypen till Äldre perrong, som jag tagit fram.

Resan med Nynäsbanan har nu passerat 32 kilometer, 23 kilometer återstår till Älvsjö. Mina mätningar visar att stationen hamnat 275 meter för långt norrut. Det är mycket, det. Eftersom detta är en DEM-bana är höjden intressant; 40 meter mot verklighetens 34.

Nisse

Historiska kartor kanske kan hjälpa till med vägkorsningarna och vart stationshusen låg m.m.

https://etjanster.lantmateriet.se/hi...c&swedish=true

Västerhaninge.

https://etjanster.lantmateriet.se/hi...33&archive=RAK

Handen

https://etjanster.lantmateriet.se/hi...33&archive=RAK

Bra jobbat Nisse!
Snart kommer alla stationer, banvaktsstuga och godsmagasin där man själv kan välja tidsepok, sen får du byta ut så att stationerna blir de rätta och förses med "adekvata" servicebyggnader..

Del 11 av många
 

Handens station (38 km från Nynäshamn) är intressant. Här kan jag för första gången få en indikation har pass exakt en DEM-karta är. Anledningen är att jag har två rätt säkra mätpunkter; nämligen hans station som är inprickat +-20 meter och Nynäshamn +-10 meter. Jag har mätt avstånden i Google Earth och DEM-banan. Det visar sig då att DEM-kartan är 104 meter för kort. Med hänsyn till mätfel ett rasande bra resultat.

Däremot är jag inte nöjd DEM-kartans höjd- och längdsiffror; station Handen ligger 10 meter för högt och 304 meter för kort. Här ska man tänka på att spårdragningen är rätt grov och påverkas av den kuperade terrängen.

Kontaktledningarna i en 50-tals bana förvånar säkert. Anledningen är enkel – Nynäsbanan skall den den är färdig delas upp i två banor, dels Nynäsbanan Old (äldre signalsystemet, 50-tal), dels densamma Mod (ljussignaler, 70-tal). Det är lättare att lägga in kontaktledningar innan skog planterats.

Liksom Lan med Nynäsbanans stationsbyggen jobbar jag med bilder. Hur jag lyckats vsas i bildfilen har under. Ett problem med Lans byggen har varit, att jag fått gjort ständiga revideringar – dock ett nöje.

Handen har bjudit på utmaningar, främst den svängda träperrongen som består av 25 splines, vilket innebar 50 vertex att hålla reda på och placera in exakt rätt. Totalt innehåller bangården 186 vertex.

Grunden är Bengans DEM-karta och spårplaner från 1919. akyuella in i 70-talet. Enligt planen var Handen utrustad med s k vattenhäst som försörjdes av en vattenbehållare vid stationsplanen och ett pumphus med nedgrävda ledningar.

I fortsättningen bygger jag efter kartor från 1905 – det blir roligt, det.


Drevviken nästa... ...nästa Drevviken.

Nisse

Riktigt snyggt byggt Nisse!!! :tumme_upp::tumme_upp::drool:

fantastiskt jobb här.
kul att läsa om bakgrund mm också samt se hur verkligt du får till det. :tumme_upp:

lans jobb med stationerna är också superbt. man följer era byggen med nyfikenhet

Jag har åkt hela Nynäsbanan ...
 

... idag. På YouTube alltså. Jag antar att dessa filmer kan vara till stor hjälp för en landskapsbyggare. Fördelen med filmerna är att resan går i "fastmotion", 4dubbla hastigheten. Men man kan pausa var man vill och okulärbesiktiga intressanta punkter, ta screenshots OSV...

Vägbroar, byggnader vegetation, signaler m.m.

Resan börjar i Kungsängen, norr om Stockholm och slutar i Nynäshamn.

Trevlig resa!

https://www.youtube.com/watch?v=0riCJBMlBpY

https://www.youtube.com/watch?v=d8oo4vbqUGE

Del 12 av många
 

Drevviken, en anonym liten station i ständig förändringens tid. Byggdes från början med endast ett spår. Mellan 1909 – 1938 kunde man sommartid byta till båt till Vendelsö. Då var Drevviken ocksä en poststation.

1918 anlades ett stickspår och 1952 ett mötesspår och stickspår. Stationen hade en s k plåtstins. – anmärkningsvärt eftersom stationen var bemannad. 1970 revs stationshuset och i juni 1973 försvann stationen, d v s lades ner. Men fortfarande blåser förändringens vind; nu planeras en ny station för pendeltågstrafiken.

Stationen är byggd efter bilden här under. Plåtstinsen i perrongens framkant, den mänskliga stinsen arrangerar tågmöte och till vänster ställverket med dess linor. Samtidigt pågår anläggningsarbeten. En del av perrongen har rivits för att ge plats för en s k kabelkanal, förmodligen för signalledningar.

Nästa uppehåll hållplatsen Skogås, därefter Trångsund där Torpel bodde.

Nisse

Superläckert Nisse ...
 

... det blir en pärla när den blir klar :applad::applad::applad::applad::applad:

Del 13 - Till minnet av Torpal
 

Dags för tågstopp i Trångsund, Torpals hemmastation.

Två dagar innan Torpal avled skickade han över ett koppel bilder av stationen. Två av dem har jag efter bästa förmåga bearbetat. Det fick bli lite kompromisser här och var.

Trångsunds station skiljer sig markant från Nynäsbanans övriga. Dessa hade tvåvingade semaforer före infartsväxlarna. Trångsund däremot var enligt 1919 års spårplan utrustad med en T-semafor framför stationshuset.

Spårplanen är svårtydbar; dels på grund av kvaliteten, dels linor som går kors och tvärs. Jag tog hjälp av Korvtiger och han förklarade och jag översatte tolkningen i sista bilden:

Trångsund var utrustad med två tågspår varav spår 1 närmast stationen var utrustat med spårspärrar i vardera ände. Spärrarna kunde låsas fast i lagt läge.. Var spårspärrarna öppna och växeln omlagt till spår 1 (sidotågspåret) visade semaforen kör med vingen närmast stationshuset. Lade man om infartsväxeln visade samma vinge kör för spår 1. I lokförarens tidtabellbok kunde denne se om kör betydde enbart för tåghuvudspår 2 eller för sidotågvägen.

T-semaforens andra vinge är till för den mötande trafiken.

I femte bilden syns ställlverket (i Trainz döpt till Vevaapparat) mellan skärningen och spår 2. Därifrån fick linor gå under spåren till semaforen i en kabelkanal med öppningsbara luckor. Från semaforen gick linorna vidare till en liten låda utrustad med kontrollås. Sedan fortsatte linorna under spåren igen till skärning där de delade på sig mot respektive infarts försignal. Även växlarna och spårspärrarna var utrustade mot kontrollås – alltså ett lås som låste fast det lagda läget. Detta kunde man göra med hjälp av en liten spak vid ställverkets ena sida.

Nu lämnar jag Torpals hemmastation och fortsätter till den anonyma hållplatsen Forsen.

Nisse

En riktigt värdig hyllning till Torpal. Jag är glad att jag byggde dessa.

Ett underbart landskapsbygge du presterar - Nisse :tumme_upp::tumme_upp::tumme_upp:

Önskar att jag hade den förmågan - men jag kan ju bidra med det jag kan :visslar: