Varning för kritik!
 

Till alla fantastika landskapsbyggare som har järnvägen som utgångspunkt!

Ni får ta den här kritiken precis som ni vill, positiv eller negativ - det avgör ni själva. Jag drar alla (åtminsone 95%) över en kam, som bygger banor i Trainz. Det gäller inte bara ni som är medlemmar i vårt forum, jag menar ALLA trainzare världen över.

Som sagt, ni bygger väldigt fina lanskap och har säkert mycket gädje av det. Det har jag också i mitt byggande, även om min talang ligger långt efter när det gäller det konstnärliga jämfört med eran. Men en viktig sak glömms bort, tycker jag, när järnvägar och landskap byggs i Trainz.

De senaste veckorna har jag sett tips om hur man planar ut spår, och bilder där man använt Bengans fina DEM-kartor och förstört landskapet genom att - just det, plana ut spår. Det finns t.o.m. exempel på att kontaktledningar sätts ut innan spåren är knappt lagda.

Så här ser det oftast ut. Några platta baseboards med pefekt lagda spår och ett hisnade landskap runt omkring, med detaljer ända ner till gräsroten. Och körupplevelsen förblir platt. Varför kan inte marken (underbyggnaden) se ut ungefär som den här? En Eloge till Pe4r (bild 2) som bygger från rätt ända.

Lägg den första tiden (några månader eller så) på att bygga landskapet. Lägg sen ut spåren. Det är klart att det det måste fyllas ut med grus i en del gropar, och en del sprängarbeten behövs förmodligen också. Men det kan ju också vara ett trevligt och inspererande jobb. Om sen banan behöver elektrifieras så kommer det sist.

Det här inlägget är främst en hyllning till Bengans DEM-kartor och Pe4r som börjar i rätt ände, men även till dom som kan ta åt sig av min kritik.

Bra skrivet!
Man har mött många pajkastare på internet
men detta forum börjar man känna sig lugn och trygg med.

Jo jag har sagt det flera gånger tidigare att jag är nybörjare,
byggde ju på min förra Trainz men krävdes vissa grejer för att kunna köra.
I TS2010 räcker det med en 20 m rälsstump sen kan man rulla fram och tillbaka.

Åter till ämnet, mitt första bygga vart ju bra, dock på 1 baseboard, jag gjorde en liten by med JYSK och lite ASG och sådant, sen kom det till lite annat runtomkring men sen gick allt i stöpet, jag köpte skarp version och laddade ner, fick nyckel och sen dess har det funkat bättre, troligtvis nyare version.

Nej men man får väl prova på, prova sig fram, testa lok och vagnar, se vad dom klarar, idag har jag väldigt mycket ojämnheter i mina banor men jag tar ett steg i taget och provar mig fram, snart har jag fått lite färg på allt också.

Måste bara läsa in mig på alla goda råd och annat som skrivit, det är väl vad man är dålig på, men det får man ta igen, bra kan bli bättre.

I stort så håller jag med dig. :)
Tar tillfället i akt att skamlöst länka till en av mina gamla trådar om hur man kan gå till väga
för att bygga ett landskap med hjälp av displacementmaps. :o

En beskrivning av ett landskapsbygge

mvh .... Mats

Tack Mats för den tråden. Jag har ett minne av att jag läst den förut. Det var ett tag sen du startade den tråden men allt gäller, i högsa grad, även idag!

Tack för tipset.. Svenolov och Mats...
 

Har ju bara byggt enligt "spånskivemodellen" förut... med heightverktygen i stället för gips.. har testat lite med ledning av "En beskrivning av ett landskapsbygge".

Du har rätt i att många av oss byggare här är lite rädda, bl.a jag, för att kupera landskapet där räls finns.. nu blir det att ge sig på "Småländska höglandet" framåt....!

Bra Svenolov. Just därför har Benkegbg och jag dagligen under drygt ett kvarts år ägnat oss åt att ta fram en ny version av ”Realistiska landskap…”. Vi såg och ser möjligheterna att genom en s k DEM-karta bygga framtidens Trainz-banor. Bengan har visat vägen genom sin fantastiska rutt från Luleå upp i fjällvärlden.

Jag har förvisso byggt en platt bana. Den påbörjades för nästan ett och ett halvt år sedan. Då visst jag inte bättre, i dag ångrar jag mig. Nu planerar jag en DEM-bana – från 43 meters höjd upp till 200 och ner en bit. Det blir spännande.

En DEM-karta är inte fullkomlig. Det inträffar att en järnväg vid ett hög berg hamnar på samma nivå. Då är man tvungen att platta till järnvägen till förhoppningsvis rätt nivå.
En bra regel – gör först järnvägen helt färdig med rätt kurvradier, elstolpar, signaler etc. Sedan är det dags att låta naturen tala.

Pröva Stina; Småland kan bli riktigt skoj.

Det har nu gått över två månader sedan som manualen lades ut i Forum. Inte en enda kommentar – inte ens från dig, Svenolov. Men det har jag djup förståelse för.

Nisse

Jodå Nisse, jag har läst den. Den är bra. Det är bara det att jag inte har haft nån'ting att anmärka på. ;)

Så är det, så länge man inte hör något så är allt frid och fröjd.

Jag vet att det byggs med ambitionen "realistiska landskap" och det är inte små projekt. Det är bra att det finns personer som orkar genomföra sådant. Men för att inte tappa tråden så vill jag än en gång peka på det jag menade i första inlägget. Det kan handla om ett spår som har en sträcka av någon kilometer, eller bara 100 meter, eller ens det. Det finns höjdskillnader hela tiden.

Ett exempel från verkligheten. Man sätter sig i ett tåg som avgår från Stockholm C norrut. När man passerar Karlberg har man förflyttat sig även i höjdled flera meter upp och ner, även fast man som passagerare inte har upplevt det så. Kan tyckas plant, men det är långt ifrån plant.

Not. För er som inte vet, så ligger Karlberg bara någon/några kilometer bort från Stockholm C.

Kanske ska tilläggas, att även om man bygger "verkligt", dvs en rutt/bana som har REALISTISKA stigningar/sänkningar (räknat i promille), så är det oftast inget som SYNS nämvärt mycket, varken när man kör, eller visar bilder på sådana partier.
Däremot MÄRKS dom destomer, när man kör t.ex ett godståg, som har ett skapligt gäng vagnar i kroken, i Cab-läge.
Och personligen vill jag kunna köra tågen så REALISTISKT som möjligt, det vill säga, varken i en "berg- och dalbana", eller på en "platt pannkaka".

Men det är mina åsikter å tankar det, och dom delas säkert inte av alla ;):).

Ett tips till dom som vill se, och lära sej, hur man bygger järnväg uppför höga, långa, stigningar (som dessutom går att köra på ett mycket realistiskt vis, dvs dä' ä INTE bär å åk, man måste tänka, å planera för att ta sej upp, och även ner, så att det inte skenar åt h..vete), är att ladda ner rutten "The Loops" från DLS.

Jag tror att många liksom jag, trott att en järvväg alltid i möjligaste mån skall vara rak/platt. När jag har byggt med stigning har det känts lite orealistiskt, så det är med glädje jag läser detta. Nu behöver jag inte ha ågren för mina lätta backar och medlut. :tumme_upp:

Från början kanske det inte är realistiskt men lägger man ner lika mycket tid på det som man redan gjort kan man få till det, kanske lägga till en kurvradie för att få banan längre p.g.a. motlutet.

Ska kolla the loops, låter som det är nått att provköra....


Kom på en sak till men utvecklar detta under egen tråd.
Ser fram emot positiv kritik :tumme_upp:

Bra att du tar upp vad som inte syns eller känns nämnvärt. Men kännslan finns (eller fanns en gång i tiden) där ändå. Och jag menar naturligtvis inte berg-o-dal bana. Jag skulle kunna visa många bilder från trainzvärlden av platthet, på vad som inte ens är genomförbart idag med dagens teknik. Men jag vill varken vara elak eller trampa någon på tårna. Jag kan bara länka till bilder från verkligheten på vad jag menar. Berg-O-Dal eller Dal-O-Berg. Bild 1 visar en ganska vanlig utförsbacke och bild två visar hur det ofta såg ut när jag var ung.

När jag bygger Norrlänken så har jag med stigningar. Även fast de oftast är ganska små och när spåret stiger uppåt eller neråt så är de en lång backe med.

Spåret stiger sakta Men jag har även mycket broar och tunnlar eftersom
nya järnvägar ska vara rakare och planare. Så man kan köra i en högre hastighet. :)

Bild på en stigning på Norrlänken.

Då kan jag glädja herrn att min DONJ linje är byggd med riktig DEM data som underlag och att jag istället för att platta ut lägger till ojämnheter (Transdem mfl DEM program jämnar ut terrängen, bland annat pga upplösningen av datan i Sverige är så pass låg).

Från högsta punkten på DONJ till lägsta så skiljer det nästan 400 meter i höjdled.... om jag inte missminner mig är det Ryssjön på nästan 380 meters höjd medan Norrsundet ligger på typ 2m....

Tack för inlägget och start av tråden Svenolov. Intressant det här med stigningar och lutningar. Mitt projekt över Värmland är också baserad på DEM-data. På vissa ställen är marken faktiskt i kraftigt lut och jag tänker låta spåren följa detta så gott det går. Men naturligtvis får det bli inom rimliga gränser av vad loken klarar av.

Läste någonstans att max lutning är någonstans kring 2 promille i Sverige. Jag försöker hålla mig däromkring och när det går över något 3-4 så drar jag ner splinepunkterna och släter ut, dvs spränger eller fyller beroende på underlag. Försöker alltså inte överstiga 4 i alla fall. En sak jag framför allt försöker undvika är "knixighet". Det är när spåret går över från en stigning till plan mark (2 promille till 0 med en gång). Det känns liksom som om främre delen av loket står upp i luften innan den landar på marken.

Tack också för omdömet om Nils Blid och min manual om "realistiska landskap". Förnämligt, tycker jag att ingen har fått problem med den. Visar att att vi lyckats på ett pedagogiskt sätt förmedla kunskapen. Lycka till önskar jag (och säkert Nisse).

Och tack till MatsH för en fin handledning i landskapsbygge (länk i inlägget). Den hade jag inte sett. Bra och instruktiv!
Hälsningar

2 promille är nog för moderna, nya normalspårsbanor.
Jag har, utan att tulla på verkligheten, betydligt brantare backar på DONJ. Övergångarna över stambanan och OKB hade t.ex. 10 promilles backar upp till dem. Även på äldre normalspår förekommer större lutning än 2 promille.

Blanda inte ihop procent med promille nu!
Normalt anses 20 promille som En bra maxlutning (2 procent). Men det finns brantare backar på korta sträckor, uppmot 32 promille. I trainz mäter man i procent, så en backe som enligt Trainz har lutningen "1" har alltså lutningen 1 procent = 10 promille.

Stigningar på över 20 prom. är vanligt på NÄSTAN alla järnvägar, men observera, att det då bara gäller kortare banavsnitt, inte kilometerlånga "backar".

En annan sak som JAG vill kritisera, eller egentligen två, är:
Dels hur "folk" gör kurvor, ibland är det rena 90gr-svängarana (tyvärr ganska vanliga även på "The Loops" som jag rekomenderade), och då kan man snacka om att körupplevelsen faller platt (eller "kastas åt skogen" är kanske mera rätt).
Plus att övergångarna från rakt spår till kurva, ska i princip inte synas, eller kännas i tåget.
På vissa banor/bilder känns/ser det ut som man att skulle behöva både njur- och säkerhetsbälte på sådana ställen, för att inte bli halvt ihjälslagen av "knycken".

Sen längden på stationer, bangårdar, mötesspår, etc.
På dom flesta banor man laddat ner, eller ser bilder på, så kan ju nätt och jämnt två "normallånga" persontåg mötas, på grund av alldeles för korta spår.
Det är bara att kolla på vilken "bonnstation" som helst, men spårlängden brukar gott å väl räcka till för att två godståg av normal längd ska kunna mötas.

EDIT: Korven hade redan hunnit klargöra det där med stigningar, medan jag satt å "författade" det här inlägget.

På 1930-talet så var det normalt på normalspåriga små stationer (två mötesspår) med minst 300 meter hinderfritt mötesspår. Gärna 350m eller mer.

Det blir slut med korta mötesspår, när "stopplyktan som skyddar tågväg" kommer för dom svenska signalerna.

Hej Allesammans

Intressant diskussion även för en nybörjare. Jag blev intresserad av att se vilken kategori byggare jag kunde tänkas höra till.

Jag använder de förnämliga DEM kartona mellan Lysekil och Munkdal, och en banprofil finns ju på http://www.historiskt.nu/normalsp/lyj/lyj_profil.html .

Sagt och gjort, jag mätte upp var jag har mina stationer mot verkligheten och det stämmer ju riktigt bra.

Enda osäkerhetsmomentet är att man inte vet exakt på metern när var stationerna har legat.

Lite banvalls arbete har jag ju gjort här och där men det verkar inte påverka med än säg +/- 5m i värsta fall.

Slutsats, DEM underlagen är fantstiska och jämfört med det underlag man har att arbeta med då så känns det sedan inte alls särskilt intressant att skapa sina egna markkonturer för reultaten går inte att jämföra på samma årtionde.... för mig i alla fall.

MVH / Björn L

Jag håller med ekan, jag stör nog mig själv inte så mycket på just plan mark (så länge terängen rör sig i sidan är jag rätt nöjd..
Värre är det som sagt med kurvor som är för snäva. Det är jobbigt när rälsen svänger och tåget åker rakt fram :rolleyes:

Jag tror mycket skulle hjälpas om man samlade massa tips i en enda lång tråd (som gärna är låst och klistrad)
För det är verkar vara så att folk vägrar söka (eller inte vet hur man gör), så man måste svara på samma frågor hela tiden. Tex det med lutning.. Jag vet inte hur många gånger jag refererat till olika inlägg med lutning..

Jag menar då en tråd i stilen:
"Normal lutning är 17‰"
"En kruva får inte under stiga radien av 180 (då är STH 40)"
kort och bra fakta som en bebis kan förstå (att idiotförklara människor är bra, för då kan alla fatta det man skriver)

man kanske ska sätta sig och skapa en tråd som leder fram till den ultimata guiden.. hm..

Förbaskat bra gjort, Björn L! Har tänkt att göra detsamma eftersom jag har en banprofil att utgå ifrån.

Nisse

Nisse

Jaha då har svenolov fått en att fundera igen, med ett välformulerat inlägg.

Själv tillhör jag plattbyggarna. Har aldrig lyckats att få till det bra med stigningar och annat.

Men med hjälp av MatsH:s gudie. Som jag inte var medveten om fanns. Skall man nog ge sig på lite mer realistiska landskap.

Tackar för kängan svenolov. Ibalnd behöver man en sådan för att komma till skott.:tumme_upp::ber:

Leoj: Mycket bra ide´med den "Ultimata hjälpen till Trainz" tråden. Jag ger kredit för det här istället för i tråden.
Så behöver inte den fyllas med svar som inte innehåller någon hjälp.:tumupp: