Massvis med järnvägsdata - lastkajen.trafikverket.se
 

Det här kanske redan är väl känt bland ruttbyggare, men jag snubblade över den här sidan idag: https://lastkajen.trafikverket.se/

För full tillgång måste man registrera sig, men några filpaket går att ladda ner utan inloggning här: https://lastkajen.trafikverket.se/10...e/Default.aspx

Under Järnvägsdata finns Järnvägsnät_grundegenskaper.zip som så vitt jag kan se innehåller varenda spårbit i hela landet, med data om STH, typ av spår, spårnr m.m.

Det betydligt större paketet Sverige_jarnvag_shape_3_JVG__21127.zip innehåller en rad med filer med alla möjliga data: lutning, kurvradier, placering av tavlor och signaler, plankorsningar, plattformar.

Loggar man in har man även tillgång till bl.a. kontaktledningsstolpar. Som inloggad kan man också välja mellan olika filtyper, exempelvis XML.

Jag har laddat ner filer i SHP-format. De kan enkelt importeras och visas i Google Earth. Där kan man sedan spara som KML, så jag antar att det borde vara möjligt att få in informationen som markers i TS editor, men jag har inte testat. Kanske någon vet ett smidigt sätt att konvertera datan?

Det vore ju otroligt häftigt om man kunde utnyttja denna detaljerade data till att lägga ut spår automatiskt... :drool: Man kan ju alltid drömma!

Jag ahr börjat lite och skapat ett .csv-fil av datan, utformad för att sedan kunna läsas in i TS enligt denna guide: https://www.youtube.com/watch?v=sAdJEM26fjI

Nu har den 13 kolumner med massa siffror och bokstäver, allt hämtat från Trafikplatser_järnväg.kml. så från vänster till höger (A-N i excel då) Longitud, Latitud, Northing, Easting, M.ö.h, Station, Signatur, "sign_text", Kmtal, "Kmtalti", Region, Bandel, Stråk, Trafikledning, Northing, Easting och M.ö.h

Enligt tutorialen så ska det bara vara 3 rader, där Lång och lat ska vara längst till vänster, och namntext i kolumn C. Jag tänkte att här får ni välja vad som är viktigast för er att behålla. Stationsnamn? signatur? Kmtal? Meter över havet? eller om ni har ett verktyg att slå ihop 2 rutor med varandra, få till kombinerade namn? Regioner, Bandelar, Stråk eller Trafikledning har jag kvar där ifall man vill filtrera bort och bara ha koordinater som täcker en viss område eller bandel. Excel har ju utmärkta funktioner för sortering och då kan man få det lite hur man vill och behöver för just din rutt.

Jag återkommer med mappdata som jag kan dela med mig sedan så det kan synas i Train Simulator.

OBS! Byt plats på long och lat innan du försöker göra RouteMarkers av den till TS!

Såna markers är ju framförallt användbara för att kunna hoppa till olika platser när man bygger. Så det enda man behöver är tydliga namn för vilken plats det gäller.

Intressant att höjd över havet fanns med där, tycker det är svårt att hitta för många driftplatser! (Även om man ofta får tumma lite på det i TS ändå för att det ska stämma med terrängen...)

Vilken fil är det du har tagit datan från?

Som jag skrev, Trafikplatser_järnväg.kml
Jag har dock inte lyckats importera datan in till TS. Ska nog testa med TS_Tools nu när jag itne får till det genom Blueprint Editor...

Nu finns tydligen denna data i en smidig karttjänst, så man slipper joxa med Google Earth för att se grejerna. :tumme_upp:

https://njdbwebb.trafikverket.se/SeTransportnatverket

På tal om data användbar för ruttbyggande: Vet någon om Lantmäteriets höjddata med 2-meters precision är fritt tillgänglig? Jag laddade precis ner något som heter grid50+ men om precisionen är 50 meter så är det nog inte bättre än SRTM 1 arcsecond (30m).

Lantmäteriets data kommer i tabellform med deras egna koordinatsystem men om jag kan komma åt 2m eller avsevärt bättre precision än 30m så skulle jag kunna konvertera till lat-long och sedan spara som .hgt för importering till TS2021.

Just nu använder jag 30m SRTM DEM i min rutt men jag tycker den är ganska kass.

Jag använder denna: https://dds.cr.usgs.gov/srtm/version2_1/SRTM3/Eurasia/

Tror det är 3 arc seconds. Dvs 3/60 * 1850m eller 90m upplösning.
Här finns 1 arc second (30m): http://www.viewfinderpanoramas.org/C...ramas_org1.htm

Dock tycker jag att 1 arc second är ganska bristfälligt. I alla fall i Dalarna som jag bygger i. Säter station är till exempel 5m för högt, men det kanske är så att städer och tätbebyggelser är problematiska eftersom satelliten tar upp hus tak?

Det verkar som att höjden generellt ligger några meter för högt - antagligen beror det på hustak/trädtoppshöjd. När jag har byggt i centrala Stockholm har jag fått "skala bort" en hel del terräng för att det ska se bra ut.

Tveksamt om det går att få in terräng med bättre upplösning...

Det går! Om man är villig att betala ett par tusenlappar :D Lantmäteriet har höjddata med 2 meters noggrannhet (!). Den är också matchad mot äldre mätningar som inte är känsliga för att interpolera hustak osv. Jag är inte så sugen på att lägga ut 1000 + 10x100 kr för en 100km rutt, men det finns gratis data som heter 50+ grid som enligt vad jag har förstått det kan vara bättre än SRTM DEM eftersom den inte bara är baserad på laserskanningar.

Tyvärr så kommer datan inte i .hgt-filer utan i tabeller som är skrivna i ett annat koordinatsystem än lat/long (Sweref 99 TM) men jag tänkte försöka mig på att programmera ett script som konverterar filerna. Om datan faktiskt är bättre så kan jag ladda upp scriptet så att folk kan testa.

Jag har förresten en fråga angående Lastkajen. Hur ser lutningsdatan ut? Jag sitter och väntar på ett mail från Trafikverket innan jag kan registrera mig.

Vad jag menade är att det är tveksamt om du kan få in så pass detaljerad höjddata i simulatorn. Då måste du ju göra en hgt-fil som sedan importeras eller? Rutnätet i simulatorn är ju ca 8x8m så mer högupplöst än så har man nog inte användning för.

Lastkajen har så vitt jag kan se exakt samma data som i NJDBwebb. Det går att få fram data för varje segment i NJDBwebb genom att klicka på pekaren med ett litet "i" i rutan "dataslag på karta" och sedan klicka på aktuell spårsträcka. Då visas lutningen för den sträckan och sträckans längd.

Jag har som tidigare nämnts i tråden tagit in data (i shp-format) från Lastkajen till Google Earth. Det är lite jobb med det men funkar rätt så bra när man har valt vilka dataslag man vill ladda ner. Men det går nog lika bra att använda NJDBwebb rakt av - där har man ju redan informationen snyggt presenterad på en karta.

Kom ihåg att även om TS begränsar upplösningen till en punkt per 8x8 m^2 så är detta 14 gånger bättre än 30m och hela 126 gånger bättre än 90m (3 arcseconds)

För att få in lantmäteriets data i TS så måste man först iterera genom hela tabellen och transformera koordinaterna till lat-long. Sedan måste man skära av varje fil så att den endast innehåller punkter från en arc-minut (tror jag) och slutligen spara datan i bytecode eller något liknande, har inte läst på tillräckligt än. Dock är algoritmen inte så fasansfult komplicerad.

Jag testade NJDBwebb-kartan men ett problem är att man endast får grova uppskattningar av lutningen. Till exempel kan den variera mellan 10 o/oo och 25 o/oo vilket är en ganska stor skillnad. Dock så blev jag rekommenderad på Postvagnen att kontakta Trafikverket direkt för dom har något som heter LandXML vilket har extremt noggran lutningsdata.

Din Google Earth-lösning låter bra, kan man importera den till TS på något sätt?

Jag tror du blandar ihop färgkodningen av olika lutningar med den faktiska lutningen som du kan få fram om du gör som jag skrev i förra inlägget. Då måste du alltså först välja pekaren med "i" och sedan klicka på ett spåravsnitt. Då visas en ruta med faktiskt lutning och sträckans längd.

Som ganska erfaren ruttbyggare skulle jag dock råda dig till att inte hänga upp dig för mycket på detaljer om exakt vilken lutning / längd på lutningssträckan som det ska vara, för det kommer inte gå att få till det perfekt i simulatorn av olika skäl: Det måste passa någorlunda med terrängen; bygger du en station eller bangård med mycket växlar är det ett rent h*vete att få allt att passa om det är för komplicerat med olika lutningar; större lutningsförändringar skulle behöva matchas med rätt vertikalkurva, men det finns inget verktyg i TS för att göra en vertikalkurva (det närmaste man kommer är "smooth gradient"). Så använd gärna Trafikverkets data som referens, men var beredd på att du kommer behöva "skarva" en del här och där för att det ska gå ihop.

Det borde gå genom att göra "markers" av datan:
https://sites.google.com/a/railsimde...es-marker-file
https://sites.google.com/a/railsimde...me-marker-file

Men ärligt talat är det nog enklast att bara använda NJDBwebb eller, om man vill ha mer kontroll på hur informationen visas, importera aktuella dataslag till Google Earth.

Tack! Hade helt missat att du beskrev exakt vad jag sökte. Grymt att få exakt lutningsdata, och även fast du avråder mig från det så kommer jag att försöka följa lutningen noggrant ;)

Dock är jag lite besviken på hur dålig terrängen är i Dalarna. 7 meter fel på Säter station är ändå värre än vad jag förväntade mig. Inte bara stationsområdet utan hela staden verkar ligga på en platå.

Det är väl tur då att man inte har höjdmätare ombord på tågen. ;)

Jag har märkt att man ofta får kompromissa med höjderna för att det ska passa okej med terrängen längs hela sträckan. Det kan vara bra att lägga spåret rätt först utan att titta så noga på höjderna, och sedan justera lutningen så att det ser acceptabelt ut.

Ja, det kanske blir vad jag får göra i slutändan. Dock verkar SRTM-datan vara mer noggrann utanför städer eftersom laser-signalen har mindre felkällor där, så det kanske går att manuellt justera elevationen inne i städer och sedan förlita sig på SRTM-datan utanför och samtidigt få relativt korrekta lutningar.

Du nämnde "smooth-gradient"-verktyget innan. Jag har haft en del problem med detta verktyg. Det verkar som att ibland så ändras lutningen "upp och ner" i stället för att mjukt och konvext öka. Jag snackade med lite folk på det tyska forumet rail-sim och blev rekommenderad att inte använda verktyget på "weld points" (röd triangel). Vad är din erfarenhet av detta?

Så kan det nog vara. Jag vet inte hur mycket påverkan skog har på datan heller. Det är ju inte praktiskt möjligt att "skala bort" 10-30 m från terrängen över stora skogsområden.

Smooth gradient-verktyget tycker jag funkar ganska bra. Att lutningen går "upp och ner" har jag inte märkt, utom möjligen om man råkar använda verktyget över flera lutningsändringar, om man nu har det på en kort sträcka.

Jag såg att du nämnde i Postvagnen något om sektioner i NJDBwebb där det "saknas info" om lutningen. Om du väljer att visa vertikalkurvor så kommer du nog se att det är sektioner med vertikalkurvor mellan olika delar med "fast" lutning. Jag brukar använda smooth gradient på det sättet att jag markerar en sträcka som är ungefär lika lång som vertikalkurvan och använder smooth gradient över den sträckan. Det funkar helt OK, man får bara komma ihåg att undvika lutningsändringar över växlar så det kanske inte går att få det exakt som IRL.

Såg förresten också att du frågade en del om kurvradier. Det går att få fram exakta kurvradier i NJDBwebb (dataslag "cirkulärkurva"). För växlar så står växelvinkeln (t.ex. 1:15 = 760 m radie) i NJDBwebb. I datan från Lastkajen står även radien och STH för varje växel.

Tack så mycket, väldigt användbar information!

Om vi bortser från problem med att matcha lutning med terräng, verkar detta rimligt?

På NJDBwebb så finns en sektion med lutningen 1.5 promille och sedan en grå sektion (saknas data) och sedan en sektion med lutningen 8.5 promille.

Bör man då lägga ett spår med lutningen 1.5 promille som är lika långt som motsvarande sektion i NJDBwebb *plus* gråa sektionen (också från början med lutningen 1.5 promille) och sedan en sektion efter med lutningen 8.5 promille och slutningen markerar man den sträcka som motsvarar den gråa sektionen i NJDBwebb och kör smooth gradient på den. Var det så du menade?

Angående olika track rules (nu snackar jag om min andra tråd, det var lite dumt att jag ställde frågor här också) så fick jag svar från Rail-sim-forumet att dom oftast gör olika track rules för olika hastigheter så att man kan få olika doseringar på tex 1000m kurvradie där STH är 100 km/h jämfört med samma kurvradie för 160 km/h. Om man endast har en track rule så kommer doseringen att vara samma i båda exemplena.

Det ökar ju arbetet om man gör på detta sätt eftersom man måste välja olika track rules hela tiden (problem undgås genom att ha en röd triangel mellan två track rules, weld spot tror jag det kallas) men samtidigt så kan det ju bli fult om du har en kurva som kräver hög rälsförhöjning för 160 km/h (som vi säger är den enda trackrule man använder) om STH är 80 km/h, kanske?

Märkt att SE wire trackrule har rätt svag lutning, specielt när man kör X2 med överskridande 30. Så att dela upp trackrules till olika STH låter bra. Är gärna med och hjälper till vid behov.

Ungefär så ja. Den "gråa sektionen" innebär ju inte att där saknas data utan där är övergången mellan de två lutningarna, dvs vertikalkurvan.

När det gäller doseringen så tror jag att värdet i våra svenska track rules är baserat på defaultvärdet när dosering blev tillgängligt i simulatorn. Dokumentationen är ju ganska bristfällig så det fanns nog ingen större förståelse för hur man kunde experimentera med olika värden för att få till olika rälsförhöjning. Resultatet är som germundal sa att doseringen blir ganska svag, vilket stämmer OK i låga farter men mindre bra i höga.

Att blanda track rules för att få den perfekta doseringen baserat på STH kan säkert fungera på en sträcka som inte är så komplicerad och där man har stenkoll på vilken STH och spårtyp man vill ha så man slipper försöka ändra efter att spåret är lagt. Jag vågar knappt tänka på hur det skulle vara att bygga t.ex. spårområdet runt Tomteboda med olika track rules, men det är möjligt att även det skulle fungera om man är väldigt disciplinerad i sitt byggande (tänk tysk disciplin ;)).

En annan aspekt är att med större rälsförhöjning blir övergångskurvorna (easements) längre, och TS kan inte hantera rälsförhöjning om det finns några växlar inblandade (eller rättare sagt det går, men då blir det ett hack från plant spår till doserat och det blir inte bra alls!), så om man gör track rules med mer realistisk rälsförhöjning så finns risken att det ändå inte går att använda om det blir så att övergångskurvorna hamnar där man måste ansluta växlar. Kolla t.ex. på Forserum och Tenhult på Jönköpingsbanan. På båda stationerna går spåret i en lång kurva vars övergångskurva ligger precis vid växeln. Det här går inte att fixa exakt i TS utan man måste kompromissa. Antingen justera kurvan så att övergångskurvan övergår i rakspår innan växeln, eller ha en bit kurva utan easements kring växeln, följt av kortast möjliga raksträcka, följt av övergångskurva och cirkulärkurva, eller bygga hela kurvan utan rälsförhöjning.

Jag kanske skulle ha skrivit "odefinierad" i stället för "saknas data".

Jag har inte fått svar på mina uppföljningsfrågor till tyskarna :D men jag funderade lite på hur man skulle kunna kompromissa med endast en track rule för mindre pysseljobb.

Tyvärr så hur jag än försöker tänka så blir det fel. Tex om man skapar en track rule för STH 160 där minsta kurvradie motsvarar något som är realistiskt för STH 160 så kan man inte bygga kurvor med mindre radie (om jag har förstått det rätt) vilket uppenbarligen är ohållbart. Om man istället skapar en track rule som klarar lägre STH så får man bara realistisk dosering vid väldigt skarpa kurvor men istället för lite dosering på kurvor för STH 160 vilket då ger för kraftig sidacceleration och man blir kastad sidleds om man till exempel bygger en kurva som kräver 160mm rälsförhöjning för STH 160, eftersom denna radie är mycket större än minstaradien.

Den bästa kompromissen är kanske att skapa typ 3 track rules, en för typ 40 km/h, en för 80 km/h och en för 160 km/h. Då kan man bygga realistiska bangårdar/branch lines och även väldigt kurviga banor där STH är kring 80-100 (för A-tåg) och även snabba linjer. Men då kan man lika gärna bygga fler track rules (typ 40,60,80,100,120,140,160,200) och låta banbyggaren välja hur mycket kompromiss denne vill ha.

Vet du förresten vad "Curve to angle percent" betyder?

Tyvärr känns det inte som att TS från början är designat för att ge realistisk rälsförhöjning i olika hastigheter. Ska man få till det måste man ju som sagt använda en väldig massa olika track rules och det känns spontant som att det orsakar lite väl många problem när man bygger. När jag bygger är det mycket "trial and error" så man prövar sig fram får att få allt att passa, och ofta får man gå tillbaka några steg och bygga om. Det är ofta två steg fram och ett steg bak, även om det går lite smidigare med erfarenhet när man har lärt sig en del knep. :) STH och spårtyp (slipers, banvall) får man ofta ändra i efterhand. Om man då i varje moment ska byta track rule blir det väldigt komplicerat. Men det kanske går om man vet exakt hur man ska få allt att gå ihop (tysk disciplin som sagt...).

I din position hade jag nog börjat provbygga med lite olika värden i track rules m.m. för att få en känsla av hur det blir och hur det är att bygga. Sedan finns det ju inget som hindrar att man ändrar upplägg under byggets gång. Behöver man ändra track rule eller spårtyp för redan lagt spår kan det relativt enkelt göras genom att redigera tracks.bin (iaf om man ska byta ut allt lagt spår av en viss typ - det blir betydligt svårare att gå in och ändra vissa sträckor i tracks.bin).

Ha bara i åtanke att det är väldigt svårt att ändra på redan byggda kurvor. Det har jag lärt mig den hårda vägen på Jönköpingsbanan, där de äldsta delarna har kurvor utan easements. Det är nästan omöjligt att byta ut dessa (utan att riva upp långa sträckor spår och även allt kringliggande som kontakledning, och allt spårbundet som skyltar, signaler etc) så de får tyvärr ligga som de är.

https://rail-sim.de/forum/lexicon/en...erh%C3%B6hung/ kanske hjälper?

Jag funderar på att helt enkelt rätt av använda Konstanz-Villingen-track rules/spåren. Där är allt redan gjort och texturerna är nog de bästa som finns än så länge i TS, enda problemet är att det är typ 30 olika track textures så blir nästan lite för stor valfrihet :D