Det där är inte spårmått, det är avstånden till perrongerna från spårmitt som avses. Jag vill att det ska överensstämma med verkligheten och helst inga kompromisser. Det finns ett spåravstånds-verktyg för 4,5 meter (Spåravstånd 4.5m kuid2:41462:60017:1), den syns säkert på någon utav mina tidigare bilder. Den är inte perfekt men den gör jobbet! Och om man sätter ihop två, så blir det 6 meters spåravstånd, osv...

4,5 meter är ett minimimått men det används som standard, detta är citerat från TDOK 2014:0075 :

9 Spåravstånd
Spåravståndet är det vinkelräta horisontella avståndet, mellan två spår från spårmitt till spårmitt. Spåravståndet ska vid nybyggnation och större upprustningar vara minst 4,5 m med undantag för spåravsnitt in mot spårväxlar där spåren löper samman.

Där spåren inte är parallella mäts spåravståndet som summan av de horisontella vinkelräta avstånden från varje spårmitt till en punkt mitt mellan spåren.
Där tre eller flera huvudspår löper parallellt ska vartannat spåravstånd vara minst 6 m.

Kommentar: På bangårdar med flera avvikande huvudspår, avsedda för uppställning eller växling, tillåts 4,5 m spåravstånd.

Kommentar: Normalt anordnas spår parallella med spåravstånd ”exakt” 4,5 m. Det finns framtagna standardlösningar för växelförbindelser mellan parallella spår med 4,5 m spåravstånd.

Från uppställningsspår och andra sidospår där arbete, som inspektion av vagnar, växling, lastning eller lossning av vagnar, sker ska spåravståndet till närmaste huvudspår med sth ≥‎50‎km/h‎ vara‎ minst ‎6‎m.

Slut citat!
Observera kommentarerna i kursiv stil!

När jag har byggt tidigare så har jag jämkat ihop spåren på varje sida av perrongen med hjälp av de verktygen som du visar, tycker två meters perrong är lite mellan två spår, brukar använda mig av fyra eller mer och då blir ju avstånden automatiskt över 6 meter.
Det finns många "roliga" mått och begrepp att berätta om, men är lite fel forum kanske...

När det gäller att förenkla byggandet av kontakledningssystemet så är det bara lovvärt, ju mindre inställningar som behövs desto bättre, dock så kan ju placeringarna av objekten vara ganska fritt inom reglerna, speciellt på stationer, så att låsa sig enbart till spåren kan ju bli begränsande, fast LAn skriver ju att man ska kunna plocka in STW:s objekt också, så jag ger :tumme_upp:!

mvh
Håkan

Mycket bra Blomsson...
 

... men problemet är att det inte alltid är rakspår. Dessa splines kan man göra kurvor av också, då blir det problem redan vid 3-400 m radie om man har långa vagnar !!!! Vi har valt en kompromiss här, men det är görbart att tillföra det du föreslår - framtiden ger vad jag orkar med.

I rakspårsgator är c/c 4,5m inga problem, men vill man ha ett enkelt generellt, snabbutsatt luftledningssystem måste man kompromissa.

STW ger ju möjlighet att bygga det du vill ha - med oändlig vedermöda ! Möjligen går det även med detta system ?

Nu hade jag fel!
 

Gjorde på test en 4 spårs morabrygga med Blomssons geometri.
c/c 4,5 + 6 + 4,5 (fjärde spåret ej lagt). DF3-vagnarna på sista bild befinner sig i en kurva med radie 200-300 m - går utmärkt som ni ser.

Knäckfrågan är: Vad göra? Behålla c/c 5,5m generellt och komplementera med t.ex. 3 Morabryggor av Blomssons model är väl vad jag kan orka med.

Ett experiment med spårplaner ...
 

... blev följden av luftledningjobbet. Från teori till praktik s.a.s.

På denna sida finns spårplaner för nästan alla svenska stationer ofta från olika årtal:

http://bangardar.se/

jag valde ut Kungsbacka 1939 för mina experiment.

Jag gjorde en spårplan som mätte 1304x222 m 5cm över mark på 2 boards i TANE. Den är texturerad med en nedbantad bild från originalritningen.

Sedan började "track laying",

De tre första bilderna shots från TANE, den sista ett utsnitt av den högupplösta ritningen.

På ritningen ser man tydligt var varenda luftledningsstolpe stod, samt bryggor och avstånd och mått !

Ladda ner din hemmastation och börja experimentera du med !

Har du haft problem, med att spårplanen flimmrar eller försvinner ibland.
Själv har jag haft det i både TS2010 och i Tane.
Har funderat på, om jag har haft en alltför högupplöst spårplan och då tidigare i formatet tga. Kanske dax att prova jpg. då Tane stöder det.

EDIT: Testade precis med min Spånga-karta. Inga problem denna gång. Kanske det har med, att jag har utökat mitt RAM-minne sen jag sist testade.

.

Flimrar gör det om spårplanet ligger för nära marken - 5 cm upp brukar jag köra med. Texturen till Kba är 4096 x 1024 px, jag har inte provar med nåt mer högupplösande - kanske går med 65536 x 32768 ? Då kanske man inte behöver originalet brevid !

Det finns en övre begränsning på hur stora texturer man får använda i Trainz. Enligt TrainzWikin så ska det vara 2048x2048 som är max, men det kanske bara är pixelantalet (4096x1024 är lika många pixlar som 2048x2048) Kan vara höjt i TANE också.

Vill minnas, att mina var mindre. Om jag minns rätt, så höll dom 2048x512.

Jo det stämmer! Överskrider man 4194304 kvadratpixel (t.ex. 8192 x 512)sparkar TANE bakut och avslutas. Alltså originalspårplanen för läsbarheten!

Rom byggdes inte på en dag...
 

... och inte Kungsbacka Station i TANE heller - men det borde gå på en vecka?

EDIT:
Spårplan i vitt var ingen höjdare eftersom manipuleringscirklarna för vertex är vita, gula eller rosa, därav byte till cyan med rosa markeringar.

Det ni ser på bilden var en central knut på bangården ! Det närmaste spåret gick till lokstallet , det brevid gick ut på linjen norrut och de två bortersta till uppställningsspåren.
Den dubbla korsningsväxeln är lättgjord med PT och manövreras med div. specialomläggare.

Har kollat lite, på mina spårplaner som jag har lagt in i TS2010 och Tane.

Mina texturer till spårplanerna var större, än vad jag kom ihåg. Dom håller 4096x4096 och 4096x2048 och är som tga.

Så om Tane har en max-gräns, så hade nog även TS2010 det. Så det är väl troligen det, som har spökat för mig tidigare. När spårplanen har försvunnit för mig t.ex. när jag har zoomat in på den.

Så det blir till att halvera texturerna och även ändra till jpg.

Vad är meningen med att ändra till .jpg, Med .tga kan man ju ha semitransparenta partier där man ser marken under?
Skall senare visa ett exempel när det är användbart.

EDIT:

Här går gamla E6an under västkustbanan i södra änden av Kba stn.
När man skall bedriva shaktning är det praktiskt att se marken man skall gräva ur !

Bilderna får tala:

(funderar på att göra all cyan till transparens så återstår mara det rosa på spårplanen )

EDIT 2:

Sagt och gjort. Invererade färgerna, tog bort allt rosa och kontrasterade det som var kvar. På bilden står kompassen mitt i det gamla badhuset.

En träningsrutt ...
 

... på 2 boards, Mölndals Övre station på GBJ. Den låg i en stigning men är inte nivåjusterad p.g.a att spårplanen är plan, men den är bra att träna spår- och ledningsdragning på. Planen innehåller all info om terrängen man behöver men det kan vara bra att ladda ned originalplanen från http://bangardar.se/

Rättelse
 

Spårplanen över Mölndals Övre är från 1944 !

Mera luftledningsakrobatik ...
 

... i Kungsbacka. I södra änden av bangården går 6 spår ihop till linjen söderut och det krävde speciella grepp. En Flexbrygga måste tillverkas som går att sträcka tvärs över spåren till önskad bredd. Det blev ganska bra!
Ni ser den på två ställen på bilderna. Ett annat problem var att perrongen ligger mellan spår 2 och 3 som också krävde en specialbrygga 6P för 6 spår med 9m mellan spår 2 och 3. Den syns efter 6t-bryggan på bild 3.

Kanske dags att nån plockar ner mig på jorden snart :oskyldig: