Byggstatus 100502
 

Renderad för texturframställning.

Ser bra ut!
Men jag tror nog att fönsterna på gaveln ska vara lite mer rundade upp till och kanske en aningens bredare.

Bra att du kollar Marcus! Jag tror snarare att de skall vara högre (=gå längre ned). Vad tycker du?

Marcus,
kom själv på "felet". Gaveln går för långt ner! Skall höja nerkanten! Skall göra ramverket först så ser jag bättre - det är ju i ett stycke med trappan i gavlarna och buffertarna.

Jättebra att du påpekar sånt här! Fortsätt med det - det hjälper!

Boggi Mod 39
 

Med Korvtigers och Bengans hjälp har jag börjat skissa på boggierna, Sista bilden skall bli textur så småningom:

ser bättre ut! jag kommer definitivt påpeka saker om jag ser något då det faktiskt finns två sådana vagnar ute i Landeryd som man åkt mer än ett par gånger.

Men vilket lok passar den till då? Men kan du göra något lok då till den. Det ska vara ett ånglok då föstås. Du kan göra en E2, E5 och E lok dem passar till vagnen det vet jag. gp3119

Om jag inte minns fel så gick E maskinerna mest i godståg och sällan i persontåg, Dock har jag ju åkt en av dessa vagnar bakom en E maskin men det var i museitrafik, annars är det väll bli ett diesellok, så som T21, som tjänade många syften, själv har jag ju planer på att bygga en T23 om lan nu bygger B6:an, då man åkt den kombinationen ett par gånger ;)

D-lok, Ra, Rc och t.o.m. Ma + många fler.

Bo6 och Bo13 (senare B6 och B13. Rätt nu korven:visslar:) gick som lokaltåg i Stockholm, innan pendeltågen. Dragna av D och H-lok, oftast Da-lok.

B6-vagnar med Da-loket i varje ände. Fanns kvar som reservtåg och kallades för Flintapendeln ända in på 90-talet vill jag minnas.

Nu så, äntligen frågar du (någon)! :D

Detta är en så kallad förortsvagn, alltså en vagn som huvudsakligen byggdes för att köra "pendeltågstrafik" i Stockholmsområdet.
På 1910-talet så började detta behov av förortstrafik och till det så använde man huvudsakligen tvåaxliga C3 vagnar av olika underlitteror. Under det senare 30-talet så ökade detta lokaltågsåkande och man byggde ihop C3 vagnar med en sk jakobsboggie, dvs en boggie under två vagnar och kalla dessa CC2. http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=32079
Boggien gav vagnarna bättre egenskaper och visade sig mycket lyckad. Man byggde också ihop fyra vagnar till litt CC4, men det visade sig inte lika lyckat så man delade dessa efter en tid till två CC2 set istället. Sedan ville man ha boggievagnar med stålkorg för ökad säkerhet och då införskaffades Co6 vagnarna mellan 1940-1945. Dubbla dörrar gjorde att man lättare kunde stiga av och på många personer på stationerna smidigare.

Lokaltågen drogs som bengan säger av D-lok av någon form på de linjer som var elektrifierade. D-lok, C3*-vagnar och Co6-vagnar http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=40017
På oelektrifierade linjer och innan elloken byggts i tillräckligt antal drogs tågen av ånglok (vad jag vet aldrig diesellok som T21) av littera S/Sa och liknande övertagna mindre tanklok (som S6, S7 m.fl.) i de lättare tågen och de tyngre tågen av littera J. (tanklok) Man använde aldrig tenderlok eftersom man skulle behövt vända dessa vilket tog för lång tid för det snabba trafikflödet som behövdes.

Eftersom du verkar intresserad om vilket ånglok som passar var så kan jag göra en kort sammanfattning:
(Underlitteror är A5, A6, S7 osv. A, B E är huvudlitteror)
A med underlitt. Snälltåg över 90km/h (tender)
B Gods och tyngre passagerartåg (tender)
E med underlitt. Godståg, ibland i passagerartåg (tender)
F Snälltåg (tender)
G med underlitt. Tunga godståg (tender)
(H3 Privat littera, blev A5 och A6 hos SJ, snälltåg, tender)
J Förortstrafik, passagerar och gods(tanklok)
K med underlitt.Växling och lättare, korta godståg (typ vut/spärrfärd)(tender/tank)
L med underlitt. Huvudsakligen passagerartåg men även lite gods. (tender)
M Malmtågslok (tender)
N med underlitt. Växling (tank)
R Malmtåg tungt gods (tender)
S med underlitt. Passagerartåg, förortståg, godståg (tank)
W med underlitt. Växling, kortare godståg (tank)

Det fanns betydligt flera, men dessa är de vanligaste.

Om du vill se en "riktig" ång-F tågsammansättning så ska du kika här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=17834

(Bengan: Det är rätt. Litterareformer 1956 och 1970. Co6 --(1956)--> Bo6 --(1970)--> B6)

Jag syftade inte på lokaltågen i Stockholm i mitt tidigare inlägg ;)

Vad som drog lokaltågen i Stockholm har jag ingen aning om, tack för ett intressant inlägg förresten!

Undantag fanns. Själv åkte jag i en av dessa vagnar med ett E-lok som dragare. Året var 1963 och resan gick från Kungsängen in till Stockholms Central.

30 maj rullar en B6 (Bo6) på Bröserp museijärnväg. Vagnen är handikappanpassad. Stolpen mellan dörrarna är löstagbar så att rullstolar kan tas in. Invändigt är ena vagnsavdelningen något förändrad av samma anledning. Avgång Brösarp kl. 11. Fotomöjligheter finns. Kontakta mig så levereras namn.

B6-vagnarna i Landeryd kommer förmodligen från Limhamn.

Nisse Blid

Nej, dom ska komma från Klippan, tillsammans med E 901.

Boggipyssel
 

Gjort en Mod39-boggi, ser hyfsad ut? En av dom vanligaste boggimodellerna, satt under många olika personvagnar.