DONJ - ångbogseraren Norrsundet - Svenska 3D-Tåg

bjornl · 2012-11-10, 13:26

Hej

Nå jag sa ju att jag skulle kasta mig över en båt till. Och det blir som Spyfrog vill, en bogserare.

Alla sågar och massabruk samt skogsföretag hade ju förr i tiden många små och ännu mindre bogserbåtar för att forsla timmer till fabrikerna.
Från 1850 - 1940 var Sverges vattenvägar fulla av små tuffande saker som vi idag knappt kommer ihåg att de fanns.

På Tugbatlars hittar man nycket roligt och jag fann både ritningar och en mängd foton på bogserbåten Strömsbruk.

http://www.tugboatlars.se/Stromsbruk.htm

Den skall få återuppstå i DONJ under namnet Norrsundet.

rac_hammer · 2012-11-10, 14:21

Grymt fin idé :-) hade vart grymt med några mindre pråmar till med :-)

bjornl · 2012-11-10, 14:43

Bygget har påbörjats.

Kjölen är sträckt och skrivsidan under däck börjar ta form.

bjornl · 2012-11-10, 14:44

Citat:

Ursprungligen postat av rac_hammer

Grymt fin idé :-) hade vart grymt med några mindre pråmar till med :-)

Hej

Mja man vet inte. Om LAn hjälper mig att få den körbar så är den ju till skillnad från ett vanligt flytetyg.... som ett lok.

rac_hammer · 2012-11-10, 16:13

Jo låter inte fel :-) får man den att guppa lite i vågorna med har du en vinnare :-) för övrigt vill jag bara säga keep up the good work du gör många grejer som e välldigt användbara för oss ban byggare :-)

Nils Blid · 2012-11-10, 17:29

Citat:

Ursprungligen postat av bjornl

Hej

Mja man vet inte. Om LAn hjälper mig att få den körbar så är den ju till skillnad från ett vanligt flytetyg.... som ett lok.

Det här är ingen omöjlighet - tekniken finns (Tor V) och det osynliga spåret fungerar som en järnvägsräls med skillnaden att växlarna är lättare att lägga. Jag har framöver tänkt att testa med trackmarks.

En bra fråga Bjornl: Tror du att bogserbåten klarar slussarna måttmässigt?

Nisse

bjornl · 2012-11-10, 20:59

Citat:

Ursprungligen postat av Nils Blid

Det här är ingen omöjlighet - tekniken finns (Tor V) och det osynliga spåret fungerar som en järnvägsräls med skillnaden att växlarna är lättare att lägga. Jag har framöver tänkt att testa med trackmarks.

En bra fråga Bjornl: Tror du att bogserbåten klarar slussarna måttmässigt?

Nisse

Hej Nisse

Med 5,2 m bredd så klarar den slussarna galant.

bjornl · 2012-11-10, 21:03

Hej

Nu kan jag gå ock lägga mig rätt tillfreds.

Det riktigt tunga jobbet är klart.
Dvs. kjölen, däcket men framför allt skrovsidan och reling/hyttsidan.

Det är sådant som skall modelleras i flera ledder o det har jag svårt för.

lan · 2012-11-11, 07:51

Ser väldigt bra ut detta !!! Intressant att se hu du jobbar med backdrops till varje spantsektion. Jag gissar att du först gjort hela kölstocken som en line, med hål uttagna och attachade och sen extrude? Sen har du kanske gjort 0-spantet och kopierat det med shift-move, modellerat det att passa nästa spantsektion, osv ?

Jag gissar, av egna vedermödor. Vore intressant om du beskrev hur du gjort, för detta är det absolut svåraste i 3D-modellering. Behärskar man detta kan man göra båtar, bilar och flygplan och annat buktigt så det blir snyggt.

Lycka till:

Citat:

Ursprungligen postat av bjornl

Hej

Nu kan jag gå ock lägga mig rätt tillfreds.

Det riktigt tunga jobbet är klart.
Dvs. kjölen, däcket men framför allt skrovsidan och reling/hyttsidan.

Det är sådant som skall modelleras i flera ledder o det har jag svårt för.

bjornl · 2012-11-11, 11:47

Hej LAn

Nja inte riktigt så. Ett grundproblem med ritningarna är att de är ganska dåliga. Spantrutan dvs. spantprofilerna är svåra att placera in i båtens längsled då all text är så liten så man inte ser var de skall sitta riktigt.

Vad jag gjort är att först skapa kölen (den blå biten) som en sluten linje som jag extruderat. Den har ju även för och akterstäv tack ock lov.

Därefter har jag placerat ut spantrutan (ritningen) 24 ggr längs kjölen där jag tror att den skall vara (efter bästa förmåga).

Sedan har jag gjort en låda som har 25 längsgående segment och åtta i höjdledd. Lådan har placerats ut som en blivande skrovsida och för top och undersida samt insida har ala apolygoner raderats. 8 hög så spantritningarna visar 8 linjer som löper längs skrovet. Dvs. vid varje spant kommer det att finnas 8 vertexpunkter att justera i skrovet.

Nu är det i princip en yta 25 * 8 segment.
Denna grovplacerar jag in i toppvyn.

Därefter har jag arbetat mig bakifrån och frammåt i två omgångar längs skrovet.

Jag justerar skrovsidans vertex mot spantritningen för bakersta spantet och döljer sedan den ritningen.

Sedan tar jag näst bakersta spantet och justerar skrovsidans vertex mot spantet och när jag är nöjd så döljer jag den ritningen.

Och så vidare tills alla 24 spantsegment är OK och injusterade.

Sedna visar jag alla ritningar av spantsegment och gör om hela proceduren en ggr till som finjustering.

Efersom ritningarna inte är så bra vidtar sedan okulärbesiktning och slutjusteringen.

Därefter gör jag däcket som ju sticker ut som en svulst längs skrivsidan som en låda med 25 längsgående segmet och palcerar ut den så att den passar in.

Slutligen gör jag relingen som en sluten linje som jag extruderar (1 cm). Det är viktigt att denna linje har vertex som delar in den i ca 25 längsgående segment ungefär där skrov och däck har sina brytningar.

Denna justeras in längs skrovsidan och ges de böjar, innåt (i bak) och utåt (i fören) som den skall ha.

Så långt har jag komit hittills med bygget.

lan · 2012-11-11, 16:38

teknik, här ha alla som vill börja bygga mycket att lära och träna på!

bjornl · 2012-11-11, 18:21

Hej igen

Idag har jag mest jobbat med texturering av skrovet och så lite detaljer som hyttventiler (inte historiska för de var vitmålade) roder och propeller.

Jag tror inte jag målar henne röd unde rvattenlinjen för det är så ohyggligt svårt att få till det snyggt. Och desutom verkar hon inte ha haft någon speciell bottenfärg av bilderna att dömma.

Nils Blid · 2012-11-11, 19:49

När man kör Tor V fungerar vattrenlinjen, som en examen, att det osynliga spåret är rätt lagt. Kan tänka mig att däckslinjen kan fungera på samma sätt. Alltså Bjornl, strunta i vattenlinjen. Problem löser man genom att gå runt dem.

Nisse

spyfrog · 2012-11-11, 21:18

Schysst björnl, vi har som du skriver behov av bogserare. De var en omistlig del av bruken ända fram till slutet på flottningsperioden på 70-talet.

bjornl · 2012-11-15, 21:33

Hej igen

Det har varit lite tyst men det beror på att jag gort rejält fel så jag var tvungen att hämta andan och svära en hel del... och göra om skrovsidan och relingen.

Nu är det gjort så nu kan bygget fortskrida vidare.

Skrov, reling och hyttsidor är nu speglade och just nu har jag börjat på överbyggnaden med styrhytt och skans mm.

Han som målade vattenlinjen var full men han nyktra bror kommer att gå efter och rätta till den.

2012-11-11, 11:47	#10
bjornl Medlem Reg.datum: Jan 2011 Ort: Uppsala Inlägg: 852	Hej LAn Nja inte riktigt så. Ett grundproblem med ritningarna är att de är ganska dåliga. Spantrutan dvs. spantprofilerna är svåra att placera in i båtens längsled då all text är så liten så man inte ser var de skall sitta riktigt. Vad jag gjort är att först skapa kölen (den blå biten) som en sluten linje som jag extruderat. Den har ju även för och akterstäv tack ock lov. Därefter har jag placerat ut spantrutan (ritningen) 24 ggr längs kjölen där jag tror att den skall vara (efter bästa förmåga). Sedan har jag gjort en låda som har 25 längsgående segment och åtta i höjdledd. Lådan har placerats ut som en blivande skrovsida och för top och undersida samt insida har ala apolygoner raderats. 8 hög så spantritningarna visar 8 linjer som löper längs skrovet. Dvs. vid varje spant kommer det att finnas 8 vertexpunkter att justera i skrovet. Nu är det i princip en yta 25 * 8 segment. Denna grovplacerar jag in i toppvyn. Därefter har jag arbetat mig bakifrån och frammåt i två omgångar längs skrovet. Jag justerar skrovsidans vertex mot spantritningen för bakersta spantet och döljer sedan den ritningen. Sedan tar jag näst bakersta spantet och justerar skrovsidans vertex mot spantet och när jag är nöjd så döljer jag den ritningen. Och så vidare tills alla 24 spantsegment är OK och injusterade. Sedna visar jag alla ritningar av spantsegment och gör om hela proceduren en ggr till som finjustering. Efersom ritningarna inte är så bra vidtar sedan okulärbesiktning och slutjusteringen. Därefter gör jag däcket som ju sticker ut som en svulst längs skrivsidan som en låda med 25 längsgående segmet och palcerar ut den så att den passar in. Slutligen gör jag relingen som en sluten linje som jag extruderar (1 cm). Det är viktigt att denna linje har vertex som delar in den i ca 25 längsgående segment ungefär där skrov och däck har sina brytningar. Denna justeras in längs skrovsidan och ges de böjar, innåt (i bak) och utåt (i fören) som den skall ha. Så långt har jag komit hittills med bygget. __________________ MVH / BjörnL Senast redigerad av bjornl den 2012-11-11 klockan 16:41.

2012-11-11, 16:38	#11
lan Veteran Reg.datum: Nov 2001 Ort: Onsala, , Sweden. Inlägg: 8 149	Intressant ... teknik, här ha alla som vill börja bygga mycket att lära och träna på! __________________ *"Det är kanske för sent att lära sig nåt nytt" - Bengan travesti* LAn

Ämnesverktyg
Visa utskriftsvänlig version E-posta den här sidan
Visningsalternativ
Linjär visning Växla till hybrid-visning Växla till trådad visning

2012-11-10, 14:21	#2
rac_hammer Medlem Reg.datum: Feb 2009 Ort: göteborg Inlägg: 1 377	Grymt fin idé :-) hade vart grymt med några mindre pråmar till med :-)

2012-11-10, 16:13	#5
rac_hammer Medlem Reg.datum: Feb 2009 Ort: göteborg Inlägg: 1 377	Jo låter inte fel :-) får man den att guppa lite i vågorna med har du en vinnare :-) för övrigt vill jag bara säga keep up the good work du gör många grejer som e välldigt användbara för oss ban byggare :-)

2012-11-11, 19:49	#13
Nils Blid Medlem Reg.datum: Dec 2009 Ort: Malmö Inlägg: 2 055	När man kör Tor V fungerar vattrenlinjen, som en examen, att det osynliga spåret är rätt lagt. Kan tänka mig att däckslinjen kan fungera på samma sätt. Alltså Bjornl, strunta i vattenlinjen. Problem löser man genom att gå runt dem. Nisse

2012-11-11, 21:18	#14
spyfrog Medlem Reg.datum: Feb 2008 Ort: Gävle Inlägg: 1 535	Schysst björnl, vi har som du skriver behov av bogserare. De var en omistlig del av bruken ända fram till slutet på flottningsperioden på 70-talet.