Väntar med stor förväntning på träklumpen, veträä på sextiotalsstockholmska.
Jobbade och åkte i en sån maskin en kort period under slutet på sjuttonio, det var minst sagt en skakande upplevelse för det där svänghjulets motvikt under förarhytten gjorde att den skakade upp och ner hela tiden och olika frekvens beroende på farten och ett mycket lustigt lok att åka i med fem alt sex personer i förarhytten eftersom det inte fanns plats för växlingslaget någon annanstans. Men det är ett måste på svenska godsbangårdar.
__________________
Ningening
(som jag som barn uppfattade ljudet av rälsskarvarna vid
30 minus eller kallare när tåget gick fort över dem)
|