![]() |
DEM landskap och HNJ
Har lekt lite med att ta fram en DEM karta och då en delmängd av HNJ.
Klippte då ut den del som jag för min del tycker är intressantast: Huvudlinjen Torup-Smålandsstenar. Bibanan Torup-Hyltebruk Banan Landeryd-Burseryd Bibanan Kinnared-Ätran. Nedlagd sen många år tillbaka(1961). Fick gissa mig fram till hur den slingrade sig fram på vissa ställen. Avståndet blev dock rätt:18 km! https://s19.postimg.org/5xntkmzmb/karta.jpg HNJ routen med räls är nu inlagt mellan samtliga slutstationer och anpassat. Finns i TS2010, men funkar också i TANE. Slutmålet är att ha route/session körandes i TANE. https://s19.postimg.org/tpx4w61n7/Surveyor.jpg Siktet är inställt på en bana och landskap med 1940-tals snitt. Nils Blid kommer att bygga upp landskapet. Bangårds ritningar är från 1930-talet och finns till ALLA stationer + hållplatser. Alltså även till Kinnared-Ätran! Givetvis skall det vara semaforer med skiv försignaler. Tillkommer ett antal stationer, som behöver byggas och sedan komplettera LANs lokstall/vändskiva med 3 platser till = Landeryds lokstall Vad gäller lok parken så har jag hittills kommit fram till: Y1(LANs) + UF2 (Kinnared-Ätran) HNJ färger Yo2(LANs) + UF3 (Torup-Hyltebruk) HNJ färger. Snabbvagnen(LANs) (Torup-Smålandsstenar) Nedanstående lok med HNJ märkning naturligtvis: HNJ P7 (SJ A7) Långt persontåg (Torup-Smålandsstenar) Nytt lok. HNJ G12 (SJ E9) malmtåg (Torup-Smålandsstenar) HNJ G8 (SJ E8) godståg (Torup-Smålandsstenar) HNJ P6b (SJ L26) persontåg (Landeryd-Burseryd) HNJ G10 (SJ E7) godståg (Landeryd-Burseryd) Nytt lok HNJ T10 (SJ N4) Pappers tåg (Torup-Hylte). HNJ ångvagn. Stationerad i Landeryd för inspektionsturer. Dessutom skall en DEVA konstrueras: HNJ X1 4 (Torup-Hylte) Nytt lok Dessa tåg skall ingå i en AI session och köras i en oändlig loop. Är ett stort projekt, så jag hoppas vi inte gapat över för mycket..... |
Kul projekt, lycka till med det! :)
Vad det gäller bibanan Kinnared-Ätran så verkar den finnas den med på Ekonomiska kartan: https://etjanster.lantmateriet.se/hi...35&archive=RAK Vissa av kartbladen är dock ritade på fel sida om nedläggningen, men det verkar vara ganska enkelt att se var banan gick fortfarande i mitten av 60-talet. |
Citat:
Mitt problem ligger från Kinnared och ett antal kilometer norrut. Därefter tror jag mig ha kontroll på bandragningen. |
Helt klart ett intressant projekt, lycka till :).
|
Telegrafstolpar
Finns det nån som vet lite om utplacerandet av telegrafstolpar?
Har installerat dessa stolpar på HNJ banan men blivit osäker så: 1. Fanns det nån regel om vilken sida av banan de skulle placeras? 2. Grävde man ned kablarna sista biten intill större stationer? Eller nedgrävning förekom ALDRIG? 3. Kunde man byta sida ute på linjen, dvs flytta över t.ex. stolparna till höger sida från vänster ? 4. Om man kom in på fel sida av banan I förhållande till stationen, lät man ansluta stationen via kablar över stationsområdet från inkommande telegrafstolpar? Som synes ett lite virrigt för mig....... Nån som kan bringa lite klarhet. Annars så rullar det på med det bannära landskapet. Vy över Landeryds imponerande bangård: https://s19.postimg.org/gxw4ximhf/Landeryd_Bangard.jpg Som synes nedtill så upphör telegrafstolparna från Halmstads hållet. I bildens överkant sticker spåren iväg till Falköping resp. Nässjö. Semaforer och skiv försignaler installerade. T.ex i Skogsgärdet https://s19.postimg.org/fuc0lk1ub/TS...kogsgardet.jpg Landeryd hade ljus signaler 1936: https://s19.postimg.org/6hg0v6ngz/Lj...l_Landeryd.jpg MEN: HUR MED FÖRSIGNAL TILL DESSA? HITTAR INGEN? NÅN SOM VET ????? Flera äldre vägskydd utplacerade: Vaster om Landeryd: https://s19.postimg.org/hib607fpv/va...r_Landeryd.jpg Trottagårdens torvmosse: https://s19.postimg.org/svxpbeq8j/Va...otta_Mosse.jpg Infarten Hylte: https://s19.postimg.org/p0ub8u72r/Vagskydd_Hylte.jpg Skeppshults trakten: https://s19.postimg.org/6p3nroyfn/vaggrind.jpg Fattas bara banvaktens fru som ofta jobbade som grind vakt. Testar samtidigt ut diverse stängsel....... Starten av den ökända Kinnaredsbacken. I bakgrunden banan till Ätran. https://s19.postimg.org/5o3f2khg3/Kinnaredsbacken.jpg Det berömda triangelspåret I Torup: https://s19.postimg.org/yqmr2ia1f/Tr...aret_Torup.jpg |
Jag gör som så att telegrafstolparna får synas hela tiden. Vid eventuella banförgreningar så utnyttjar jag
t.ex 32 till 8 trådars resp. 32 till 24 trådars förgreningar: https://s19.postimg.org/u55sli7gz/Telegr_Stolpar.jpg Detta exempel är från Torups utfart där en bibana förbinder Hylte och huvudbanan går till Kinnared. Jag har också höjt de 2 stolpar som går över spåret. Tlls vidare blir detta lösningen........ |
Snyggt!
Impad jag blir när du kommer med fina landskapsbilder!
Kör hårt vet jag! |
Citat:
2. Inte i äldre tid för telegrafledningar skulle jag säga. Gräva var jobbigt före grävmaskinernas tid, mycket enklare att dra det direkt i luften fram till stationshuset. Telefonledningar grävdes nog däremot ned när man började gå över till sådana, på kanske 30-40-talet. Tidigare på stambanor än på privat- och mindre statsbanor. 3. Ja, det kunde krävas om det fanns hinder i vägen på ena sidan som gjorde den andra sidan lämpligare att dra telegraflinjen på. 4. På mindre bangårdar förekom det säkert, men jag tror att man bytte sida före infartsväxeln på större stationer. Det blir lätt trassligt om trådar faller ned mitt i spåret på en stor bangård tänker jag. Är det många spår dessutom så blir ju nedhänget ganska betydande under sommaren. Har saxat lite ur Banlära Band I. (Kungl. Järnvägsstyrelsen 1915): Citat:
Citat:
Tror inte det existerar någon sådan till Trainz tyvärr. |
Anton93sthlm :
Tack. Just nu gäller det att få signaler, vägskydd och växlar fungerande. Sedan blir det att ta itu med landskapet......Blir väl till att bygga också, t.ex. stationer. Korvtiger: Tack för ditt uttömmande svar. Hjälper mig verkligen. Nu vet jag att trådar dragna över linjen måste vara minst 7 meter höga. Jag får dock flytta telegrafledningarna vid bl.a. Kinnared till "rätt" sida (Innan infarten). Vad gäller försignaler till ljussignalerna I Landeryd så har jag redan installerat skivsignaler. Behåller alltså dessa. |
Ibland fanns det väl bara en orienteringtavla där försignalen skulle sitta. Jag har ett minne av att infarten till Storfors om man åker söderut bara hade en sådan ca 700 - 1000m innan....
|
Citat:
Enligt den bangårdsritning över Storfors som jag har tillgång till (http://www.bangardar.se/filer/ritnin...4_J1_-1082.jpg) verkar det finnas försignal från Kristinehamns-hållet, men inte från Mora-hållet, vilket stämmer överens med din beskrivning. Antagligen hade man god sikt och/eller låg hastighet i södergående riktning, varför en försignal inte behövdes. |
Har börjat leka lite med landskapsbyggande och I detta fall blir det ju skog, skog och SKOG.Startade upp med Kinnaredsbacken
där SJ testade SJ G6 och HNJ G12 (1940) för framtagning av ny lokmodell. "Kampen" vanns klart av HNJ loket som därigenom blev basen till det nya SJ loket: E10. På bilden nedan så kämpar HNJ HC 17 med släpet HNJ 111 uppför Kinnaredsbacken med landskapsgränsskylten Halland:Småland skymtande framför nosen på HC:n. https://s19.postimg.org/v60xvxhoz/Kinnaredsbacken.jpg Banvaktsstugor fanns det ju utefter banan och här har vi ett exempel utefter linjen Kinnared-Ätran med en banvaktsstuga från Inlandsbanan. HNJ:s var ofta en "ask" om 52 kvm. Skall byggas så småningom. Lägg märke till dressinen som är lutad mot en telegrafstolpe. Tack för den, Lan! Sen vill man ju gärna skapa en banvaktarfru som kommer nedrultande längs stigen från huset strax innan tåget ankommer. Blir väl att lära upp sig..... https://s19.postimg.org/5tmam079v/Banvaktstuga.jpg Klipp från HNJ filmen (1945) med en grindvakterska: https://s19.postimg.org/idctw0637/grindvakterska.jpg Embryot till pampiga Landeryds station. Fattas detaljer här och där: https://s19.postimg.org/lmvug7jkj/Landeryd_Stn.jpg Järnvägshusen till vardera 4 familjer/hus I Landeryd ligger mig naturligtvis varmt om hjärtat. Sammanlagt byggdes 9 stycken hus och endast gifta fick bo där! Från ett av dem skall naturligtvis ljuda baby skrik då och då :) Som synes byggdes de i omedelbar närhet till lokstallet: https://s19.postimg.org/wh8p4edar/ja...n_Landeryd.jpg |
Citat:
SNYGGT!!!!!!!!!! :tumme_upp::tumme_upp: |
Kanon Vovven - men flytta på banvakten Nisse Larssons dressin. Den stod alltid, jämte bröderna, vid järnvägsspåret med hjulen parallellt med spåren. Lättast ett flytta över så. Dressinen ifråga räddades ur en grusgrop till Åmåls järnvägsmuseum. Varje banvaktsstuga var utrustad med dressin. Vid spårarbeten uppstod parkeringsproblem. Har sett fem dressiner samtidigt.
Nisse |
Ja, det blir till att ändra dressinens position. Dessutom grymtar säkert min farfar uppe I himlen då han var HNJ banvakt I Bredaryds trakten...........
|
Fortsätter träget men roligt mitt uppbyggande av HNJ DEM landskap.
Byggt 2 typer av banvaktsstugor och placerat ut dem på "rätt" plats. Tips: Kolla in www.banvakt.se Den ena typen var synlig utefter framförallt Landeryd - Falköping banan och här finns en installerad I närheten av Broaryd (Var vit eller rödmålad) : https://s19.postimg.org/gejw0be4z/Ba...stuga_Typ2.jpg Den andra typen av banvaktshus kunde ses utefter linjen Halmstad - Nässjö och detta exempel ligger på en höjd nära Triangelspåret I Torups trakten (Kilan): https://s19.postimg.org/r03rcbkgj/Ba...stuga_Typ1.jpg Malmtåg är ju ett intressant kapitel I HNJ:s historia och under början av 40-talet fram till 1945 så var malmtafiken omfattande från Taberg till Halmstads Hamn. Var ju ett känsligt ämne och därför finns inte så mycket skrivet eller fotograferat, men min far tog I alla fall en bild inifrån en HNJ G12 då han var eldare på ett torveldat lok: Ofta ingick också en lämpare på tender..... Märk väl att det kunde vara upptill 1000 ton tunga tåg från Waggeryd till Halmstad med mer än 30 vagnar. Malmvagnarna bestod av Os vagnar, som ersatte de äldre N3 vagnarna med stolpar och trälämmar. Ett exempel från Skeppshult där ett tom tåg från Halmstad med HNJ G12 45 som dragare inväntar Snabbvagnen från Nässjö: https://s19.postimg.org/3ofnn866r/HNJ_Malmtag.jpg Telegraftrådar har jag lagt ned mycket arbete på och har funnit en bild från Fegens station (Kinnared - Atran banan) där man kopplade in stationen genom att föra över trådar från huvudlinjen Var kanske inte så vanligt: https://s19.postimg.org/43qxg8s43/Fegen_Stn.jpg Fegen hade ju stor trä industri som ligger I slutet av det stickspår som viker av till vänster på ovan bild. Ett antal godståg avgick till Halmstad. |
Trevligt att se bygget gå vidare! :)
Måste fråga, hur kommer det sig att du har blåa streck på mark-griden som inte är texturerad och inte gula? |
Citat:
Använder TANE bygge 84204. Har jag rört nåt omedvetet I "Environment settings" ? Studerar vidare gamla foton I www.samlingsportalen.se (Rekommenderas!!!)och hittar mycket matnyttigt, bl.a. flygfoto över Landeryd från 1936. Kollade in att telegrafstolperiet delas upp I 2 leder I höjd med lokstationen: https://s19.postimg.org/opspse53n/La...Lokstation.jpg Som synes har jag lagt in kolbrygga, torvlada och vattentorn. Skall dock byta ut torvlada och vattentorn till ett format större. Liksom komplettera lokstallet med ytterligare 3 portar. Bild på vattentornet, som även försörjde järnvägshusen: https://s19.postimg.org/cp79rnxoz/La...allet_1972.jpg Bilden funnen på "nätet". Har testat AI körning Smålandsstenar-Torup. Fungerar men jag har en fråga om vägskydd, p.gr.a. att bommarna I ett fall fälls sent, så att tåget får bromsa ned farten! Bommarna styrs inte av nån signal och därför ser min konfigurering ut så här: https://s19.postimg.org/ev1km615f/Fallbommar.jpg Det som är intressant finns under "Förreglad mot signal", så kan man definiera upp nåt här? Observera att jag inte har nån signal I närheten. Eller skall man lägga in nåt "trigger liknande"? Finns ett annat exempel utefter linjen där bommarna falls tidigt och tåget behöver inte bromsa ned. Så hur styrs fällningen av bommar då Inga signaler finns I närheten? Eller är det så att man måste lägga in en signal I anlutning till bommarna. I så fall vilken? |
1 bifogad(e) fil(er)
Problemen löses enklast genom att använda manualen "Rätt svenskt vägskydd". Manualen kompletterar manualen "STL vägskydd", som gäller 2010 men som med en lättändring också gäller för TANE.
Nisse |
Den blåa färgen har ingen betydelse egentligen, bara spännande att det var annorlunda av någon anledning! Borde inte vara något som går att ställa in tycker jag. Kan ju vara att du skrivit över marktexturen för Grid med en som är blå.
Det är ringsträckan du är intresserad av. Bommarna börjar fällas när ett tåg är inom ringsträckan framför vägskyddssignalen. Nu verkar den vara som default är, på 200 meter, men om du drar upp detta så kommer den att börja fällas tidigare. Det går även att ha olika ringsträckor åt olika håll från ett vägskydd, genom att du ställer in olika för de två vägskyddssignalerna. Bommarna börjar gå upp igen när hela tåget passerat den bortvända vägskyddssignalen, alltså kan detta styras genom att man flyttar denna signal något fram eller tillbaka. |
Tack för era svar.
"Bomeländet" löste sig genom att fibbla med ringsträckan. I min dumhet så trodde jag denna parameter endast gällde då man låter vägskyddet styras av en signal. STH på huvudbanan Torup - Smålandsstenar satt till 70 km/t. Stämmer bra med verkligheten i jämförelse med HNJ tidtabell från 1930. 60 km/t gäller Torup - Hyltebruk liksom Landeryd - Falköping. Testat Torup - Hyltebruk och det såg bra ut. Kinnared - Ätran har jag läst nånstans att hastigheten var så låg som 40 km/t...... Ett problem med hastighets skyltar och Snabbvagnen: Hur gjorde man? Snabbvagnen gick ju I 110 km/t, en hisklig fart på den tiden. HNJ hade ju problem att ställa in vissa elektriska enheter till denna hastighet, liksom grindvakterna....... Negligerade Snabbvagnen eventuella hastighets skyltar utefter linjen???? Eller hade de en egen tabell inne I hytten? Eller saknades hastighets skyltar utefter banan? Eller linjekännedom räckte? |
Saxat ur Banläran Band I(Kungl. Järnvägsstyrelsen 1916),
""" 348. Hastighetstavlor. Vid båda ändar av sådan bansträcka, där minskning i den för bandelen gällande största tillåtna tåghastigheten skall iakttagas, utsättas hastighetstavlor på sätt och med det utseende, som bild 584 visar. /... """ Av detta tolkar jag att man normalt inte hade hastighetstavlor, utan att alla hastigheter för olika loktyper för en viss bansträcka skulle utläsas ur tjänsttidtabellen. Exempel på sådan för SJ, III distriktet från 1955 kan ses här: http://www.ekeving.se/o/3D/A_10TS_hastighet_mm_1955.pdf (Där kan man även läsa att motorvagnar verkar ha haft egna tavlor i vissa fall) Sedan satte man enbart ut hastighetstavlor på ställen där den för bandelen största tillåtna hastigheten sänkts. Den maximala hastigheten för en visst tåg på en viss sträcka är då det minsta av: * Loket och vagnarnas största tillåtna hastigheter * Bandelens största tillåtna hastighet * Tågets sammansättnings största tillåtna hastighet (Specialvagnar, efterkoppling etc.) * Största tillåtna hastigheten med tanke på bromstal med hänsyn till bandelens lutningsförhållanden Den blanka baksidan av motsatta hastighets(nedsättnings)tavla för en viss sträcka med nedsatt hastighet talade då om för föraren att den lägre hastigheten var slut, och sträckans STH åter gällde. Före 1947 hade man även ett tal under hastighetstalet som talade om hur många meter nedsättningen gällde. Denna längdangivelse verkar ha slopats 1947. På museibanor jag har sett verkar man dock skylta linje STH direkt utanför utfartsväxel. Men det kan ju vara sänkt STH just där. |
Citat:
Jag kommer att köra på "museivägs stilen" tills vidare och får se vart jag slutligen hamnar??? |
En Deva (HNJ X1 4) väntar på avgång från Landeryd:
https://s19.postimg.org/ji7wr43ir/Deva_Landeryd.jpg Observera att texturen till Devan är tagen från trä-D loket. Antar att det är OK, då DEVA-n blir Freeware så småningom. Bilder från Landeryd lokstation med järnvägshusen i bakgrunden: https://s19.postimg.org/i4g9vt49f/La...Lokstation.jpg https://s19.postimg.org/51kncje1f/La...okstation1.jpg Tegel texturen till kontors och extra lokstallet taget från Lan:s lokstall. Blir Freeware så småningom...... Torvladan var STOR: 11,6 * 32,2 meter. Ångloken på HNJ eldades antingen med torv eller "svenska kol" (lokpersonalens benämning) från Skåne, vilket var av sämre kvalité än tyskt eller engelskt kol. Jag talar alltså om tiden runt 1940. Slutligen en bild från Trottagårdens lastplats för torv med lador och torvströfabrik: https://s19.postimg.org/5sddibger/Trottag_rden.jpg HNJ hade köpt mark på ett antal ställen för just torv brytning. Som synes fanns det en decauvillebana i Trottagården och jag har hittat 3 fordon, men inga lastvagnar. (Öppen godsvagn med flak). Finns det nån på Forumet som vet om det existerar en sån typ av vagn eller liknande för 600 mm ? Annars får jag väl ta och konstruera en ???? Kan nämna att det fortfarande sker nån slags torvutvinning på den här platsen. |
Detta ser väldigt lovande ut :tumme_upp::tumme_upp::tumme_upp:
|
Snyggt jobbat!
D-lokstexturen är väl antagligen den som STW-Janne har gjort. Vi i STL har fått tillåtelse från Janne att använda och omarbeta den. Jag skulle ju gissa att Janne inte har något emot att du använder den på ett freeware projekt om det tydligt framgår att han står bakom texturen. 600mm decauville-tippvagnar borde det drälla av tycker jag. 600mm är ju en ganska standardiserad spårvidd. 10 sekunders grävande på DLS resulterade i följande vagn: <kuid:206616:1356> MV Feldbahn Kipplore 600mm Kanske är vad du letar efter? ;) |
Ser mycket bra ut det där, kul maskin också, den där Deva'n :).
|
Grattis Vovven 47 - du har lyckats med det omöjliga; att försköna Sveriges fulaste hjulburna fordon, den s k Devan. Rätt färg - sk-tbrunt - hittar du nertill på tredjeklassvagnen. 3D-målningen (trä-D) intressant inslag som skulle ha använts på Nynäsbanans fulingar - så hade jag sluppit att skämmas på SNJ:s vägnar.
Nisse |
Tack Korvtiger!
Det var sådana här vagnar jag var ute efter: https://s19.postimg.org/fy2v7ozf7/Torvt_g.jpg https://s19.postimg.org/hrad9r9zn/Torvt_g_1.jpg Vet inte vad jag sysslade med då jag letade efter denna typ av vagn. Får väl skylla på att jag var trött..... Kommer nog att bli ytterligare en Deva (HNJ X1 5) och då kommer denna att bli sk-tbrun nedtill! |
Det tar sig sa torveldaren....
... det finns kanske en det saker du kan använda från "Svartrå Torvtäkt" som jag nog laddat upp i forum-höstacken om man nu kan hitta den ?
HNJ ligger oss Hallänningar varmt om hjärtat. |
Citat:
Svartrå Torvtäkt har hamnat under Landskapsdesign, om den nu skulle vara svår att hitta. Länk dit nedan. http://www.e-buzz.se/forum/showthrea...%E5+Torvt%E4kt |
Du är ett fynd, Bengan...
... som vet var jag skjälpt av mina experimentella exkrementer !!! :tumme_upp:
|
Du är ett fynd, Bengan...
... som vet var jag skjälpt av mina experimentella exkrementer !!!
|
Kan inte annat än hålla med Lan om hallänningar och HNJ. Numera tillhör ju
Landeryd också Hallands län och Hylte kommun, så ännu bättre. Svartrå torvtäkt var ju ett intressant ämne. Där fanns ju några objekt som skulle intressera mig såsom torvloken om de är byggda för 600 mm??? Liksom en hel del andra föremål. Problemet är att länkarna till Dropbox inte fungerar längre. Och några bilder på loken, vagnar m.m. kan jag inte se...... |
Har för mig, att jag har den installerad i mitt Tane och att allt fungerar.
Kan kolla, så fort gumman har vaknat och sedan slänga upp allt på MediaFire. |
8 bifogad(e) fil(er)
Hittade Svartrå torvtäkt till slut.
Hade den inte installerad i Tane, utan i TS2010. När jag installerade den i Tane, så fick jag 11 Faulty. Samtliga saker är gjorda utav skrotnisse dinorius_redundicus. Så det är lite rostiga oljefat, gastuber m.m. men inget som direkt påverkar banan. Har slängt upp banan på MediaFire tillsammans med tillbehör i länken nedan. http://www.mediafire.com/file/ja4iez...vt%C3%A4kt.rar Lite bilder på dom lok och vagnar, som Lennart har lagt in på banan. . |
Tack Bengan och Lan!
I Svartrå torvtäkt paketet verkar finnas mycket matnyttigt som jag kan använda till Trottagårdens torvtäkt. En ritning av lastplatsen från 1931: https://s19.postimg.org/q53hki91v/Tr...plats_1931.jpg Bilden hämtad från www.ekeving.se Har varit ute på "nätet" för att hitta bilder av denna torvtäkt från äldre tider, men lönlöst. Dock så har de nu för tiden öppet hus där då och då: http://www.neova.se/story/news/2015/...n-trottagarden PS. Loken ser ut som jag föreställt mig till Trottagården! |
1 bifogad(e) fil(er)
3st 600mm ånglok som Lennart tidigare har byggt om.
HAMRA 600 mm Orenstein & Koppel Malletlok. LBJ Lok 1 Petter. LBJ Lok 2 Lotta. Finns på Forumet någonstans, men var???? Dom fungerar i Tane. Kanske något för Trottargårdens torvtäkt. Har packat ihop dom och slängt upp dom på MediaFire. http://www.mediafire.com/file/g3ydb0...glok+600mm.rar . |
Jag har nu laddat in till TANE och fått med tillbehören. En torvfabrik följde med vilket gjorde mig extra glad
då den vita byggnad jag använt varit fel, så nu blir det till att byta + ytterligare en hel del godbitar. Men något rullande material fick jag inte. Vad jag är intresserad av är de 3 röda "dieselloken" med nr 1,2 och 3. Finns de eller har de försvunnit? Jag har nämligen fått för mig att denna typ av fordon användes. Samma sak gäller "Svartrå torvtralla flak" och "Svartrå torvvagn" Eller de har också försvunnit? |
Citat:
Det är jag, som bara har sparat banan och dess innehåll. Sen medföljde två Sessions (Trodde jag), men icke sa Nicke. Så dom kommer här. Har gjort en cdp-fil för varje Session, så det blir en massa dubbletter. Den ena innehåller 213 objekt och den andra 216 objekt. Orkar inte kolla, vad som är dubblett eller inte. Men nu ska i.a.f. lok och vagnar även vara med (hoppas jag). Länk till MediFire och dom två Sessions nedan. http://www.mediafire.com/file/8fanne...kt+Session.rar |
Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 15:37. |
Powered by vBulletin® Version 3.7.5
Copyright ©2000 - 2025, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
© Svenska 3D-Tåg 2001-2009