Plåtvagnsprojekt
 

Long time no see!

Tappade plötsligt en dag orken med Trainz och lade det på hyllan för en sådär två år sedan. Men nu i sommartorkan när man suttit inne framför datorn för att slippa den tropiska värmeböljan som dragit fram över vårt land, när man kikat in här på forumet och sett med fasa hur Lan blandar in gula förstaklasslinjer på 30-talmärkta vagnar och när man fått flera mejl från Nils med mystiska och spännande bangårdsmysterier att kika på nu när Morden i Midsomer är slut för säsongen så kunde jag inte hålla mig längre, utan plockade fram en stor bunt ritningar och började bygga igen.
Har sedan sist sysslat mycket med Blender, men med "highpoly"-modellering (inga tåg), simulering, animering och annat kul som man kan göra där. En bidragande orsak till att jag tröttnade på Trainz var nog den nya redermotorn som blivt Blenders nya standardmotor, Cycles. Vansinnigt lätt att få snygga resultat och kul att leka runt med. Använde den för att få fram den här rendern på den första vagnen i första etappen i mitt plåtvagnsprojekt:

http://i469.photobucket.com/albums/r...Bo4_render.jpg
Bo4 1434, som vid leverans 1927. (Bälgar kommer att komma dit senare)

Tyvärr så förstör en så bra rendermotor nästan lite i en sådan här bild, eftersom jag fejkat mycket reflektioner och skuggor i texturen redan så blir det lite tårta på tårta att rendera nya ovanpå dem. Menmen. :)

Vagnarna som jag tänker bygga är de vagnar baserade på 1891-års vagnstandard. Då byggde man den första standaliserade serien av boggievagnar på boggie med just modellnummer -91. Dessa hade då en korg bestående av en trästomme med plåtklädsel på rambalkar av plåt, öppna gavelplattormar och lanternin med fönster samt så var vagnarna målade i blått, grönt, respektive brunt/rött för att markera vilka av 1,2 repsektive 3:e klass som gömde sig i vagnen. På 1920-talet så började man att bygga om mängder av dessa -91-vaganar med inbyggda vagnsgavlar och gav vagnarna nya litteran. 1924 så började man också att måla alla plåtklädda vagnar i caput mortum, alltså den rödbruna färgen som vi ser här ovan (som är lite mindre röd än den rödbruna färgen som tredjeklassvagnarna hade tidigare).

Vagnen ifråga är av litterat Bo4 (senare Bo4a när 30-talarna kom) och var ursprungligen av litterat Bo3. Det byggdes 36 stycken Bo3: or med gavelplattformar och -91 boggier, men bara 28 vagnar byggdes om med inbyggda vestibuler och -07 boggier. Resterande vagnar var antingen skrotade av olika anledningar eller eventuellt ombyggda till specialvagnar år 1930.
Individen härovan, nummer 1434, byggdes som en Bo3 år 1904 på Ljunggrens Verkstads Aktiebolag i Kristianstad och byggdes om till Bo4 på ASJ i Linköping 1927 och bilden visar just hur vagnen såg ut vid omleveransen från ASJ.

Med det så återstår det väl och se hur många vagnar och etapper jag orkar med innan ångan tar slut för denna gången. :)

Välkommen tillbaka, Korven.

Vagnen ser kanonfin ut och det kommer att bli spännande att följa tråden.

Instämmer!

En av våra duktigaste och mest noggranna byggare tillbaks, det lovar gott!
Om mina monstruösa märkningar har bidragit med att hålla Korvtigers blodtryck på topp så var det värt det :tumme_upp:

Ska bli spännande att följa, vi vet ju redan hur fina dina trävagnar vart, då kan ju detta verkligen inte bli sämre! :)

Att Korvtiger är tillbaka på banan är i högsta grad glädjande. Hans insatser har varit stora och viktiga. Jag tänker då inte minst på det stora teakvagnsprojektet. Korvtigers plåtvagnssatsning jämte LAns nitade och svetsade stålvagnar som gör att vi inom en framtid kanske kan sätta ihop ett tågsätt, som belyser personvagnsutvecklingen i Sverige.

Har f ö fler mystiska spårplaner på gång.

Nisse

Kul att höra att du fått lite inspiration för Trainz igen korvtiger. Ska bli spännande att följa dina projekt! :tumme_upp:

Tackar för åter-välkomnandet! :)
Som det sig enligt traditionen bör så följs en projektstart av datorstrul. Det har varit moderkortshaveri på Gs/G3 projektet med risk förlora hårddiskdata, sedan var det OS-haveri på teakvagnprojektet och senare problem med hårdvaruppdatering.
Denna gången är det strul med en överflytt av Windows från en gammal disk till en ny disk samtidigt som internetleverantören krånglat vilket resulterat i avsaknad av internet i två dygn. Förhoppningsvis är jag snart på banan igen! (Haha, dessa järnvägsrelaterade skämt... )

Har med andra ord inte kommit vidare sedan sist. Har istället fått tid att researcha så jag skulle istället vilja rätta mig själv då jag inte har någon annan som gör det åt mig som Lan har: :D
Bo3 byggdes i (minst) 38 exemplar. Det särtryck över personvagnar jag har som den vagnstypen är med i utkom den 1 januari 1907, ungefär samtidigt som de sista vagnarna levererades, därav att några saknades. Dessutom så finns det inget blad med Bo3 i bland ändringstrycken för det särtrycket heller.
Har dessutom lusläst gamla kära särtryck 263, illustrerad förtäckning över personvagnar (med mera) för den 1 juni 1930. Här finns de 28 Bo4: orna som förut, men jag hittade där de 10 saknade Bo3: orna som inte byggdes om till Bo4. De blev ombyggda till Co11, en vagnstyp som är mycket lik Bo4 och som jag kommer att bygga lite senare i denna etapp av projektet, troligtvis redan som nästa vagn då de har samma korg och fönsterindelning.

Har för övrigt en diger lista med vagnar som jag potentiellt kommer att bygga, beroende på hur länge byggorken infinner sig. Denna första etappen innehåller 8 vagnstyper, men det är inte säkert att jag bygger alla dem. Bland dessa synes bland annat Bo4, Co11, ABo3b (Restaurantvagn modell 1911, ingen stålvagn, b-et till trotts) CFo5 (tredjeklass/resgods) och BFo5 (andraklass/resgods).

Med tanke på nitade och svetsade pass-vagnar så får jag ställa en nyfiken fråga: Är det spikade plåtvagnar du bygger? Alltså i stil med spikat plåttak. Eller handlar det om skruvade (plåtskruv) pass-vagnar.

Löjligt inpass kanske - men passvagnarna beskriver en hisnande snabb teknisk utveckling.

Nisse

Ja, det är spikade plåtvagnar.
Korgens ramverk byggdes av trä (ser ut som furu, men jag är ingen träexpert) som sattes ihop med intappningar och järnvinklar, i vissa fall förstärkta med rundjärnsstag. Taket bestod av träbrädor(precis som på teakvagnarna) där skarvarna kittats, som spändes över med väv som spikades med galvaniserad spik och detta målades slutligen för att bli vattentätt.
Ytterklädseln av korgen bestod av tunna plåtar som betsades och som målades på den inåtvända sidan med mönjefärg. Dessa monterades på träramen med galvaniserad spik och skarvarna mellan plåtarna täcktes med plattjärn.

Man hade problem med rost pga fukt som samlades innanför plåtarna då det var svårt att få skarvarna i plåten täta och att det var därför som man på 1910-talet fram till 1930-talet byggde de flesta nya vagnar med träklädsel (teak och under kriget furu när man inte kunde importera teaken) Arbetssättet var till större delen densamma, bara att man skruvade fast teakpanelen och sedan oljade den.

Plåttak kom först på 30-talsvagnarna då plåten slog tillbaka mot trät och man byggde då även ramen av plåtprofiler vilket tilläts då arbetsmetoderna blivit bättre.

Mycket intressant!
 

Tack korvtiger för denna insyn i Vagnläran. Plåtvagnarna har ju en lång historia, tydligen och var vanliga i min barndom. Jag minns särskilt lanterninerna som jag tyckte gav vagnarna en "internationell" prägel...

Teakvagnarna...
 

... har jag laddat ned samtliga av (som jag kunnat finna). En fråga till "korvtiger". Gjorde du aldrig någon "ren" 3:e-klassvagn med öppna plattformar? Jag har inte hittat någon...

Ingen boggievagn, nej. Har kollat och jag kan bara hitta en endaste ren tredjeklassboggievagn med öppna gavelplattformar som haft teakklädsel och det är Co7 från 1913 (vilka dock byggdes om med inbyggda övergångar f. 1926). De byggdes enbart i 5 exemplar och var sovvagnar vilket gjorde att de hade en annan typ av tak för att kunna stapla fattiga resenärer på höjden, tre personer på 2 kvardratmeter. Det låga antalet och det fula taket gjorde att jag valde bort att bygga den vagnen. Se bild:
http://www.samlingsportalen.se/all/c...A01035&Imgnr=1 (Det blev ännu fulare med vestibulerna)
Minst två av dessa vagnar hade hamnat i tåghemstjänst under mitten av 30-talet, säkert de övriga tre med.

Ville man ha rena tredjklassboggievagnar så hade man på 10-20-talet Co1, Co4 och Co5, samtliga av 1891-års standardmodell med plåtklädsel. På mitten av 10-talet började man övergången till att ha vagnar med täckta övergångar på stambanetågen och valde då ofta Co8: or (teak, har jag byggt) som det ju fanns väldigt gott om. På mindre banor hade man en ofta en BCo-vagn och vanligen en eller ett par C3x-vagnar med teak eller plåtklädsel, kanske en Co-vagn med plåtklädsel om stort behov av tredjeklassplatser fanns.

Byggde ju däremot C3x-serien och CC2 med teakklädda rena tredjeklassvagnar och plattformar, dock på länkaxlar.

Flera rena tredjeklassare är på väg!

Teakvagnar.
 

Tack "korvtiger" för ett bra och uttömmande svar. Då är det bara att se fram emot dina plåtklädda varianter!

Tydligt att luftspalt saknades - men med luftspalt hade man kanske tvingats lagt om alla hinderfria pålar på de linker som vagnarna trafikerade. Luftspalt efterlyses fortfarande i ett stort antal hus.l

Nisse

Har letat lite och hittade en kommentar i Banläran Band II (från 1916) att stommen i vagnarna med plåt eller teakklädsel var av ask eller ek.
Vill dessutom lägga till att jag hittat ytterligare en ren tredjeklassare på boggier med teakklädsel, Co12 (också sovvagn), 5 stycken byggda så sent som 1929.

Har fått ordning på dator och internet (om än temporärt) så bygget har gått vidare. Har byggt färdigt Bo4 och snabbt byggt om den till sin syster Co11 som jag pratade om tidigare samt fått in båda typerna i spelet.

http://i469.photobucket.com/albums/r...e_bo4_co11.jpg
Bo4 1434 till vänster och Co11 1558 till höger

Så samtliga Bo3 (Som jag kommer att bygga i en kommande etapp av projektet) byggdes alltså om till Bo4 (senare Bo4a när stålvagnarna kom på 30-talet) och Co11 (som aldrig fick något underlittera -a mig veterligen, då det aldrig byggdes någon stålvagn med samma littera)
Bo4:an hade i stort oförändrad inredning mot Bo3 och Co11 fick inga större förändringar. Man satte bara upp en vägg mitt i de 6 kupéerna och gjorde på det sättet om dem till 12 halvkupéer med plats för fyra tredjeklasspersoner i varje. Co11 var en sovvagn, så andraklasssofforna byttes mot stoppade tredjeklass-sovvagnssoffor där ryggstödet gick att fälla upp på två ställen för att göra en trevåningssäng, alltså 12 klasser á 3 sovande = 36 sovplatser. Lanterninfönstren sattes igen (något som man gjorde på alla sovvagnar vad jag sett), för att man inte vill ha in ljus och för att kunna sätta luftventiler där.
Co11: orna byggdes om från Bo3 1921-1922, men hade först öppna gavelplattformar och fick vestibulerna först från 1926.
På bilden synes Co11 1558 som byggdes på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1906 som Bo3 och byggdes om 1921 till Co11 med öppna gavelplattformar och slutligen fick plattformarna inbyggda någon gång mellan 1926 och 1930. Bilden visar hur vagnen troligen såg ut (har inte hittat några bilder över huvud taget på Co11) efter att den fått sina vestibuler i slutet på 20-talet.

Äe ek fuktig går det bra att spika eller skruva i den. Är det däremot torr blir det problem - då måste man förborra. Ek har jag hållit med under på många år. Lägger en röst på ask, som dock är mer svåråtkomlig.

Tjusiga vagnar.

Nisse

Som utlovat, flera rena tredjeklassare. Jag ger er Co9a:

http://i469.photobucket.com/albums/r...o9a_ingame.jpg
Co9a 1225

Denna vagnstyp liksom alla övriga vagnar med plåtklädsel är ombyggd ifrån en av 1891-års standardvagnar. Denna gången är ursprunget Co1, en vagntyp som byggdes i minst 42 exemplar mellan 1896 och 1900. Till skillnad från Bo3 så blev inte alla Co1: or moderniserade med vestibuler, utan i juni 1930 gick fortfarande 16 Co1: or kvar i nästan samma skick som när de byggdes. Interiören förändrades i princip inte då de byggdes om, utan de såg ut som Co1: or inuti.
Vagnarna byggdes om till Co9 från år 1926 och fyra år senare så fanns 23 vagnar. Samma år (1930) började man att leverera stålvagnar med samma littera och dessa vagnar litterades då om med trävagnsunderlitterat -a på slutet, till Co9a. År 1935 tillkom fyra vagnar till då man byggde om vagnar övertagna från UGJ (Uppsala-Gävle Järnväg). Vagn nummer 1238 var med i Krylbosmällen 19 juli 1941 och de spillror som fanns kvar skrotades.

Dessa vagnar hade 9 tredjeklasskupéer (8 av dem "satt ihop" två och två då de saknade vägg mellan sig) med de klassiska zebrarandiga träbänkarna och användes framför allt i snälltågstrafiken på stambanorna, ofta som sittvagn i nattågen för de som inte hade sovplats. Dagtid använde man istället Co8a som tredjeklassvagn i snälltågen.

Min vagn, Co9a 1225 byggdes som Co1 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder 1899 och byggdes om till Co9 någon gång mellan 1926-30. Vagnen är märkt som vid revision efter 1932, med bara "3" istället för "3KL" som man ser på Bo4 och Co11 från tidigare.

Mer sardinburkar igen...

http://i469.photobucket.com/albums/r...o1c_ingame.jpg
Ao1c 1042 och ACo3 1046

Denna gången blev det två vagnar, syskonvagnar dessutom. Vagnarna härstammar nämligen båda från samma vagnstyp, ABo1 (bara ABo fram till 1902), som var den första vagnstypen i modell -91 serien, som byggdes i hela 68 exemplar mellan 1891 och 1902. Dessa vagnar var som litterat skvallrar om första/andraklass sovvagnar. Samtliga dessa vagnar moderniserades under 20-talet till tre olika litteran, Ao1b, Ao1c samt ACo3 och det är två av dessa vi ser här. I Juni 1930 fanns det 21 Ao1b, 24 Ao1c och 23 ACo3. Den sista ABo1:an, (som var den först byggda och därmed den första boggievagnen av modell -91) nummer 1000 skrotades efter Malmslättsolyckan 16 juni 1912.

Ao1c som synes till vänster i bilden ovan hade i princip samma layout i interiören som Ao1b, 10 stycken halvkupéer. (Ao1b kommer jag eventuellt att bygga i en senare etapp.) Dessa vagnar var även om huvudlitterat bara är A första och andraklass sovvagnar som gick i snälltågen (men kunde även användas som sittvagnar) Egentligen var det ingen skillnad på första och andraklasskupéer (vi pratar sent 1800-tal fram till 1956 här), utan det var hur många medresenärer i kupén som man hade som bestämde om det var första eller andra klass man reste. Första klass fanns bara i dag- och nattsnälltågen och under dagtid betydde andra klass att man satt 3 personer i bredd i ett säte i en halvkupé och första klass att man i samma kupé satt 2 personer och hade på så sätt mer plats. I helkupé var man 6 respektive 4 per kupé.
Nattetid var förstaklass en sovande per halvkupé och andraklass två sovande i våningssäng i samma kupé genom att ryggstödet fälldes upp. Alla första och/eller andraklass snälltågsvagnar fick därför märkningen 1&2 Klass medan de andraklassvagnar som inte gick i snälltåg märktes med bara 2 klass.
Ao1c hade alltså 10 halvkupéer, men de satt ihop som helkupéer, två och två med en vägg mellan som hade två dörrar som kunde öppnas på mitten för att kunna få 5 helkupéer.

Den andra vagnen till höger i bild ovan är ACo3 som var en sovvagn med 5 första/andraklass halvkupéer varav 4 satt ihop på samma sätt som i Ao1c samt 5 kupéer med tredjeklass. I tredjeklass satt man 4 i bredd dagtid och nattetid sov man 3 i våningssäng, men obekvämare än i första/andraklass.

Härligt "korvtiger"!

Ser fram emot släppet av den första etappen...

Tryckfelsnisse har varit i farten igen, det fanns 22 ACo3 1 Juni 1930, inte 23, därav att det saknas en av de ursprungligen 68 ABo1 vagnarna, den som strök med i Malmslätt.

Har beslutat att bygga 3 vagnar till, så det blir totalt 8 stycken i denna etapp. Hade ytterligare en sovvagn ABCo1 i denna etapp som jag kommer att hoppa över. De tre vagnarna jag kommer att bygga blir CFo5, BFo5, som är resgodsvagnar med andra/tredjeklassavdelning samt ABo3b, restaurantvagnen som satte standarden för hur restaurantvagnar hos SJ såg ut i flera årtionden framåt.

Du är en prydnad, Korvtiger ...
 

.. med din noggrannhet och dina enorma kunskaper om dessa vagnar :applad:

Sen vet vi ju att när du gör något så blir det alltid "top class".

Dragare till dessa tåg har vi väl ganska gott om, Vovvens ånglok, några av mina + några D-lok av äldre årgång.

Några av de vagnar du bygger dök väl senare upp i tåg med nitade 30-talare, kan tänka :confused:

Ja, det går att koppla på dessa vagnar bakom det mesta. Denna etapp består av vagnar som man kunde hitta i tåg från 20-talet fram till i många fall 60-talet(Dock med den moderna SJ-futura-märkningen och med det nya klassystemet från 1956).
Tittar vi på 20-30-tal så är det bland annat ånglok B eller F med snälltåg, Sa, Sb med persontåg och lokaltåg och ellok Ds för snäll och persontåg på elektrifierade linjer.

Dessa plåtklädda vagnar gick ju i alla tåg blandat med stålvagnarna när de introducerades på 30-talet. Träramsvagnarna fick vara kvar till 1960-talet då man efter någon allvarligare olycka beslutade att träramsvagnarna skulle utfasas av säkerhetsskäl då det bara blev småbitar kvar av dem efter en kollision.

Rekommenderar denna film från 1941 där man kan se blandningen av stålvagnar och träramsvagnar: http://www.filmarkivet.se/sv/Film/?movieid=85

Har lite autentiska tågsammansättningar från 20 och 30 tal som jag tänkte visa på. Kanske blir sedan när vagnarna är klara.

Härlig film "korvtiger".
Den har jag inte sett tidigare...
Tack!

http://i469.photobucket.com/albums/r...fo5_ingame.jpg
CFo5 1352

Mellan 1900 och 1907 lät SJ bygga 26 vagnar av littera CFo1 (Före 1902 bara CFo), en vagnstyp som bestod av 5 tredjeklasskupéer med träbänkar och ena vagnhalvan med resgodsavdelning och en liten kupé för konduktörspersonal. Resgodsavdelningen hade dörrar på gångjärn som var insänkta någon decimeter i vagnssidan, en på var sida. Från 1925 började man modernisera dessa vagnar som de flesta plåtklädda vagnar, så de fick litterat CFo4, men fick behålla -91-boggierna och resgodshalvan av vagnen hade kvar den öppna plattformen medan resandeänden fick den inbyggd. Redan efter två år så ändrade man planerna och byggde om de CFo1: or samt de vagnar som hunnit bli ombyggda till CFo4 (minst 15 stycken) till CFo5 som är den vagn som vi ser ovan. Mellan 1927 och 1933 byggdes 24 av vagnarna om, de sista två fick fortsätta som CFo1 hela sin livstid då de skiljde sig något ifrån hur de övriga vagnarna ursprungligen såg ut.
CFo5 såg ut som de övriga moderniserade vagnarna med -07-boggier och båda ingångarna överbyggda. De gamla resgodsdörrarna byttes mot nya skjutdörrar och dessutom så byggde man en smal korridor längs sidan av resgodsavdelningen för att resande skulle kunna ta sig från den ena änden av vagnen till den andra. Dock så verkar CFo5: orna (som alla resgodsvagnar) gått ytterst med resgodsavdelningen vänd ifrån resten av tåget i alla fall, enligt de bilder jag hittat.

Individen 1352 byggdes som en CFo1 på Kockums Mekaniska Verkstadsaktiebolag, Malmö 1902, byggdes om till CFo5 någon gång mellan 1927 och 1930. Har tyvärr ej koll på om vagnen varit ombyggd till CFo4, då den inte tillhör de 15 vagnar jag vet har varit det.

Väldigt spännande korvtiger, och väldigt snyggt! :):tumupp:

Nu igen!?

http://i469.photobucket.com/albums/r...Fo5_ingame.jpg
BFo5 1419

Det går undan på järnvägen som man säger. Måste vara väldigt tråkigt för er att titta på dessa vagnar, de ser ju i princip likadana ut allesammans. Så här kommer en lång text med massa siffror och årtal för att roa er lite:

BFo5 heter denna vagn, nära släkting till CFo5 som synes, och den har en lite krokig historia.
Ursprungligen så bygges mellan 1900 och 1904 18 stycken vagnar littera BFo1 (Bara BFo fram till 1902) som var (precis som CFo1 som förra vagnen jag byggde härstammar ifrån) en vagn med öppna gavelplattformar, 91-boggier samt insänkta resgodsdörrar på gångjärn. Halva vagnen var resgodsavdelning och halva andraklassavdelening med fyra kupéer. Samtidigt som man började modernisera CFo1: orna så gjorde man samma sak med BFo1 och samtliga vagnar byggdes om på samma sätt som CFo1 mellan 1925 och 1927 då de fick resandeänden av vagnen inbyggd, men här behöll man litterat. Från 1927 byggdes vagnarna om till BFo5 och då fick de -07-boggier, båda vagnsändarna inbyggda, gångpassage förbi resgodsavdelningen, samt skjutdörrar på sidorna. Minst 16 av vagnarna blev ombyggda på detta sätt, de sista två är jag osäker på, men det verkar som om de blev kvar som BFo1: or. BFo5: orna blev i alla fall ombyggda en gång till från 1931, då sattes lanterninfönstren i resandedelen av vagnen igen och man rev ur den andraklasskupé som var vägg-i-vägg med resgodsavdelningen för att utvidga denna. Det är i det utförandet som vagnen ovan är i. Om man tittar noga så kan man se den gråa panelen igenom fönsterparet närmast resgodsdörren.
En BFo5:a, nummer 1349 skrotades 1940 efter en olycka i Åmotsfors.

Individen härovan 1419 byggdes av Aktiebolaget Arlöfs Mekaniska Verkstad och Waggonfabrik år 1904 som BFo1 och byggdes om till BFo5 någon gång mellan 1927 och 1930. Mellan 1931 och 1936 så fick vagnen det utseende som den har på bilden ovan.

Underbara vagnar "korvtiger". Och fantastiskt att läsa alla de fakta du förser oss med. Ska bli riktigt kul att få sätta vagnarna på spår och dra iväg med ett ånglok i spetsen...

Då äntligen efter många veckors slit så börjar den sista vagnen i denna första etapp att bli klar, en restaurantvagn som utlovat, dock inte ABo3b som jag påstod tidigare, utan ABo3a.
Så är kommer alltså SJ's resturantvagnshistorik fram till 1920-talet kort sammanfattat. Med reservation för ev. fel.

http://i469.photobucket.com/albums/r...o3a_ingame.jpg
ABo3 1964

År 1910 så hade SJ 9 stycken restaurantvagnar som var byggda mellan 1897 och 1908 med littera ABo3. Dessa var baserade på 1891 års vagnmodell med 91-boggier och öppna gavelplattformar och de skiljde sig något mellan varandra i utseende. Alla vagnarna bestod till hälften av matsal och till hälften av serveringsrum, kök och förrådsrum. Det gick inte att komma från matsalsänden av vagnen till andra gavelplattformen utan att gå igenom dessa tre sistnämnda avdelningar, så vagnarna var alltid tvungna att gå som yttersta vagn i (personvagnsdelen på) tågen för att inte ha springande passagerare i köket. Man hade ofta en eller två extra godsfinkor kopplade till köksänden på vagnen då förrådsavdelningen inte var tillräckligt stor.

Året därpå, 1911 beslöt SJ att låta tillverka tre nya restaurantvagnar av en modernare typ inspirerad av de kontinentalvagnar som tillverkats för trafiken till bland annat Tyskland, med boggier modell -07, längre korg, strömlinjeformade lanterniner och vestibuler. Jobbet gick till Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping och var en av de första viktiga beställningar man lade hos det då relativt nystartade företaget. Vagnarna kostade SJ 23 185 kronor styck (exklusive boggier och lite andra detaljer som SJ levererade till ASJ).
Vagnarna fick matsal med plats för 40 personer och en gångpassage förbi köksdelen på vagnen, så att passagerare kunde ta sig genom vagnen utan att störa kökspersonalen, vilket tillät att man placerade den var som helst i tågen. Två boxar som var nedsänkta under golvet, mellan boggierna, användes för att förvara mat i som kyldes ned av fartvinden. Tittar man noga på bilden så ser man något som man kanske tror är en skorsten i änden på lanternintaket på vagnen. Detta är ett spår av det ventilationssystem modell Timochowitsch som vagnarna fick vid leverans, "skorstenen" är en lufttrumma som av fartvinden suger ned luft i en luftkanal som går i lanterninens tak. I innertaket på lanterninen fanns takskivor med små hål i som luften sedan strömmade ut ur. Systemet verkar inte ha varit lyckat då det togs bort rätt snart och aldrig användes på andra vagnar.

Även om inte ventilationen var något vidare så var resten av vagnskonstruktionen riktigt lyckad. Alla de nio redan befintliga vagnarna byggdes om året därpå, 1912 för att likna dessa med vestibuler och gångpassage, men då de var kortare fick de bara 32 sittplatser i matsalen och litterat ABo3b. Tre gånger, 1913, 1918 och 1927 beställde man ytterligare totalt 9 vagnar av littera ABo3a, tre i varje beställning som var nästan identiska med denna ABo3a modell-11, dock med teakklädsel. Och dessa har vi ju redan stiftat bekantskap med då jag byggde dessa i mitt teakvagnsprojekt.
Själva planlösningen med gångpassagen och hur serveringsrum, kök och förrådsrum såg ut användes på nybyggda vagnar i ett halvt sekel efter att dessa första vagnar byggdes så man kan lugnt säga att de var en vagnstyp som blev stilbildande.

Ni kanske också har lagt märke till att vagnen är blå och inte brun som tidigare vagnar. Detta är hur vagnen såg ut vid leverans 1911, då man målade alla vagnar i olika färger beroende på vilken klass de hade. Detta som enligt litterat är en första/andra-klassvagn fick därför färgen ultramarinblå med guld-gul linjering som alla förstaklassvagnarna fick. (andraklass var olivgrön och tredje var rödbrun) Man ser också den gamla utseendet på märkning, med den tidigare varianten på SJ-kringlan. Från 1924 började man att måla alla plåtvagnar i brun färg och de fick den typen av märkning av emalj (ibland dock påmålad som denna) som vi sett på alla tidigare vagnar i projektet. Man kommer att kunna välja mellan dessa två målningar på min vagn.

Vagnsindividen, 1964 levererades då alltså sommaren 1911 från ASJ i Linköping tillsammans med sina två syskon som en ABo3. 1924 litterades vagnarna om till ABo3a för att skiljas från de äldre ombyggda vagnarna, Någon gång tidigast 1924 målades vagnen brun och fick modernare märkning, kanske 1925 fick vagnen fick tryckluftsbroms modell Kunze-Knorr uppsatt. (tidigare hade den vakuumbroms) År 1933 fick vagnen litterat Ro2 då man började att använda R som huvudlittera för restaurantvagnar.

Jag har suttit och skrivit på dessa vagnars memoarer de senaste veckorna och blev klar alldeles nyss.
Allt som återstår nu är att kolla igenom alla vagnar så att allt fungerar och samla ihop alla delar för att släppa det. Om det inte blir något strul eller något annat som jag missat så kommer de att komma ut imorgon! (Oups, senare idag... :rolleyes: )

Vagnarna finns nu att ladda ned i downloads-delen på forumet.

Bara att koppla ihop ett riktigt 1930-talståg och tuffa iväg! :D

Man tackar så mycket för dessa vagnar:tumme_upp:

Instämmer med föregående talare. Mycket vackert! Tack!

Dä ä bar å lyfta på hatten å tacka å bocka ;).
Suveränt jobb i vanlig ordning :tumme_upp:.

Underbara vagnar.

Men den här gången har jag haft svårt med konverteringen till MSTS / ORTS. Jag vet inte vad det beror på. Bland annat får jag inte till genomskinliga fönster. Det har gått utmärkt med tidigare vagnar. Har du gjort någonting annorlunda med fönstren den här gången "Korvtider"?

Det skulle jag också vilja veta??? Jag hittar inga "spår" av transparens i -texture-filerna !

Sen borde man inte klaga på såna här skönheter, men en sak som stör mig när jag kommer nära är att vagnsidorna nedtill inte ser rundade ut.
Korgstag och annat är snyggt "smoothade" men korgsidornas nederdel är det inte. Jag vet inte hur man "smoothar" i Blender men Korvtiger vet det nog !?

Nu börjar ordningen återkomma...
 

Jag håller på att få ordning på transparenserna för plåtvagnarna.

Fattas gör förstås fortfarande bälgar och boggier, men de kommer i nästa sittning. Men nu är det MJ-Hobbymässan som gäller (både lördag och söndag) i Älvsjö. Så fortsättningen på plåtvagnskonverteringen får komma nästa vecka...

Jag ser dock en del andra konstigheter i vagnskorgen, men inte de som LAn påpekar utan andra "konstigheter". En del vita streck här och var... Jag återkommer om dem senare.

Men på det hela taget ser jag plåtvagnsserien som mycket lyckad!

Ser fram emot fortsättningen (och på att få in dem i MSTS / ORTS).

Ett nattåg lämnar Melleruds station, som Korvtiger har stor del i. Tågsättet dras av BJ Ds, som Korvtiger också har stor del i - men vagnarna är hans egna påplåtade.

Det blev en skön resa även om plattformarna knirkade och gnisslade väl ljudligt i kurvorna mot Oslo och grannen i 2-klasskupén snarkade väl kraftigt.

Väl framme kunde man stå på den skraltiga träplattformen och njuta av det vackra tågsättet.

Nisse

Tackar för glada tillrop allesammans! :D

Fönstren har jag gjort som jag alltid har gjort, ingen skillnad där alltså. Genomskinligheten ligger inte i någon textur, utan i själva materialet. Heter transparency/alpha i Blender, borde gå att ställa in i gMax/3dsMax också. På det sättet så spar man en textur/en alphakanal, vilket är trevligt!
Kul att se mina vagnar i någon annan simulator också!

(Det heter spännstag, inte korgstag ;) )
Sedan angående kantigheten i nederdelen av korgen, jag är väl medveten om det och det är ett val jag har gjort. Grejen är den att om man smoothar hela vagnssidan så kommer man att få massa konstiga shading-fel på den övre delen av sidan, runt fönstren, då den egentligen ju är platt. Om man bara smoothar den kurvade underdelen så kommer man att få en ful skarv där smooth och flat-shaden möts. Så det lämnar bara ett alternativ kvar, att ha en flat shader på hela. Samma sak gäller på teakvagnarna, men deras textur döljer det hela lite bättre, så för kommande etapper så får jag nog lägga till ett par edge loops till, så att det döljs lite bättre.

http://i469.photobucket.com/albums/r...ng_problem.jpg

Tack för förklaringen! Jag har ett svagt minne av att jag hade et liknande problem med nån vagn jag gjort, men att jag löste det genom att dela (slice) korgen i en underdel och en överdel och lägga en smoothing på nederselen, men det kanske inte fungerar här!? Det gör ju inte så mycket eftersom det bara är i "niträknarläge" som man ser det.

Edit:
Jag tog en vagnsida på din ACo1 (5 polygoner) och lade på en smooth-modifier med föga resultat (bild1). Sen kom jag ihåg att dubblettvertex kan ha denna effekt
så jag gjorde en försiktig vertex-weld (tröskel 0.01m - kanske hade räckt med 0,001m?) och sen fungerade smooth-modifiern perfekt. (bild2).
Detta kanske retar din "korvtiger-aptit"???

Vad är det för märkliga sgement?
 

När jag detaljstuderar de härliga plåtvagnarna ur "korvtigers" senaste paket upptäcker jag några konstiga segment (eller vad det kan vara) på vagnssidorna.

Fenomenet är markerat med en streckad cirkel på nedanstående bild.

Vad är det och hur kan jag få bort det?