DONJ - ångbogseraren Norrsundet
 

Hej

Nå jag sa ju att jag skulle kasta mig över en båt till. Och det blir som Spyfrog vill, en bogserare.

Alla sågar och massabruk samt skogsföretag hade ju förr i tiden många små och ännu mindre bogserbåtar för att forsla timmer till fabrikerna.
Från 1850 - 1940 var Sverges vattenvägar fulla av små tuffande saker som vi idag knappt kommer ihåg att de fanns.

På Tugbatlars hittar man nycket roligt och jag fann både ritningar och en mängd foton på bogserbåten Strömsbruk.

http://www.tugboatlars.se/Stromsbruk.htm

Den skall få återuppstå i DONJ under namnet Norrsundet.

Grymt fin idé :-) hade vart grymt med några mindre pråmar till med :-)

Bygget har påbörjats.

Kjölen är sträckt och skrivsidan under däck börjar ta form.

Hej

Mja man vet inte. Om LAn hjälper mig att få den körbar så är den ju till skillnad från ett vanligt flytetyg.... som ett lok.

Jo låter inte fel :-) får man den att guppa lite i vågorna med har du en vinnare :-) för övrigt vill jag bara säga keep up the good work du gör många grejer som e välldigt användbara för oss ban byggare :-)

Det här är ingen omöjlighet - tekniken finns (Tor V) och det osynliga spåret fungerar som en järnvägsräls med skillnaden att växlarna är lättare att lägga. Jag har framöver tänkt att testa med trackmarks.

En bra fråga Bjornl: Tror du att bogserbåten klarar slussarna måttmässigt?

Nisse

Hej Nisse

Med 5,2 m bredd så klarar den slussarna galant.

Hej

Nu kan jag gå ock lägga mig rätt tillfreds.

Det riktigt tunga jobbet är klart.
Dvs. kjölen, däcket men framför allt skrovsidan och reling/hyttsidan.

Det är sådant som skall modelleras i flera ledder o det har jag svårt för.

Ser väldigt bra ut detta !!! Intressant att se hu du jobbar med backdrops till varje spantsektion. Jag gissar att du först gjort hela kölstocken som en line, med hål uttagna och attachade och sen extrude? Sen har du kanske gjort 0-spantet och kopierat det med shift-move, modellerat det att passa nästa spantsektion, osv ?

Jag gissar, av egna vedermödor. Vore intressant om du beskrev hur du gjort, för detta är det absolut svåraste i 3D-modellering. Behärskar man detta kan man göra båtar, bilar och flygplan och annat buktigt så det blir snyggt.

Lycka till:

Hej LAn

Nja inte riktigt så. Ett grundproblem med ritningarna är att de är ganska dåliga. Spantrutan dvs. spantprofilerna är svåra att placera in i båtens längsled då all text är så liten så man inte ser var de skall sitta riktigt.

Vad jag gjort är att först skapa kölen (den blå biten) som en sluten linje som jag extruderat. Den har ju även för och akterstäv tack ock lov.

Därefter har jag placerat ut spantrutan (ritningen) 24 ggr längs kjölen där jag tror att den skall vara (efter bästa förmåga).

Sedan har jag gjort en låda som har 25 längsgående segment och åtta i höjdledd. Lådan har placerats ut som en blivande skrovsida och för top och undersida samt insida har ala apolygoner raderats. 8 hög så spantritningarna visar 8 linjer som löper längs skrovet. Dvs. vid varje spant kommer det att finnas 8 vertexpunkter att justera i skrovet.

Nu är det i princip en yta 25 * 8 segment.
Denna grovplacerar jag in i toppvyn.

Därefter har jag arbetat mig bakifrån och frammåt i två omgångar längs skrovet.

Jag justerar skrovsidans vertex mot spantritningen för bakersta spantet och döljer sedan den ritningen.

Sedan tar jag näst bakersta spantet och justerar skrovsidans vertex mot spantet och när jag är nöjd så döljer jag den ritningen.

Och så vidare tills alla 24 spantsegment är OK och injusterade.

Sedna visar jag alla ritningar av spantsegment och gör om hela proceduren en ggr till som finjustering.

Efersom ritningarna inte är så bra vidtar sedan okulärbesiktning och slutjusteringen.

Därefter gör jag däcket som ju sticker ut som en svulst längs skrivsidan som en låda med 25 längsgående segmet och palcerar ut den så att den passar in.

Slutligen gör jag relingen som en sluten linje som jag extruderar (1 cm). Det är viktigt att denna linje har vertex som delar in den i ca 25 längsgående segment ungefär där skrov och däck har sina brytningar.

Denna justeras in längs skrovsidan och ges de böjar, innåt (i bak) och utåt (i fören) som den skall ha.

Så långt har jag komit hittills med bygget.

Intressant ...
 

teknik, här ha alla som vill börja bygga mycket att lära och träna på!

Hej igen

Idag har jag mest jobbat med texturering av skrovet och så lite detaljer som hyttventiler (inte historiska för de var vitmålade) roder och propeller.

Jag tror inte jag målar henne röd unde rvattenlinjen för det är så ohyggligt svårt att få till det snyggt. Och desutom verkar hon inte ha haft någon speciell bottenfärg av bilderna att dömma.

När man kör Tor V fungerar vattrenlinjen, som en examen, att det osynliga spåret är rätt lagt. Kan tänka mig att däckslinjen kan fungera på samma sätt. Alltså Bjornl, strunta i vattenlinjen. Problem löser man genom att gå runt dem.

Nisse

Schysst björnl, vi har som du skriver behov av bogserare. De var en omistlig del av bruken ända fram till slutet på flottningsperioden på 70-talet.

Hej igen

Det har varit lite tyst men det beror på att jag gort rejält fel så jag var tvungen att hämta andan och svära en hel del... och göra om skrovsidan och relingen.

Nu är det gjort så nu kan bygget fortskrida vidare.

Skrov, reling och hyttsidor är nu speglade och just nu har jag börjat på överbyggnaden med styrhytt och skans mm.

Han som målade vattenlinjen var full men han nyktra bror kommer att gå efter och rätta till den.

Så...

Otyget flyter för första gången.

Det är först när man får in modellen i trainz som man ser vad man gjort för fel.
Och det är ett antal, huvudsakligen relaterade till texturer.

Som Ekan och korvtiger skulle sagt "gör det mörkare för tusan".

Att styrhytt och skorsten bara är dummys säger sig självt.

Jag tycker den har en bra början. Blir nog snygg! :tumme_upp:

Ser kanonfint ut Björn.:tumme_upp:

En nyfiken fråga. Blir hon enbart som objekt eller dyker hon upp i körbart skick också. Tänker inte på något avancerat, så som hytt m.m. Utan bara att hon rör på sig i bakgrunden.

OT. Från detta ämne. Fick bara en fix idé tidigare, som kanske passar för D.O.N.J. En stockränna gjord som ett spår. Sen ett lok, som en stock och en passande portal i båda ändarna, som spottar ut stockar i jämn takt i rännan och sväljer dom i andra änden.:rolleyes:

Oja! Ser verkligen snyggt ut Björn!! :) Är alltid intressant att följa det ni 3D-byggare gör.

Hej Bengan

Hon dyker nog upp både som statiskt objekt och som körbar.

Så här långt har jag kommit nu. Det mesta av däcksdetaljerna är på plats.

Nu är det styrhytten och livbåten kvar.

Stockränna hm, har du någon bild nånstans på en sådan?

Tyvärr Björn.

Har inga sådana bilder.

Googlade lite på flottning och flottningsränna. Där hittade jag bara några svartvita småbilder.

Flottningsrännor finns kvar på flera platser, t.ex. till Korsnäs massabruk i Gävle finns det en som fortfarande används - för vattnet då. Flottning sker inte längre.

Vad det rör sig om är egentligen en ungefär 1.5 meter bred ränna som är cirka 1 meter djup. Träsidor och träbotten.

Exempel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Timmerr%C3%A4nna

Ahhhhh !!!!!
 

Detta ser "kanon" ut. Om du skall animera den, studera TOR och hör av dig om du behöver nåt! Snyggt bygge :tumme_upp:

Hej LAn

Tack:-)

Jo jag kommer att höra av mig.

Att få klart henne som statisk modell tar väl en vecka till eller så. Sedan tänkte jag göra henne körbar.

Mums!
det kommer Dalslands-Skåne-maffian (= Nisse) att gilla :tumme_upp:

Angående flottningsrännor finns delar av en sådan i metall bevarad i Klabböle. Två (små) färgbilder finns att se längst ner till höger på den här sidan
http://www.umea.se/besoksomraden/kla...880001734.html

Hej Igen

Nu börjar hytten ta form. Den skall detaljeras invändigt och få rutor och dörrar så är den klar sedan.

Vad är det överigt kvar..

En strålkastare, dävertar och livbåten samt lanternor i masten sedan får jag nöja mig.

Hallå, det ser ursnyggt ut!!!!
 

men relingarnas insidor är kanske väl kritvita, smutsa gärna ned dom på nåt sätt. Nu börjar jag låta som Ekan snart, är "nedskitning" smittsamt tro???? :confused:

Hej LAn

Jodå jag skall nog skita ner den en smula.

Och rosten glöm inte den!

Ser mkt bra ut. Lite skit ger mera realism också åt kanten, nu ser den väldigt "jämn" ut. Och rost är väl aldrig fel - förutom ur besättningens synpunkt då. :)

Jodå, jag har redan börjat planera ett möte mellan Norrsundet och Tor - utan att de kolliderar. Maffian hälsar Norrsundet varmt välkommen in i Trainz.

Nisse

Hej Nisse

Nu är jag nästan klar. Men här skall du få en fråga.

Vid bogsering, vilka färger skall det vara på lanternorna i masten?

Just nu klockar hon in på 12500 polys, så det vill till att jag gör henne körbar, för som ett statiskt objekt blir hon ett litet monster.

Härligt Bjornl !!!
 

Nu ligger Tor V i lä men hon kan ju alltid bli bortbogserad av Norrsundet:Fnissa:

Lanternvisning vid bogsering vet jag svaret på (gammal skepparexamen) men det får Nisse svara på, han klagar alltid på dåligt minne och syn, så han behöver nog en "refresh memory and clear sight" då och då :visslar:

Mycket snyggt byggt!!!!! :tumme_upp:

Fegt trix, LAn - men låt mig gissa: Tre vita lanternor i rad på masten riktade föröver.

Nisse

PS Har inte läst på, taget ur det obefintliga minnet. DS

"Rätt så!" Nisse ...
 

men det finns mer. Hur signalerade man längden på släpet, hur var släpet ljussatt? Skall vi spela Memory :D eller skall jag tala om svaret?

12500 polygoner??
Puuuh.
Jag fruktar att Norrsundet som ort kan bli ganska tröööög....
Betänk att vi ska dit med ett hundratal trädhögar, en stor balkkran, station, lokstall, förråd mm, flera hus inom synhåll samt en massafabrik och en såg...
Jag börjar undra om man skulle köpt ett nytt grafikkort också och inte bara en ny skärm! :grin:

Sätt mig inte på potten LAn - hjälp Bjorn i stället. Han behöver sjövana.

Nisse

Hej

sista för idag.

Kan bara säga att jag är djupt imponerad, inte minst av texturarbetet, mycket välgjort! :tumme_upp:

När det gäller lanternor tittade jag lite på nätet och hittade följande:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Navigationsljus

den stämmer nog rätt bra, det enda är väl att vid släplängd över 200m visades två gula ljus akterut som väl satt under det vita (?). Antar att alla topp och akterljus satt på masten på Norrsundet. Det intressanta med lysvinklarna är man kunde avgöra båtens kurs. Det går nog inte att få till rätt vinklar i Trainz med dess 180 graders "röntgencoronor".

På sid 23-24 i detta dokument finns lite info just om signalljus på timmersläpor:

http://www.rorgangare.se/pdf/sjotrafikforeskrifter.pdf

Snyggt Björn.

Tänk vad lite vädring av ett objekt kan göra.:tumme_upp: