![]() |
Citat:
|
Ångcylinder läckage reglering.
Du kan nu själv definiera upp läckaget på cylinderarna genom att
manipulera rök behållarna i mina config filer. Ofta berodde läckaget på bristande underhåll av ångloket. Här följer 3 exempel: Kod:
Relativt stort läckage från GB95: |
R-lokets normalplog...
2 bifogad(e) fil(er)
… verkar sitta för högt, för cylindrarnas kolvkåpor går genom plogen och plogen är för högt över rälsen /se bilderna/
|
Citat:
I vilket fall som helst skickade han hem 2 st CD-er med massor av bilder på R976. Letade upp 2 bilder på plogen (Finns fler), men som ni ser så är det TRÅNGT att passa in plogen. Koppel och luftslangar har fått placeras på buffertbordet. https://i.postimg.cc/Qd0PCwKS/Norrla...g-Mindre-1.jpg https://i.postimg.cc/KcBHBRg1/Norrla...g-Mindre-2.jpg Men jag får väl klura ut hur göra......utan att koppel och luftslangar äter sig in i plogen. Minska plog höjden eller vinkla den mer? Eller är det så enkelt som att sänka ned plogen över spåren en smula? |
Bra jobbat, Vovven47...
...de senaste ångloken fungerar superbt!!! Fler sådana!!??
|
Citat:
Dessa kommer att bli "Tanifierade" med de senaste egenskaperna och MÅNGA fler detaljer. Gäller bara att GMax håller. Får numera en massa konstigheter såsom att GMax "dör" under editering, vilket innebär att jag sparar gjorda förändringar FREKVENT. Dessutom kan jag inte ladda in en GMax fil med jämna mellanrum, då filsystemet hänger upp sig enligt Microsoft ("GMax not responding") M.a.o. så sjunger GMax på sista versen..... |
Tack för uppdateringen på SJ A8/ BJ H3s! Får ladda ner dom i kväll och så får jag fixa en korrekt BJ målning på H3s:en, sen så kommer väl minna BJ vagnar ut från målarverkstaden med ett rykande lok i spetsen!
Får väl även fixa BJ B3 130 som oxså är en skönhet! |
Citat:
https://i.postimg.cc/GphHy8zS/BJ-111.jpg |
Citat:
Tackar! Har ju 2 H3s i Göteborg hos BJs där jag är varje helg så de underlättar ju :grin: |
Citat:
TANE A8-an utvändigt. Om så, ta gärna ett foto på denna detalj och sänd till mig. Gäller också era B-lok. Vad gäller A8-ans hytt så överlåter jag detta till nån annan hågad...… PS. Hur går det med igångsättandet av H3s? |
1 bifogad(e) fil(er)
Hej! Tack för dom finna loken men ett fel finns på några av dem och det är SJ loggan på tendern, den ska se ut enligt följande då ej SJ bokstäverna står på den.
|
Citat:
|
Citat:
lok har redan laddats ned på download sidan. Sätts upp på "ToDo"-listan. Det kommer dock flera "metkrok" lok, så då försöker vi med din bild. |
1 bifogad(e) fil(er)
Tror att jag har upptäckt ett par fel på SJ A5 1545 Tender C3 och SJ A6 1689 Tender C2. När man markerar plogarna på dessa två tendrar, så ändras dom. Precis som dom ska, men nästa gång som man startar upp Tane. Så är inte plogarna för tendern sparad. På själva loken, så är plogarna sparade, men inte på tendrarna. Hur det är med resten utav tendrarna, har jag inte hunnit kolla upp än.
Sen är jag fundersam på SJ A6 1689 Tender C2. Ska det verkligen vara nummer baktill på SJ tendern. Var det inte bara SWB, BJ och några till som hade det och SJ enbart på sidan. Själv är jag osäker, på den här punkten. |
Citat:
|
Frågan om A6 1689 nummer på tendern så ska det inte vara något mer än på buffer blanken.
En annan fårga när det gäller är det bara jag som har fått problem med den nya Kuiden på loken o tendern. Ex. E6 loket så funkar inte tendern och E10 så funkar inte loket. |
1.Märkning tendrar:
Det verkar vara lite av en djungel när det gäller märkning på SJ tender. Får se vad göra?? Det jag kunnat läsa och finna ut är att SJ-märkets storlek skall vara 30,2 cm och tender numret 10,2 cm. Dock har jag bestämt att nya SJ metkroken kommer att placeras på alla de ånglok jag uppdaterar(at) = 5 stycken. Första kommer idag på E 901. Vad gäller tender märkning och SWB, så lägger jag in SWB märket på SWB H3 58 (A6 1689) Så småningom kommer också M3-ans tender att uppdateras. 2. Plogar tendern: Har också märkt detta i tidigare versioner, men i TRS2019 fungerar det för mig. Jag gör ingenting som skiljer sig i script ploghantering på lok resp. tender. 3. Problem E6 tender resp. E10 loket: Gäller det TANE eller TRS2019 ? Vad får du för fel meddelande? Kom med lite mer info, så kanske vi kan hjälpa dig. |
Hej.
Det är den kuiden med STL kopplet och det är till TANE. Mycket läckra lok du gör. En annan fråga: kommer du att släppa ut HNJ banan som du håller på med samt fordonen? |
Citat:
Leta upp: a_luft_1 { mesh-asset <kuid:67375:1021> ändra till <kuid2:67375:1021:3> Observera att du måste göra det på 6 ställen. Vad gäller E10 så får du kolla om du skall göra samma ändring där som på E6 tendern. Här blir det i så fall på 3 ställen. Men, i senaste version 4, skall detta vara tillrättat. Har du den? HNJ banan jobbas fortfarande på liksom dess HNJ fordon. Om det nån gång blir släppt får vi se.... |
Hej igen.
Har lyckats få igång E10 loket men inte E6:an. |
Vad gäller skillnader mellan ångloks individer av samma littera, så kan det finnas skillnader
som exempelvis placering av luftpump, generator, stege vid buffertbord och gasbehållare etc. När jag bygger ett lok så går jag ofta till Samlingsportalen.se och letar upp bilder på individen i fråga och då har jag ibland märkt att denna detalj saknas på en annan individ. Hade loket generator/gasbehållare? Kolla t.ex. B och E loken. En sak till att beakta är tidsaspekten på fotot. |
Citat:
|
Citat:
Ett exempel från 1950: http://www.samlingsportalen.se/digit...-06-31_web.pdf I särtrycket kan du också kolla vilken tender som är ansluten till loket, om det inte är dess ordinarie tender. Finns många årtal att välja bland från 1867 fram till 1967! |
SJ E11 = BJ M3s
Hade verkligen alla 3 loken röda hjulsidor??? Dessa var ju kraftiga godstågslok och röda hjulsidor förekom väl mest på snälltågslok ? Någon som vet ?
|
Citat:
https://i.postimg.cc/9fBsGPRg/E11-1851-1976.jpg Bilden är från 1976 (E11 1851) och samma år skrotades samtliga 3 E11 lok. Kanske Vänersborgsstinsen vet eller har nån att rådfråga? |
Hej! Privatbanor hade oftast röda hjulringar i alla fall BJ. SJ hade svarta förutom nångång på 1800 talet då dom ibland var röda
Mvh Edwin |
Om nån är intresserad att ta fram övriga 2 E11 lok (1849,1851) och dessutom
ändra färgen på hjulen till SJ:s så är det tämligen enkelt: 1. Skapa(Clona) era egna kuid-er till lokets boggier <kuid2:448495:50040:1>, <kuid2:448495:50038:1> och till E11-ans tender boggier: <kuid2:448495:50041:1> 2. Hämta filen hjul.tga från t.ex. <kuid2:448495:50056:1> (E2-ans boggier). 3. Kopiera över hjul.tga till era 3 nyskapade kuid-er. |
DR, tyska järnvägarna, hade röda hjul och underrede då det var lättare att upptäcka sprickor i godset (svart på rött). BJ, som var ett välskött företag anammade detta, medan SJ litade till regelbundna inspektioner med kritpulver (vitt på svart) - har jag läst nånstans ?
|
Hittade en bild på SJ E11 1850, med svarta hjul.
https://digitaltmuseum.se/0210181911.../media?slide=0 |
Citat:
SJ E11 loken: SJ målade aldrig röd hjulfärg, men lät denna färg sitta kvar vid övertagande av privata ånglok. Vid eventuellt senare underhåll av hjul målades hjulen om till SJ färg. Kanske var det så? I vilket fall som helst så får vi ta och fundera över färgen på E11-ans hjul? LAn:s ånglok: Då jag fått tillåtelse av LAn att scripta hans ånglok så kommer idag de första: J ångloken 1338 och 1339. Siktar på att scripta ytterligare några.... |
1 bifogad(e) fil(er)
Citat:
|
Citat:
Om ingen hinner före mig så kommer de saknade när ni vaknat upp imorgon...:) PS. Är på väg ut i den nästan 40-gradiga värmen + en fuktighet på nästan 50%! |
Citat:
Slarver. ;) Har du slarvat bort, dina egna kuids? :visslar: Dom 5 missing dependencies finns nu tillsammans med J-loket i Downloads tråden. |
Citat:
Men tack Bengan! Du är en pålitlig samlare. |
SJ A6 med höga gångbord
Jo, varken A6 1544 eller 1806 hade spetsig sotlucka. A6 1790 fick sin spetsiga sotlucka
installerad under 1961 och blev därmed det sista A6 loket som undergick reparation hos SJ. A6 1544 (HHJ): https://i.postimg.cc/Y2XgDKv6/A6-154...-Efter-Rev.jpg https://i.postimg.cc/ncCm6Rm6/A6-154...62-Mars-11.jpg A6 1803 (SDJ): https://i.postimg.cc/WbCZjG6t/A6-180...1970-09-25.jpg Om man studerar bilderna så finns ju skillnader som t.ex. kabeldragning och placering av fasta stegen mot ångdomen m.m., men i stora drag så är de ju identiska. Kanske ett framtida projekt???? |
Vore det möjligt att göra de tyska rökuppdrivarskärmarna valbara ?
|
Citat:
I Surveyor eller Driver mode så bockar du för/av parametern Rökskärmar. |
Citat:
|
Citat:
https://i.postimg.cc/ryHfntBV/A6-1790-R-ksk-rmar.jpg Både i Surveyor och Driver mode. Vad gäller utseendet på rökskärmar så har jag använt SJ A5, som jag tog fram för MÅNGA år sen: https://i.postimg.cc/fRnBZQW1/A5-154...Herrljunga.jpg Om jag utvecklar A6 1803 och 1544 utan spetsig sotlucka så får vi se vad gäller rökskärmarna... |
Ang. rökskärmar har jag nog fel (inte ovanligt). Följande från Järvägshysteriskt forum förklarar det hela:
"Ånglok med rökskärmar av Dag Bonnedal , fredag, januari 18, 2013, 21:24 (2299 dagar sedan) @ Pelle i Västerås Dessa skärmar kallas ibland just för rökuppdrivarskärmar. Men det är en missvisande benämning. Tanken är inte att driva upp röken, bara att förhindra att den dras ned. Och det sker genom att "spola" rundpannans båda långsidor med ren rökfri luft. Frågan dyker upp lite då och då, ber att få citera mitt eget inlägg i postvagnen för snart 14 år sedan: Den stora anledningen till att röken kan bli ett så stort problem på snabbgående ånglok trots att den skickas ut med ganska bra fart rakt upp ur skorstenen är som följer; När det måttligt strömlinjeformade loket plöjer sin väg genom luften bildas "bogvågor" av luft ut åt sidorna, precis som från en båt. Innanför dessa bogvågor blir det undertryck utmed pannans långsida. Detta undertryck kommer främst att fyllas ut uppifrån. Alltså SUGS röken ner utmed pannan långsida. Speciellt besvärande blir detta på lokets läsida när det blåser något sidvind. Riktiga rökskärmar fungerar då så att det mellan de framstickande skärmarna, framför rökskåpsluckan bildas ett kraftigt övertyck av fartvinden. Luften härifrån kommer sedan att pressas genom spalten mellan skärman och rundpannan. En ridå av ren luft "spolar" alltså rent utefter rundpannan och föraren får fri sikt. Han ser ju bara bakkanten på skärmen, så den hindrar inte sikten så mycket. Av detta följer då även att alla de otaliga arrangemang med mindre eller större plåtar som skall lyfta röken uppåt inte fungerar. Bakom dem blir det bara nya "bogvågor" och turbulens som suger ner röken igen. Att det är mest modernare lok som har haft dessa skärmar hänger delvis ihop med att de även har haft effektivare blästerrör och skorsten. En effektiv sådan "front end" ger lågt mottryck i cylidrarnas ångavlopp och därmed bättre verkningsgrad. MEN även lägre hastighet hos ångan och röken när de lämnar skorstenstoppen. Och därmed större problem med skymmande rök. Hoppas det förklarar en del. Tyskarna är som vanligt mer precisa i sin benämning av dess: Windleitblechen (vindledningsplåtar) Dag B" |
Alla tider är GMT +2. Klockan är nu 00:30. |
Powered by vBulletin® Version 3.7.5
Copyright ©2000 - 2025, Jelsoft Enterprises Ltd.
Svensk översättning av: Anders Pettersson
© Svenska 3D-Tåg 2001-2009