Säröbanan kronologier....
 

.... blev till 4 epoker.

I. Starten - blå perioden
II. Bruna perioden
III. Teakperioden
IV. Rälsbussperioden.

Antingen har jag dragit för många pilsner eller fått solsting här nere i värmen (24 grader).

Men den blåa, ser väldigt blå ut i min mobil.

Ta ett par cerveza till så kanske den blir rosa? Eller har du Bluetooth?

Häpp!

Provade både med Fernet, Whisky och flera cervezas till, men resultatet blev detsamma. Gör ett nytt försök idag och börjar morgonen med en Gammel Dansk, kanske jag får till en rosa syn istället, genom att blanda ihop den Danska flaggan.

Ta det easy Bengan, jag har fått lov att använda korvtigers texturer att sätta saxen i, så det blir nog bättre tills du kommer hem och har torkat !

Ett blandat tåg...
 

... en sommarförmiddag Vid slottsskogen. Tåget från Göteborg är lastat med bräder på en N och en en NN3vagn. Sist går två NN3or med påsatta sommarskrov fulla med badsugna stadsbor som släpptes av vid Askimsbadet och hämtades upp på eftermiddagen vid tågets återfärd mot Göteborg. Om tåget inte gick ända till Särö gällde backgång hem, Rundgång kunde göras i Billdal, Kullavik och Släp men vända loket endast i Särö.

De blå vagnarna tillhör morgontåget från Särö full med högt uppsatta män på väg till en 4-timmars arbetsdag inkl. 3 timmars lunch.

Rälsbussarna är bara ännu en utopi :-}

EDIT:

Lok 5' drar morgontåget från Särö, det är vovvens lok som fixats till GSJ.
Detta lok som liknade ÖCJ nr 7. Denna typ av tenderlok var inte så lämplig på GSJ, med sina begränsade vändmöjligheter utan det såldes redan 1910 till Malmö-Ystads Järnväg.

Lok 5'' med ett antal godsvagnar är SJ Y tillstukad till GSJ. Detta lok ersatte lok 5', den var liknande Tidaholms Järnvägs lok nr 4, sedemera SJ Å5 nr 1623.
Loket var byggt för tvåmansbetjäning där eldaren även agerade konduktör - föga populärt bland lokpersonalen (vilken ansvarsfull eldare lämnar loket under ånga?) - och tvåmansbetjäning användes aldrig vid GSJ och sidorelingarna borttogs redan före 1920. Loket fick äran att dra GSJs sista ångtåg 1954. Denna händelse finns bevarad på video (eller 16mm film som det väl var då):

https://www.youtube.com/watch?featur...&v=XJ2ap_ASxgI

Sesam...
 

... nu är alla dörrar öppningbara, även godsfinkan har passengerdoors eftersom den ofta medföljde passagerartågen ock lassades och lastades vid stationsuppehållen.

Liv och rörelse ...
 

i Särö en sommardag på 1950-talet.
PPPPP - Perronger, Plankgångar, Passagerare På Plats:

Tillfälligt rymt från Särö ...
 

... för att ta mig an Nisses Problem med Spår och Luftledningar i TANE.

Det har resulterat i ett helt nytt concept baserat på STW Modern Catenary Add On. Alla ingående assets är gjorda som scenery splines med senaste teknik.
Det går att använda som Bas och komplettera med assets ur STL och STW Luftledningspaket.

Målet var att göra ett lättarbetat system för spårläggning och ledningsdragning utan allt för mycket fiddle i propertyrutor med kodade namn.

Den fundamentala komponenten är Utsättningsverktyget "Nisse" uppkallat efter vem? Inte Nils Ericson i alla fall - men en annan stor järnvägsbyggare !

Lite bilder i höstmörkret:

Jaha ....
 

... nån reaktion blir det tydligen inte på detta? Så antingen är det ointressant eller obegripligt?

Detta utsättningsverktyg kanske skrämmer och det är bara nödvändigt när man börjar bygga en rutt baserad på en DEM-karta. Sen kan det änvändas för att få spåren på rätt ställe. Det är ju Surveyor Only och går att radera om man vill efteråt.

I övrigt klarar man sig bra med enbart de olika delarna i paketet.

Har påbörjat Loddningen av delarna, men om intresse saknas så lägger jag väl ner det hela!

Svårt att uttala sig, på dessa två bilder.

Men jag tror att dom flesta, gärna ser ett enklare sätt att jobba på. Speciellt med allt som ska fyllas i propertyrutor.

Paketet består av 13 assets och täcker nästan allt. Den fullödiga manualen är larvigt enkel, LAns nya kontaktledningar är en gudagåva - definitivt för mig.

Nisse

Något ifyllande av namnkoder i propertyrutor blir det inte, man skall kunna använda delar av STW som komplement.

Just nu diskuterar vi vilket c/c spåravstånd vi skall ha, jag tror att 5,5 m är det som gäller även idag, men avståndet stolpe - närmaste spårmitt är väl numera 3,35 m ? Kanske nån som är kunnig på detta ????

De två bilderna visar c/c 5,5 m för enkel resp. dubbelspår - fullt OK för lite äldre linjer ????

Hej!
Spåravståndet c/c är 4,5 meter om det inte är fler än tre spår då är avståndet minst 6 meter mellan varannat, tex fyrspår, 4,5 meter mellan de två yttre spåren och 6 meter mellan de inre spåren. Dock så kan avståndet mellan spåren på stationer vara 4,5 meter även vid flera spår, beror säkert lite på signalers placering och annan smått och gott.

Kontaktledningarnas mått har jag inte hittat något om annat än på STW:s hemsida, vet att jag har en bok om kontaktledningssystemet som jag inte kan hitta just nu. Känslan är använda sig av både 2,75 meter och 3,35 meter avstånd till spårmitt om det är möjligt.

mvh
Håkan

Ett kort inkast i den alltför korta diskussionen om LAns ModCat. Den bör inte bara handla om kontaktledning och c/c, utan även om våra verktyg - framför allt om perronger och växlar.

Jag har satt samman en bild med hjälp av STW:s spårmått. De två vänstra spåren har c/c 5,85 m, de två högra c/c 5 m. Tyvärr finns inte spårmått 5,5 m i STW:s uppsättning.

Växelklumpen till vänster ligger fritt från spårbädden, den högra alltför nära rälsen. Perrongen är GSJ:s 2 m. Den glappar betänkligt för c/c 5,85 i högra spårparet. Perrongen till höger verkar trivas på rälsen.

Jag gillar bra kompromisser; c/c 5,5 m.

Nisse