Ingen markering...
 

Sorry men den markering jag så mödosamt lyckats peta in i bilden försvann i överföringen, men jag tror att det fenomen jag åsyftar är tämligen tydligt i alla fall...

Bilden är väl på en vagn du konverterat? Det ser ut som kupéväggarna sticker ut. Det gör dom inte på Korvtigers vagnar!!!

Nja, jag tänkte väl närmast på hur det kommer sig att mellanväggarnas form inte följer vagnskorgens rundning... ;-)

Det gör dom på Korvtigers original !!! Förmodligen din Konverter som bär skulden.

LAn, som vanligt klok, fick mig att studera källfilerna ordentligt.

Givetvis är det inget fel på konverteringsprogrammet. Snarare "konvertören" som missat en detalj i processen.

Här syns tydligt att formen är lika som den "korvtiger" gjort och avsett!

Riktigt snyggt gjort.

Nisse

Så har då Co11 äntligen levererats till MSTS / ORTS! ;-)
 

Efter en del snöpliga klanterier av undertecknad har det nu äntligen lyckats att få in den första av "korvtigers" plåtvagnar med lanternin i den klassiska simulatormiljön (MSTS / ORTS).

Nu ska de övriga vagnarna i snabb takt anpassas för ett stilrent plåtvagnståg från fyrtio- och femtiotalen. Ja, vissa vagnar fanns kvar även på sextio- och sjuttiotalet!

Varje vagn kommer dessutom att finns i fyra olika varianter: med utdragna bälgar i bägge ändar (för vagnens placering inuti tågsättet); med en av bälgarna utdragen för placering i början eller slutet av tågsättet samt en variant med bägge bälgarna ihoptryckta för solo-användning eller uppställning.

Första vagnen ut:
SJ litt Co11 nr 1558

Kul att du fick den att fungera!

Boggierna sitter dock för långt in, avståndet mellan pivotpunkterna (mitten på boggie) skall vara 14000mm på alla vagnar förutom ABo3a där samma mått är 15600mm.

OK!

Tack för synpunkten. Ska ordna till det i morgon (före jag startar konverteringen av resten av dina underbara vagnar).

Bra att korven är tillbaka och inte tiger längre.
 

Hej

Kanske fel forum fast ändå.

Tänker inte komma tillbaka och bygga fast det ibland killar lite i fingrarna när man kikar in på forumet som tcks vilja finnas kvar vilket ju är mycket roligt.
Nä. Jag har börjat få lite ordning på min modellverkstad jag har i källaren med en liten svarv, fräs och borrmaskin mm. och skall börja tillverka lite delar till en enkel godsvagn av äldre modell i skala 24.
Jag har letat i hela morgonen efter ritningar på vagnsdelar som t.ex lagergaffel, lagerbox mm.
Undrar om du har kvar adressen till pdf:en som du gav mig ang. detta så kan du väl meddela
mig om det här eller på något annat forum. Den har nog förkommit när jag bytte dator.

LokKalle

Har svarat på ditt privata meddelande med, men det kan ju vara av allmänt intresse. Pdf:en du tänker på är Arlöfkatalogen från Arlöfs Waggonfabrik i Skåne, utgiven 1913 som innehåller mängder med detaljritningar på allt mellan lagergafflar till ångvärmereglage. Denna finns inscannad och kan laddas ned här:
http://www.wnj.se/arkiv/dokument/Wag...riken_1913.pdf

Och härmed förklarar jag etapp II av detta projekt för öppnat!

Först ut på verkstadsgolvet är en vän som vi har hört mycket om i denna tråden, nämligen boggie Modell 91 i egen hög person!

http://i469.photobucket.com/albums/r...m91_render.jpg

Denna boggie användes på i princip samtliga av SJs boggievagnar byggda mellan 1891 och 1907 när den ersattes av modell -07 som samtliga tidigare vagnar som jag byggt har. Den hade något kortare axelavstånd (2.1 m istället för 2.4 som -07: orna fick) samt hade bara bromsbackar på insidan av hjulparen, vilket gjorde att ramen var lite kortare än -07:an som hade bromsbackar även på utsidan som skulle få plats. Totalt byggdes cirka 800 exemplar av denna boggie. Just denna modell har jag givit rullager vilket syns på de runda lagerboxarna, de första boggierna hade glidlager och hade därför lådformade lagerboxar. Dock så verkar man ha infört rullager rätt tidigt, så det fick bli sådana så ni slipper att kontrollera varmgång i axellager stup i kvarten när ni ska ut och tåga sedan. ;)

Jag får väl lov att bjuda på en liten nyårskaramell och visa på vad det nya året har att erbjuda i historisk tågvagnsväg.

Jag ger er boggievagn modell 1891:

http://i469.photobucket.com/albums/r...nder_final.jpg
Co 1058

Vagnen har vi redan hört talas om, nämligen Co1 eller bara Co som den hette fram till 1902 då det endast fanns en tredjeklassboggievagn i SJs vagnspark. Vagnarna byggdes i 42 exemplar mellan 1896 och 1900, denna individ är ifrån den första serien levererad av Ljunggrens verkstadsaktiebolag. Vi ser även den äldre färggrannare målningen som vagnarna fick behålla fram till 1924.

Och med det önskar jag på Korvtigers digitala verkstad ett gott nytt år! :D

Superbt ...
 

...som vanligt!!!! Ett riktigt nyårsfyrverkeri i noggrant texturarbete. Fönsterglaset ser mycket bra ut ! Jag blir nyfiken på de två stora tankarna under vagnen ? Vad innehöll dom?

God fortsättning, Korvtiger !!!

Reflektionerna i fönstren kommer tyvärr inte med in i Trainz, men det tillför ju en hel del när man gör en render som denna.

I båda tankarna förvarades oljegas för glödljusen av system Pintsch. Denna gas var inte komprimerad eller i alla fall inte lika komprimerad som acetylengasen var som kom senare, därav att behållarna är väldigt stora jämfört med acetylentuberna som var i brandsläckarstorlek. Alla nylevererade 91-vagnar hade oljegasglödljus och på 20-talet så fick vagnar som gick i stambanetågen elektrisk belysning. Men dessa Co1: or användes inte så mycket i stambanetrafiken på 20-talet (man ville ha vagnar med vestibuler) och därför verkar de fått behålla sin oljegas fram till 40-talet då de utrustades med elektrisk belysning.

Då var Co1 i princip klar. Det kommer en till textur med den nyare helbruna målningen likt den som de tidigare vagnarna jag byggt har.

http://i469.photobucket.com/albums/r...co1_ingame.jpg
Co1 1058

Notera tillkomsten av vakuumbromsdetaljer. I änden hänger två kopplingsslangar (kommer inte att animera dessa, de är bara för syns skull. Efter att tryckluftsbroms ersatt vakuumbromsen på vagnarna i mitten på 20-talet så lät man vakuumbromsledningen sitta kvar på flera vagnar, så det är inte helt historiskt inkorrekt) och undertill kan man skymta själva bromscylindern och dess koppling till boggien.

Co1 byggdes som sagt i 42 exemplar och 1930 så fanns 16 vagnar kvar i ursprungsutförande i vilket de verkar ha förblivit. 23 vagnar vet vi sedan tidigare att de blivit moderniserade till Co9a och sedan så har jag nyligen upptäckt att två vagnar till som byggdes om till Co9a så sent som 1951, som inte finns med i min guide för etapp I. Dessa två byggdes om från Co1 år 1918 till CDo2, genom att man byggde en liten postavdelning i ena änden av vagnen. Den sista Co1:an, nummer 1235, slogs sönder och brann upp i Getå-olyckan 1918.
Just denna vagnen, nummer 1058 gick som Co1 hela tiden fram tills den skrotades 1962.

Wow, det ser verkligen snyggt ut :tumme_upp:

Vagn nummer två i denna etapp kommer här. Också denna är en ren tredjeklassvagn, med litterat Co5.
Även om den kanske vid första ögonkastet är slående lik Co1 så finns det en del olikheter. Först så skiljer sig Co5 från nästan alla andra 1891-årsvagnar genom att vara lite längre. Dock så är själva korgen samtidigt något kortare, vilket innebär att gavelplattformarna är större än på andra -91-vagnar och lite annorlunda utformade. Vagnen har dessutom en udda fönsterindelning med blandat smala och väldigt breda fönster. Största skillnaden är interiören som på Co1 som jag presenterade ovan bestod av kupéer, vilket gjorde att man använde dessa vagnar i snälltågen medan Co5 hade två öppna salonger med en vägg emellan och rullade mer i förortståg och långsammare passagerartåg. Man valde dessutom att sätta in rullgardiner istället för att ha vanliga tyggardiner som i de flesta andra vagnar.

Ingen Co5 moderniserades nämnvärt. Man bytte enbart träbänkar till stoppade stålrörssoffor på 40-talet, annars såg de i princip likadana ut tills de skrotades på 60-talet.

http://i469.photobucket.com/albums/r...Co5_ingame.jpg
Co5 1396

Dessa vagnar byggdes mellan 1901 och 1911. Har försökt att räkna antal byggda vagnar, i särtryck från 1907 så finns 20 vagnar byggda 1901-1903 och sedan tillkommer 30 vagnar samtliga byggda 1911. Av dessa skrotades två stycken, nummer 2039 och 2044 efter Getå-olyckan som gick på var sin sida om Co1 1235 som jag nämnt tidigare. Detta innebär att det finns 48 vagnar i särtryck 263 från 1930.
Dock så finns det två luckor i nummerserien för nummer 1391 och 1393 på två vagnar som år 1905 blev ombyggda till experimentmotorvagnar (som först förvirrande nog hade littera Co5, eftersom huvudlitterat X inte införts än). Totalt har det alltså funnits 52 Co5 vagnar med detta utseende, fast aldrig samtidigt.
Sedan så skall det ju nämnas att det tillkom mängder med vagnar från förstatligade privatbanor på 30 och 40-talet som dessutom fick litterat Co5, även om de flesta inte såg exakt ut som dessa.

Bo3 är vagnen som på 20-talet byggdes om till Bo4, som vi såg i förra etappen. Vagnen är en andra/förstaklass sittvagn(dessa var alltså ej bäddbara) som byggdes i 38 exemplar mellan 1902-1907.

http://i469.photobucket.com/albums/r...bo3_ingame.jpg
Bo3 1377

Jag har grävt lite djupare i mysterierna kring målning av personvagnar före 1924. Som jag tidigare sagt så målade man förstaklassvagnar i ultramarinblå, andraklass i lokomotivgrön (som vi ser på bilden) och tredjeklass med caput mortuum (röd, som Co1 och Co5). Men man beslutade 1901 att alla vagnsavdelningar som användes som både förstaklass och andraklass i blå färg. I kontrakten för Bo3 så skulle de första 7 vagnarna vara blåmålade och alltså kunna gå som förstaklassvagnar, resten gröna och enbart vara för andraklass. Men i december 1906 så bestämdes att alla Bo3 skulle målas om i blå färg och få vändbara skyltar för att kunna ändra mellan 1 KLASS och 2 KLASS.
På mitten av långsidan kan vi dessutom se riksvapnet som fanns på alla vagnar fram till 1905.
Denna vagn, nummer 1377 levererades 1903 av Aktiebolaget Södertälje verkstäder och såg alltså ut på detta sättet fram till några år efter 1906 (det kunde ta ett par år innan man gjorde tillräckligt stora revisioner för att måla om hela vagnen).
Jag kommer även att göra en blåmålad variant utan riksvapen.

Det är alltid lika intressant att läsa dina inlägg! Du verkar lägga ner mycket tid på att få dina vagnar så korrekta så möjligt, vilket är mycket roligt! Det gör att man får en bättre helhet för vilken typ av tåg vagnarna gick i och vilken tidsperiod de användes.

Då har vi tagit oss igenom samtliga enklassiga vagnar bland boggievagnarna av modell 91, förutom Co4, vilken enbart byggdes i 4 exemplar och som jag därför valt att hoppa över. (Och tekniskt sett en vagn till, men den kommer vi till lite senare i etappen)

http://i469.photobucket.com/albums/r...Co1_ingame.jpg
BCo1 (modell 1897) nummer 1082

Första blandvagnen är BCo1 modell 1897. Varför 1897? Var det inte vagnar av modell 1891 som stod på schemat? Jodå. Men det byggdes nämligen två serier med vagnar med något olika utseende som båda började att levereras före 1902, alltså innan man börjat skilja boggievagnar åt med en siffra efter boggienollan. Så dessa båda typerna hette BCo fram till 1902 och ville man skilja dem åt så kallade man dem modell 1893, eller 1897, efter det året som första vagnen av den typen levererades. Båda modellerna hade tre andraklasskupéer med tredelade fönster, men tredjeklassdelen skiljdes åt. md97 som jag har byggt hade fem stycken vanliga tredjeklasskupéer, men md93 hade istället tre salonger bestående av två hopsatta tredjeklasskupéer helt avgränsade med en vägg i mellan.
Man kan lätt skilja de båda typerna åt på bild, då den äldre modellen 1893 har ett dubbelfönster längst ut i tredjeklassänden på vagnen, istället för det lilla enkla toalettfönstret som syns på bilden på modell 97 här ovan.

Samtliga vagnar av littera BCo1 var sovvagnar, så att man kunde använda andraklasshalvan som sovvagn, men däremot så var tredjeklassavdelningen endast sittvagn med träbänkar. Från sekelskiftet så började man att måla andraklassavdelningen i förstaklass-blå färg, för att indikera att det gick att använda den som både första och andraklass. Det kommer att finnas en sådan blå/röd textur att byta med, samt en brun.

Sedan så kom moderniseringsvågen på 20-talet och även BCo1: orna drabbades. 1930 så gick 19 vagnar av den äldre modellen kvar som BCo1 i oförändrat skick och de resterande 4 hade omlitterats till BCo3. Skillnaden var att man bytt de bäddbara sofforna i andra klass till enbart sittsoffor från 1925. Ursprungligen byggdes 23 BCo1 modell 1893.
Av den nyare modellen som jag byggt så hade man 1930 moderniserat 19 av vagnarna till BCo7 med täckta övergångar, men fortfarande med sina ursprungliga -91-boggier. De 43 resterande vagnarna hade fått sofforna i andraklass utbytta till obäddbara soffor och även de hade littera BCo3. En sista vagn, 1201 har jag hittat som skrotades efter en olycka i Lännersta 1928. Detta summerar alltså till 62 vagnar BCo1 modell 1897.

Ovanligt nog så finns ett exemplar av denna vagnstyp bevarad, dock av den äldre modellen. Det är nummer 1032 finns på JvM i Gävle och är restaurerad till nära originalskick. Bengan har bilder på den från TÅG150 då den ingick i sekelskifteståget. Som det ser ut nu så kommer jag inte att bygga denna äldre BCo1 modellen.

Vagn nummer fem i denna etapp blir littera ABo1. Detta är den första boggievagnen som SJ beställde och därför också den första modell -91-vagnen, samt den första boggievagnen hos SJ överhuvudtaget. Passande nog så fick den första vagnen nummer 1000 (dock så verkar det som om man hoppade en bit i nummerserien för att få ett fint jämt nummer för boggievagnarna, och sedan fyllde på upp till 1000 med nya tvåaxliga vagnar som köptes eller övertogs efter det.)

http://i469.photobucket.com/albums/r...bo1_ingame.jpg
ABo 1005 (senare ABo1 1005, efter 1902)

Före 1902 så hade dessa vagnar två litteran, dels ABo och dels Ao, även om det var samma vagn. Vagnen bestod till hälften av helkupéer och till hälften av halvkupéer. De första 16 vagnarna hade fasta ryggstöd i halvkupéerna, vilket innebar att de kupéerna bara kunde användas som förstaklasskupéer då vagnarna gick som sovvagn. (eftersom man sov två personer i våningssängar i andraklass)
Dessa första vagnar var målade vid leverans som på bilden, med olika färg för olika avdelningar lokomotivgrön/ultramarin och vad det verkar utan vändbara skyltar för 1/2-klass. Senare levererade vagnar var helt målade i ultramarin och hade vändbara skyltar. Vissa vagnar fick skjutdörrar mellan halvkupéerna så att de gick att öppna upp till helkupéer.
Det var de första 5 vagnarna som hade litterat Ao, varför vet jag inte och jag hittar ingen information om att de skulle skilja sig mot ABo. Troligtvis ändrade man litterat rätt snabbt efter det till ABo, men tyvärr har jag inga dokument över omlitteringar som är äldre än 1896 och Ao nämns inte i några dokument jag har. Vagnen jag byggt, 1005, var i alla fall en ABo, alltså den första med det litterat. Vagnen tillhörde den första serien levererad 1891 från Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag.

Totalt byggdes 68 ABo1 vagnar och var de tog vägen på 20-talet har jag berättat tidigare.

Det har tagit ett tag sedan senaste vagnen, för jag var tvungen att bygga om stora delar av korgen igen, men nu är den här, låt mig presentera: tredjeklass/resgodsvagn CFo.

http://i469.photobucket.com/albums/r...CFo_ingame.jpg
CFo 1284

Även detta är en gammal bekant, nämligen den vagnstyp som senare blev CFo5 som vi såg i moderniserad variant i förra etappen. Man byggde mellan 1900 och 1907 totalt 26 vagnar med littera CFo och det ändrades till CFo1 1909 då man började tillverka CFo-vagnar för kontinentaltrafiken som då fick littera CFo2.
De två första vagnarna skiljde sig till utseendet, vilket jag påpekat tidigare, men jag har nu hittat varför de skiljde sig. Dessa två första vagnar var smalare, hade skjutdörrar och bara fyra kupéer med tredjeklass, istället för fem, för att dessa skulle kunna gå som följevagnar till kungavagnarna. (Man hade en smalare normalprofil utomlands, därav att vagnarna var smalare, så att man kunde köra med dem ute i Europa) Dessa två såg likadana ut hela sina liv.

Men resterande vagnar såg ut som denna modell gör fram till 20-talet, då de som jag förut berättat om byggdes om till den spännande vagnstypen CFo4. Man byggde då in ena änden av vagnen, den som passagerarna satt i, men lät den andra änden behålla sin öppna gavelplattform. Alla dessa vagnar, både som CFo/CFo1 och CFo4 hade istället för skjutdörrar, vikdörrar som var insänkta i nischer i vagnssidan för att inte sticka ut så mycket då de var öppnade.
Längs ut i resgodsänden av vagnen fanns en lite kupé för konduktören.
Individen, nummer 1284 byggdes 1901 av Aktiebolaget Södertälje Verkstäder och byggdes om till CFo4 1925. Så här såg den ut på leveransfotot.

Svårt att veta vad man ska säga för ord räcker inte till riktigt ibland. Fantastiskt vilket jobb du gör och resultatet ser ut att bli därefter. Liknande vagnar användes som arbetsvagnar när jag var barn (under femtiotalet). Kommer ihåg tredjeklass träbänkarna, som barn var det mycket bekvämare med trådhyllorna för bagage och kläder. Fungerade bra som hängmattor, farsgubben däremot han kunde sova varsom helst. Han hade också den märkliga egenheten att han sov mest hela sträckan mellan Boden och den tillfälliga arbetsplatsen, vaknade när sista infartsväxeln passerades och plockade ihop sina grejor och var klar när tåget stannade oavsett station. Han var vagnsreparatör på den tiden också trots att han inte hade den utbildningen. Normalt tillhörde han bangårdspersonalen men på den tiden var många Sjanställda mångsysslare. Nog om det, vagnarna var ofta halvinredda med utrymme för verktyg och redskap i den oinredda delen. Jag kommer inte ihåg om det var någon annan färg än SJbrun utanpå men plattform och grindar fanns kvar.
Kul att du fortsätter med dina projekt.

Stickanw

Därmed har Korvtigers CFo inte bara ett yttre rikligt liv utan även ett inre.

Bra berättat, stickanw.

Nisse

Tackar för intressant historia stickanw! Bagagehyllorna var tydligen ett populärt substitut för säten, här en bild från samlingsportalen tagen av Lennart Nilsson (Ja, den Lennart Nilsson! Han är och har länge varit en tågentusiast) ca 1955:
http://www.samlingsportalen.se/getit..._Jvm_KBDB16472

Det var vanligt att gamla träramsvagnar med öppna plattformar fick ett andra liv som verktygs- redskaps-, bangårds- eller tjänstevagnar. Dessa var ofta målade i en mellangrå färg med data och uppmaningar om att vagnen skulle växlas försiktigt påmålat på sidan. En bild hittade jag, med två tjänstevagnar i bakgrunden:
http://www.samlingsportalen.se/getit...m_KBDB12923_01

Det är ofta dessa vagnar som överlevt till idag då de kunnat återställas till originalskick. Tyvärr så saknas ju av naturliga orsaker inredningen.

http://i469.photobucket.com/albums/r...fo1_ingame.jpg
BFo 1279

Nästa vagn som kommer ut ur verkstaden är syskonvagn till CFo, nämligen BFo som vi också har hört talas om tidigare, nämligen vagnen som senare genom BFo4 blev BFo5 som vi såg i förra etappen. Dessa vagnar byggdes i 18 exemplar mellan 1900 och 1904 som jag sagt tidigare, dock så misstänker jag att de precis som CFo behöll sitt littera BFo fram till 1909 då 1:an hakades på då man började att leverera kontinentalvagnarna som alla fick siffra 2. Dock så tillverkades det aldrig några andra BFo-vagnar än dessa. Som tidigare sagt så blev de BFo4 på 20-talet med skjutdörrar och passageraränden inbyggd och därefter byggdes de om till BFo5.

Imponerande å intressant, både jobbet på vagnarna, plus all möjlig info. :)

Tackar Ekan! :D

Då kommer här den troligtvis sista vagnen i denna etappen, blandad resgods/postvagn littera DFo1.

http://i469.photobucket.com/albums/r...fo1_ingame.jpg
DFo1 1197

Detta är en vagnstyp som jag aldrig nämnt tidigare.

Vad jag hittar så tillverkades 22 vagnar mellan 1892 och 1902, men en vagn, nummer 1107, skrotades efter Getå 1918, så i str263 från 1930 finns bara 21 vagnar. Dessa hette från början, precis som de andra modell -91-vagnarna, bara DFo fram till 1902. Därefter lade man till 1:an för att skilja dessa från boggievagnarna som man övertagit med Västkustbanorna ett par år tidigare.

Inuti så var resgodshalvan av vagnen väldigt lik den på BFo och CFo, med en konduktörskupé i änden, men dörrarna var enklare och lite smalare. I postavdelningen fanns den vanliga uppsättningen med hyllor att sortera in posten i, samt en separat dörr på mitten av vagnen att lasta i och ur postsäckar igenom. Mellan resgodsavdelningen och postavdelningen finns det en vägg med en liten dörr så att det var möjligt att ta sig rakt igenom vagnen om man skulle vilja, men dessa utrymmen var naturligtvis inte öppna för passagerare. Båda avdelningarna tog upp hela vagnens bredd så vagnarna gick alltid i änden eller närmast lok i tåg. I postavdelningen fanns även en kamin som man kunde elda i för att hålla värmen om de 6 elementen drivna av ångvärmen från loket inte räckte till.

Vagnarna verkar ha fått gå någorlunda oförändrade hela sina liv, de fick till exempel aldrig sina övergångar inbyggda. Dock så bytte man boggier från de ursprungliga modell 1891 till modell 1907 någon gång före 1930.
Just denna vagnen, nummer 1197, tillverkades av Vagnfabriksaktiebolaget i Södertälje (Vabis) år 1901 och var således en av de sista DFo som byggdes. Vagnen skrotades 1965.

När det kommer till målningen så var de första 8 vagnarna målade i en annorlunda färgsättning där postavdelningen utvändigt var svart nedtill och ljusgul upptill. Dock så har jag inte hittat någon leveransbild på detta, bara en skalmodell som inte är utförd helt enligt leveranskontraktet, men jag kanske kommer att göra en textur med denna målning också.
Detta som min vagn fått är den typ av målning som resterande 14 vagnar hade. Jag finner den tidigare målningen väldigt udda, för enligt leveranskontraktet för de DC1 vagnar som levererades 1886, alltså före DFo så skulle de vara målade med todenkopf/caput mortum, alltså samma färg som på bilden som de senare DFo-vagnarna fick. Lustigt att man bytte och lät 8 vagnar få en helt annan målning där under några år på 1890-talet. Dessutom så skall D1-vagnarna byggda på 1870-talet ha haft samma svart/gula målning, så man har uppenbarligen haft lite svårt att bestämma sig och bytt varje årtionde. Efter 1924 så blev de helt brunmålade i alla fall, i samma nyans som vagnarna i förra etappen.

Och med denna vagnen så tror jag att det får vara nog för denna etapp. Jag lämnar därför ett par vagnar obyggda, som den äldre restaurantvagnen ABo3, den andra BCo1-modellen, BCo4 samt Co4(Som inte har något att göra med den Co4a som jag redan byggt). Nu skall jag gå tillbaka till alla vagnar och skapa fler texturer. Andra/förtaklass-vagnar som haft både lokomotivgrön och ultramarinblå målning skall få en textur av varje och alla vagnar som överlevt 20-talets moderniseringsvåg utan att bli ombyggda skall även få en brun-textur. Sedan skall allt testas, dokumentation skrivas och så vidare och därefter är det bara att kroka på ett passande lok och dra iväg! :rolleyes:

Som vi tidigare nämnt användes en del vagnar senare som arbetsvagnar, skulle det vara möjligt för dig att göra sådana? Med vidhängande trappor och extradörrar m.m. Eller i varje fall exteriört färgmässigt?

Stickanw

Vagnarna som blev tjänstevagnar blev det på 50-60-talet och då hade många av vagnarna fått en ny typ av tak med avskurna takändar som jag saknar ritning på. Dessutom så sattes lanterninfönster igen, och likaså vanliga fönster. Tyvärr så är det dåligt om referensbilder på sådana vagnar och ritningar vet jag knappt om det ens existerar då de nog kunde vara mer eller mindre spontant ombyggda. Som du nog märkt vi det här laget så vill jag alltid att det jag bygger skall vara så likt verkligheten som möjligt, så att bara hitta på något är inget för mig. Dessutom är dessa vagnar långt efter min intressesperiod som är runt 1900-1930, så jag har inget intresse av att lägga ned tid på att bygga tjänstevagnar. Hoppas att du har överseende med detta! :rolleyes: Men kanske finns det någon annan forumit som är villig att doppa fingrarna i färgburken?

I övrigt så har jag jobbat lite i skymundan, men jag tänkte posta en liten uppdatering då det är lite dött här på forumet just nu.
Jag har beslutat att DFo är den sista vagnen, så totalt kommer etappen att innehålla 8 vagnar, ABo1/Ao, Bo3, BCo1/BCo3, BFo1, Co1, Co5, CFo1 och DFo1. Jag har sedan sist gjort klart alla extra texturer, samt i princip skrivit klart dokumentationen. Just nu ska jag lägga till funktionalitet för att kunna byta texturer på själva vagnarna, samt skriva lite specialscript för att vissa av vagnarna skall kunna byta belysningstyp beroende på vilken textur man väljer, precis som på ABo3 från förra etappen. Sedan skall allting bara testas lite till och sedan så är det bara att släppa lös vagnarna på era banor! :D

Håller precis på att ladda upp cdp-filen, så alldeles straxt kommer etapp II till download! :)

Har för övrigt lyckats lösa smoothingproblemet som Lan klagade på som gjorde att sidorna på korgen blev lite kantiga, så numera är de släta och fina!

Tack Tomas, för dessa trevliga vagnarna.:tumme_upp:

Tack...
 

... till Korvtiger och vovven47,
som gjort det möjligt för oss att köra tåg som de såg ut när tåg fortfarande var TÅG !!!!

Det är bara att tacka å bocka, och njuta av mästerverken :).

Lite beröm
 

Eftersom frågan kring beröm verkat kommit upp hos våra simulatorvänner i Railworks forumet så kände jag att jag ville lägga in en klapp här till Korvtiger. :applad:

Har laddat ner vagnarna och de är väldigt fina. Inspirerande är de också - jag försöker själv lära mig Blender nu efter att hela mitt (lilla) modelleringsliv använt en annan mjukvara så det är skönt att se vad som går att åstadkomma av någon som kan mjukvaran.

Så stort tack för det här Korvtiger! :applad: :grin:

Tackar för glada tillrop! :D

Spyfrog: det är bara att bita ihop, inlärningsperioden är alltid jobbigast. Men eftersom du kommer ifrån ett annat 3D-program så slipper du i alla fall att lära dig modellering från grunden, så det är bara att lära sig var alla knappar sitter i Blender! Kan också tipsa om att köra en nyare version av Blender och inte gamla 2.49b som jag använde på den tiden jag skrev Blenderguiderna för Trainz om du inte gör det redan. Det har hänt så mycket bra grejer i Blender sedan dess, ångrar lite att jag aldrig bytte upp mig från 2.49b förrän jag började med plåtvagnarna för ett halvår sedan och gick upp till 2.71. (Fast jag har vid sidan av kört ett 10-tal versioner av 2.5, 2.6 och 2.7, när jag gjort annat än modellerat till Trainz)

Nu när etapp II är klar så kan vi väl lika gärna fortsätta med etapp III, plåtklädda tvåaxliga vagnar. Först ut är C3d, ett littera som nog klingar bekant:

http://i469.photobucket.com/albums/r...911_ingame.jpg
C3d 2046

Vagnstypen har jag nämligen redan byggt i mitt teakvagnsprojekt. För C3d var en vagnstyp som tillverkades mitt i skarven mellan de plåtklädda boggievagn modell-1891 och de teakklädda vagnarna utan lanternin som kom på 1910-talet. De första C3d som tillverkades 1911 var därför klädda med plåt som tidigare vagnar var, men saknade lanternin och hade en korg- och takutformning som mer påminde om teakvagnarnas. Det tillverkades 75 vagnar med plåtklädsel under de första 3 åren, därefter fram till 1915 så tillverkades det inte mindre än 200 C3d med teakklädsel, i det utförandet som vi såg i teakvagnsprojektet. Därtill tillverkades ju sedan C3e och C3g i respektive ett 70-tal vagnar (dock var alla dessa teakklädda), så man kan verkligen säga att C3d/e/g var en vanlig vagnstyp.
I början gick vagnarna i all slags trafik, även på stambanorna men mot 20-30-talet hamnade de mest i vanliga persontåg och framförallt i lokaltåg/pendeltåg. Till exempel så bestod Pt 297 mellan Stockholm och Huddinge(?) den 9 december 1929 av 9 stycken C3d/e vagnar (varav 2 plåtklädda C3d), en Co5 och tre äldre C3a/b vagnar:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?...hread&id=37772
Det var annat än pendeltågen som de kör med idag!

Vagnen på bilden, C3d nummer 2046 tillverkades på Södertälje verkstäder 1912 och bilden visar hur vagnen lär ha sett ut vid leverans. Den skrotades 1966.

När ångan ändå är uppe, så går vi snabbt vidare till vagn nummer två i denna etapp, ytterligare en C3-vagn, denna gången med underlittera b.

http://i469.photobucket.com/albums/r...c3b_ingame.jpg
C3b 1470

Vi har nu vandrat bakåt i tiden ett par år från förra vagnen C3d, och vi känner igen lanterninen på taket ifrån boggievagn modell 1891.
C3b-vagnarna var byggda på enklast tänkbara sätt, de bestod av två öppna salonger enbart fyllda med träbänkar, men varken toalett eller större bagageutrymmen fanns i ändarna på vagnen, som de senare C3d-vagnarna hade. Inte heller hade man vanliga gardiner, utan enklare rullgardiner som på Co5.
Måste erkänna att jag inte har hunnit att researcha klart denna vagn riktigt, så lite frågetecken finns fortfarande. I 1907 års vagnssammanställning så finns det i alla fall 72 vagnar med litterat C3b, men om man kollar i särtryck 263 från 1930 så har samtliga dessa blivit omlitterade till C3c och dessutom blivit fler, hela 119 stycken. Skillnaden mellan dem är att C3c har fått en toalett i ena vagnsänden. Där står också att vagnarna byggdes mellan 1904-1908 samt 1911, så långt inga konstigheter.
Sedan så börjar mysterierna. Det står nämligen enbart att vagnarna tillverkade 1911 är omändrade från C3b och detta skall vara gjort 1929. Kan ju vara så att man inte skrivit att de andra vagnarna byggts om tidigare för att det stått i något tidigare särtryck. Men det är inte det skumma. Det är nämligen så att jag har en leveransbild på en av vagnarna, nummer 1937, som är en av vagnarna som levererades 1911, som alltså enligt str263 skall ha littera C3b och sakna toalett, men på dessa leveransfoton är vagnen märkt C3c samt har toalett. Jag är dessutom säker på att detta är ett leveransfoto genom att kolla på revisionsmärkningen som säger just 1911.

Om man istället kollar i ändringstrycket till str263 så säger den att alla vagnar levererade 1904-1908 är ombyggda från C3b till C3c mellan 1929-1935, men detta kan inte heller stämma då det enligt särtryck 77 fanns minns 8 C3c vagnar år 1924 som då fick tryckluftsbroms monterad. Känns ju lite skumt att både särtrycket och ändringstrycket skall vara helt ute och cykla. Jag får väl leta vidare och se om jag får någon klarhet i det hela.

Och nu kommer den tredje vagnen i denna tredje etapp. Vagnens littera? C3 såklart! Denna gången med underlittera a.

http://i469.photobucket.com/albums/r...c3a_ingame.jpg
C3 1316

Både C3a och C3b hette fram till 1907 båda bara C3 och först då lade man till underlitterat för att kunna skilja dem åt. C3a vagnarna levererades åren 1901 och 1903 i 40 exemplar och verkar har varit den första nya tvåaxliga rena tredjeklassvagnstypen som levererats till SJ på nästan 20 år.
Vagnarna hade tre mindre salonger och i ena änden en minimal kupé för konduktören, men ingen toalett. Dock så hade de vanliga gardiner till skillnad från C3b. Vagnarna var smalare och lägre än de senare C3: orna och boggievagnarna vilket var spår från de äldre 1800-talsvagnarna. I 1907 års vagnsritningssamling så har vagnarna 54 sittplatser, men i särtryck 263 från 1930 så har antalet säten sjunkit till 42. Man hade tidigare trängt ihop passagerare på bredden 3+2 men bytte någon gång till 2+2. Dock så gjordes inga förändringar i vagnarnas utseende eller inredning. På 40-talet så byggdes åtminstone 22 av vagnarna om till CF4, genom att en av salongerna byggdes om till resgodsutrymme och försågs med resgodsdörrar. Resterande vagnar verkar ha fått fortsätta som C3a tills de skrotades.

Har dessutom löst (tror jag) mysteriet med C3b/C3c från förra posten. Har lusläst str77 och hittat att vagnarna levererade 1911 mycket riktigt hade litterat C3c, precis som på den leveransbild jag hittat. I Str263 står att vagnarna levererade 1911 är omlitterade från C3b, vilket alltså är ett feltryck, det skall vara helt tvärt om. I senare ändringstryck så har man rättat till det och säger att alla C3b-vagnar (alltså de tillverkade före 1911) ändrades om till C3c mellan 1929-1935, vilket innebär att de flesta vagnar i str263 fortfarande borde vara C3b, även om alla är införda som C3c. Antagligen hade man redan beslutat att alla vagnar skulle ändras om inom de kommande åren, så de infördes som C3c för att slippa göra ett ändringstryck bara några år senare. De C3c som jag hittade som fick tryckluftsbroms monterad 1924 var dessutom samtliga levererade 1911, så mysteriet löst.

Nu igen? Fler C3: or? Nja, nästan. Denna gång får vi haka på ett B i början på litterat, vilket ger oss vagnen BC3, en blandad andra/tredjeklassvagn.

http://i469.photobucket.com/albums/r...bc3_ingame.jpg
BC3 1439

Vagnen, om man bara tittar på korgen, är slående lik C3b, vilka byggdes under samma år som BC3, nämligen 1904 och 1906. Dock så sitter fönstren aningen ickesymmetriskt i längdled på BC3, medan hela C3b är helt symmetrisk. Dock kan man skilja dem åt på gamla svartvita foton med hjälp av lanterninfönstren och sotkåporna till lamporna.
Även om detta är en andraklassvagn så ser även andraklassavdelningen ut som en tredjeklassavdelning, i alla fall enligt ritningen. Väggarna är klädda med kala träpaneler, det saknas gardiner och bänkarna är förvirrande lika tredjeklassträbänkarna på ritningen, men som jag gissar är klädda med tyg åtminstone. Långt ifrån de bekväma sätena i boggievagnarna. Men det finns i alla fall en toalett, som ovanligt nog sitter i mitten på vagnen.
Totalt byggdes det under dessa två år 30 vagnar och de verkar framförallt ha gått i passagerartrafik på mindre linjer, samt till och från i lokaltrafik när man behövde lite andraklassutrymme.

Vagnen, nummer 1439 är den först levererade från Atlas 1904.

Fler C3-någonting på gång? Njaej, denna gång får vi gå ett steg fram i alfabetet till D3, alltså en tvåaxlig ren postvagn.

http://i469.photobucket.com/albums/r.../d3_ingame.jpg
D3 426

Som ni kanske märker om ni tittar på vagnens individnummer så har vi hoppat bakåt i nummerserien från 1300-1400 till 400, varför detta? Jo, D3 är en modernisering av en äldre vagnstyp, nämligen D1 som byggdes så tidigt som 1874, så pass tidigt att den svenska vagnstillverkarindustrin inte kommit igång än och de flesta vagnar tillverkades i Tyskland. D1 var dessutom så tidig att den saknade gavelplattformar och genomgångsmöjlighet då vagnar på den tiden inte hade några bryggor mellan sig. Istället fanns det fyra dörrar på långsidorna, en i vart och ett av långsidornas hörn, inte helt olikt boggievagnarna efter att de blivit moderniserade. Den örnsynte läsaren ser dessutom att lanterninen är ovanligt hög och fönsterrik för att släppa in mycket ljus till postsorterarna då stearinljus-lamporna inte gav särskilt mycket ljus. Lanterninen gjorde att vagnarna gick under benämningen kyrka. Hur många D1: or som byggdes vet jag faktiskt inte, mina dokument sträcker sig inte så långt tillbaka, men minst 29 stycken.
Mellan 1902-1910 så moderniserade man i alla fall (minst) 15 stycken av dessa D1 till D3, genom att byta till en längre ram, förlänga axelavståndet genom att byta till länkaxlar samt sätta upp gavelplattformer i ändarna. Dörrarna i vagnssidorna sattes igen och ersattes med fyra fönster och vagnarna fick utseendet som på bilden. Resterande D1: or slopades under 1930-talet.

Individen, nummer 426 byggdes som D1 av Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag 1879 i den enda serien med vagnar som tillverkades av en svensk verkstad. Den byggdes 1906 om till D3 och bilden visar hur den såg ut straxt efter denna modernisering.

Detta kommer nog faktiskt att bli den sista vagnen i denna etapp, annars kommer vi in på gamla tvåaxliga 1800-talsvagnar och där är tyvärr min dokumentation bristfällig.