Endast till dig
 

En special designad bild serie kommer till dig för vidare byggen på din vinter bana.

Ska försöka göra klart den idag och sedan skickar jag den via pm

Mvh

Från ved till bakplåtspapper
 

En kort liten genomgång av flödet i ett pappersbruk. Denna gång väljer jag ett bruk som tillverkar glättat papper (dvs bullformar, bakplåtspapper osv)

Massaved av gran anländer via lastbil eller järnväg, vid större bruk även med båt. Veden tas in i ett renseri där en stor svarv svarvar bort all bark. Barken förs vidare på ett transportband till ett upplag.

Den barkade veden går sedan ner i en flishugg som hugger den i små bitar.
Flisen transporteras sedan till en silo där man blåser in ånga för att flisen ska mogna. I silon blir den liggande ungefär 48 timmar innan den transporteras vidare till kokeriet.

I kokeriet tippas den i en kokare, man tillsätter svaveldioxid SO2 som har anlänt med tankvagn på järnväg ifrån Kemira. Man sätter kokaren under tryck och låter den vara så 8 timmar. När koket är klart töms massan via ett antal silar och tvättfilter in i en annan silo.

Under kokningen så bildas det natriumlut som tillsammans med barken eldas i en stor ångpanna för att skapa ånga till tillverkningen samt för att driva turbiner som genererar ström.

Efter kokeriet kommer massan till blekeriet. I blekeriet går massan via en ozonator, i den omvandlas syrgas till ozon som i sin tur bleker pappersmassan.
Syrgasen levereras ifrån AGA via tankbil eller järnvägsvagn. Efter blekningen så blandas massan med pappersmassa från andra bruk beroende på papperskvalité. Denna främmande massa kommer oftast med lastbil men järnvägsvagn förekommer ofta på stora bruk. Efter mixningen går massan via tvättfilter ner till pappersmaskinerna.

I kemikalie beredningen förbereder man under tiden olika satser med beläggningsmedel, bestående av olika kemikalier som t.ex färgämne, kalcium, kalk, natriumhydroxid. Kemikalierna anländer nästan uteslutande med lastbil men järnvägsvagn kan förekomma.
Satserna med beläggningsmedel skickas sedan till avsedd pappersmaskin.

I Pappersmaskinen formas pappret och beläggs med beläggning innan det slutligen torkas med hjälp av ånga eller gasol. Gasolen levereras oftas med järnväg. Slutligen spolas pappret upp på en tamber för att sedan föras till slutbearbetningen.

I slutbearbetningen spolas pappret om till mindre spolar och förpackas, samt lastas på Lastbil, Båt eller järnväg.

Det är oxå vanligt att man säljer pappersmassa i form av balar som lämnar bruket i järnvägsvagnar.

Det kan givetvis skilja lite i tillverkningen beroende på vilken produkt man gör men i stora drag kan man säga att det är så det funkar.

Alla frågor är välkomna och jag hoppas jag har stillat lite nyfikenhet.

Och till Simhag så kommer det ett specialkomponerat bildspel så att du får det bild oxå.

Mvh

Tackar för en intressant och användbar genomgång.
Nu vet man lite bättre hur ett bruk funkar i stora drag (en oherrans massa jobb för att bagarn ska kunna baka bullar :D),
plus att man fick reda på vad som transporteras på järnväg till/från fabriken.

Kan förhoppningsvis vara till hjälp vid något framtida bygge

Mvh

Tack, Hovve, tycker ekan ochså kan få det om det är OK för dig ?
Annars har jag inte fått den, bilder kommer
bygger nu

Självklart kan ekan och alla andra som vill ha den få den, säg bara till......ska försöka få klart den i kväll.......e mycket att förklara och rita in

Mvh

Ekan, du kan ju inte köra på hästar i stallet, får väl ta en till traktor kurs,
stationsområde inte KLAR

Bifogad fil 27406
Här kommer lite från flugplatsen som inte e klar
Bifogad fil 27407
Bifogad fil 27405

Jag vill också ha den.

Har någon tips på skidbackar?.
Mina ser bedrövliga ut!.

Vet inte riktigt vad du menar, men man gör ju sina berg eller skidbackar i det här fallet "själv", genom att höja och sänka marken. :)
Pröva dig fram, så blir det bra!

Tack, men jag menade lite hur jag kan få tag på staket lift, det som behövs

Rullande x2000

när kommer den ut :confused: det skulle bli roligt att köra på den enligt dina bilder

Tack, vid jul kommer den nog