Hej! Privatbanor hade oftast röda hjulringar i alla fall BJ. SJ hade svarta förutom nångång på 1800 talet då dom ibland var röda

Mvh Edwin

Om nån är intresserad att ta fram övriga 2 E11 lok (1849,1851) och dessutom
ändra färgen på hjulen till SJ:s så är det tämligen enkelt:

1. Skapa(Clona) era egna kuid-er till lokets boggier <kuid2:448495:50040:1>, <kuid2:448495:50038:1>
och till E11-ans tender boggier: <kuid2:448495:50041:1>

2. Hämta filen hjul.tga från t.ex. <kuid2:448495:50056:1> (E2-ans boggier).


3. Kopiera över hjul.tga till era 3 nyskapade kuid-er.

DR, tyska järnvägarna, hade röda hjul och underrede då det var lättare att upptäcka sprickor i godset (svart på rött). BJ, som var ett välskött företag anammade detta, medan SJ litade till regelbundna inspektioner med kritpulver (vitt på svart) - har jag läst nånstans ?

Hittade en bild på SJ E11 1850, med svarta hjul.

https://digitaltmuseum.se/0210181911.../media?slide=0

Jodå, den bilden har jag sett och det fina med den är att du kan ZOOMA IN!

SJ E11 loken:
SJ målade aldrig röd hjulfärg, men lät denna färg sitta kvar vid övertagande av privata ånglok.
Vid eventuellt senare underhåll av hjul målades hjulen om till SJ färg.
Kanske var det så?
I vilket fall som helst så får vi ta och fundera över färgen på E11-ans hjul?

LAn:s ånglok:
Då jag fått tillåtelse av LAn att scripta hans ånglok så kommer idag
de första:
J ångloken 1338 och 1339.
Siktar på att scripta ytterligare några....

J-loket missing dependencies:

Jag var osäker på hur många Kuid-er som skall laddas upp, men beslöt att endast ladda upp Kuid-er ändrade av mig.

Om ingen hinner före mig så kommer de saknade när ni vaknat upp imorgon...:)


PS. Är på väg ut i den nästan 40-gradiga värmen + en fuktighet på nästan 50%!

Slarver. ;)


Har du slarvat bort, dina egna kuids? :visslar:


Dom 5 missing dependencies finns nu tillsammans med J-loket i Downloads tråden.

Jag har medvetet raderat allt från min dator och hårddiskar för en ren start, och mycket som fanns i vår DL finns inte längre, och skall vovven47 nu renovera mina gamla alster bör inget saknas i paketen som laddas upp.

Men tack Bengan! Du är en pålitlig samlare.

SJ A6 med höga gångbord
 

Jo, varken A6 1544 eller 1806 hade spetsig sotlucka. A6 1790 fick sin spetsiga sotlucka
installerad under 1961 och blev därmed det sista A6 loket som undergick reparation hos SJ.



A6 1544 (HHJ):
https://i.postimg.cc/Y2XgDKv6/A6-154...-Efter-Rev.jpg

https://i.postimg.cc/ncCm6Rm6/A6-154...62-Mars-11.jpg

A6 1803 (SDJ):
https://i.postimg.cc/WbCZjG6t/A6-180...1970-09-25.jpg


Om man studerar bilderna så finns ju skillnader som t.ex. kabeldragning och placering
av fasta stegen mot ångdomen m.m., men i stora drag så är de ju identiska.

Kanske ett framtida projekt????

Vore det möjligt att göra de tyska rökuppdrivarskärmarna valbara ?

Om du menar att man skall kunna sätta upp eller ta ned dem från loket så finns denna egenskap redan.
I Surveyor eller Driver mode så bockar du för/av parametern Rökskärmar.

Hos mig finns inte valet i Surveyor utan endast i Driver och då finns de ej i Surveyor utan endast Driver! Sen skall skärmarna ha ett räcke och vara vinklade inåt bakåt så att röken trycks uppåt - bakåt av fartvinden.

För mig så fungerar konfigureringen av A6 1790 rökskärmar och då i TRS19:

https://i.postimg.cc/ryHfntBV/A6-1790-R-ksk-rmar.jpg
Både i Surveyor och Driver mode.



Vad gäller utseendet på rökskärmar så har jag använt SJ A5, som jag tog fram för MÅNGA år sen:

https://i.postimg.cc/fRnBZQW1/A5-154...Herrljunga.jpg


Om jag utvecklar A6 1803 och 1544 utan spetsig sotlucka så får vi se vad gäller rökskärmarna...

Ang. rökskärmar har jag nog fel (inte ovanligt). Följande från Järvägshysteriskt forum förklarar det hela:

"Ånglok med rökskärmar
av Dag Bonnedal , fredag, januari 18, 2013, 21:24 (2299 dagar sedan) @ Pelle i Västerås
Dessa skärmar kallas ibland just för rökuppdrivarskärmar.
Men det är en missvisande benämning. Tanken är inte att driva upp röken, bara att förhindra att den dras ned. Och det sker genom att "spola" rundpannans båda långsidor med ren rökfri luft.
Frågan dyker upp lite då och då, ber att få citera mitt eget inlägg i postvagnen för snart 14 år sedan:
Den stora anledningen till att röken kan bli ett så stort problem på snabbgående ånglok trots att den skickas ut med ganska bra fart rakt upp ur skorstenen är som följer;
När det måttligt strömlinjeformade loket plöjer sin väg genom luften bildas "bogvågor" av luft ut åt sidorna, precis som från en båt. Innanför dessa bogvågor blir det undertryck utmed pannans långsida. Detta undertryck kommer främst att fyllas ut uppifrån. Alltså SUGS röken ner utmed pannan långsida. Speciellt besvärande blir detta på lokets läsida när det blåser något sidvind.
Riktiga rökskärmar fungerar då så att det mellan de framstickande skärmarna, framför rökskåpsluckan bildas ett kraftigt övertyck av fartvinden. Luften härifrån kommer sedan att pressas genom spalten mellan skärman och rundpannan. En ridå av ren luft "spolar" alltså rent utefter rundpannan och föraren får fri sikt. Han ser ju bara bakkanten på skärmen, så den hindrar inte sikten så mycket.
Av detta följer då även att alla de otaliga arrangemang med mindre eller större plåtar som skall lyfta röken uppåt inte fungerar. Bakom dem blir det bara nya "bogvågor" och turbulens som suger ner röken igen.
Att det är mest modernare lok som har haft dessa skärmar hänger delvis ihop med att de även har haft effektivare blästerrör och skorsten. En effektiv sådan "front end" ger lågt mottryck i cylidrarnas ångavlopp och därmed bättre verkningsgrad. MEN även lägre hastighet hos ångan och röken när de lämnar skorstenstoppen. Och därmed större problem med skymmande rök.
Hoppas det förklarar en del.
Tyskarna är som vanligt mer precisa i sin benämning av dess: Windleitblechen (vindledningsplåtar)
Dag B"