Må så vara, trots att DHR ville ha låggolvsingång överallt, och det har de fått nu av mig!!!

...and now to something completly different...
 

...som Monty Python sa. Det verkliga bottennappet i järnvägsdesign - SJ Y3 Kamel. Beställda 1964.

Jag kommer att visa lite bilder dåochdå på bygget.

Jag börjar mina byggen med att från de ritningar man kan hitta fixa till buildingboxar för bygget. Sedan laddar man ner så mycket foton man kan hitta,

Ett klippande, vrängande och skalande vidtar för att framställa texturförlagor.
Från två bilder på Järnväg.net har jag börjat göra förlagor till motorvagn och manövervagn och mellanvagnarna. bilderna visar original och embryon till texturer.

Man undrar vad man gett sig in på??????????

EDIT:
Lustigt, men även det fulaste blir efter ett tag acceptabelt när man väl börjar bygga eländet :Fnissa:

Tre mellanvagnar under fas1 - UA3, UB3 och UB3b:

Kanske är nåt fel på mig, men jag tycker Y3orna är så jäkla läckra.... :grin:
Du är underbar Lennart!!! :drool:

Strongt jobbat Lennart :).

Hitta rätt ord för Y3ans utseende är inte det lättaste, men det är definitivt ett "one of a kind", och ska bli jäkligt kul att kunna köra i Trainz/TANE.

Ja tack!
 

... smaken är som rôven klôven som vi säger i Gbg.
Men kul att se att några uppskattar mina byggen!

Även dragkamelerna...
 

... börjar ta form :grin:

Ledarkamelen heter Y3 och ändkamelen heter UB3y:
lite bilder från bygget...

Hej.

Ser mycket fint ut Lan. Men jag tänkte fråga om du har lite mer bilder på inredningen samt förarhytten?

Jag hittade lite bilder på: http://www.jarnvag.net/vagnguide/y3

Tack gp3119...
 

... men jag har nog allt från järväg.net, samlingsportalen m.fl.

Mina byggseanser börjar alltid med att samla in alla bilder som går att finna.

Men det finns saker som inte finns på bild!

Ritningen visar att Y3 har en utbyggnad baktill på taket, vad är det?
Den finns inte på UB3Y så den kan möjligen ha med avgasrör att göra ?????

Nån som vet?

Kan bara hålla med om att det är trevligt med att du bygger Y3! :tumme_upp:
Jag tror också det har något med avgasrör att göra. Hittade en film på Youtube där man ser att det rycker lite från det området, det ser även ganska skitigt ut vilket det brukar göra vid avgasrör.

https://www.youtube.com/watch?v=noNip8itNCQ

Du har nog rätt, verkar vara nån slags rökuppdrivarskärmar, jag satsar väl på det!?

Y3 dörrar???
 

Hur öppnades dörrarna på Y3. Jag vet att de gick inåt men hur?
Var det vikdörrar med gångjärn i mitten och gångjärn på ena sidan in mot mitten av vagnen - eller var det två dörrar ?????

EDIT:
Svaret fanns på Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=noNip8itNCQ

1:45 s in i filmen

EDIT2:

En UB3b ute och rör på sig. I brist på lämplig dragkamel fick en T41 vikariera (det är ju lite kamel över den också.

Y3 går framåt...
 

... med lite envishet!

3 mellanvagnar nästan klara, UA3, UB3 och UB3b.
Y3 ännu i sin linda men det skall nog bli Camel av den också.

Väldigt skönt att bygga från scratch och inte riva i gamla saker.

Det tar sig, sa mordbrännaren.

Innan du kommer för långt med motorvagn / manövervagn och dess texture, så vill jag bara uppmärksamma dig om taket i änden mot mellanvagnarna. Där går taket i grått och inte som nu mörkblått.

Åtminstone Bengan ...
 

... hjälper till, som vanligt :tumme_upp:

Två bilder för avsyn:

En till liten påpekelse, innan du kommer allt för långt (tusan, måste kolla mer på forumet så jag hinner med att påpeka :D). Det ska bara vara ett fönster på ena sidan på "nedervåningen" på motorvagnen. Den sidan med 3 gallar på ska inte ha nåt fönster ;)

Att dest.-rutan(?) är för lång har du säkert gjort av en anledning? Antar att destinationerna inte riktigt får plats i den om den är så liten som i verkligheten.

Tack Jockes,
misstaget kom av jag använde UB3y's ritning till högersidan.
Frågor kring UB3y - ventilatorerna på främre motorhuvens sidor? Vad fanns på insidan där, elutrustning eller kamelskit ????
Hade UB3y två fönster även på vänstersidan bak ????

Lätt hänt Lennart! Försöker hålla ögonen öppna och se om jag hittar något mer som inte ser ut att stämma. UB3y hade två fönster även på vänstersidan enl den bild jag kollade på.

Vad som fanns bakom ventilerna kan jag inte svara på, jag var tyvärr inte född innan sista Y3an skrotades :(

En Kamel-karavan ...
 

... börjar så sakta ta form, men mycket kvar att fixa till.
Några bilder på Status Quo:

Kamelen har antagit slutlig forn och färg...
 

... och har gått till Beta-test hos STL.

Gamla Vägskydd ...
 

... blir som nya och det våras för Åssbon !

I Järnvägens begynnelse var vägskydden obefintliga eller enkla grindar.
Bilderna visar en sådan enkel grind betjänad av en uttjänt Åssbon.

Blir det nåra ånglok från STL ???...
 

... ja kanske om vi kan sy ihop hyfsade hytter, dom jag gjorde för 1000 år sedan uppfyller inte längre de krav vi har idag. Själva loken duger väl hyfsat men det behövs svenska hytter. Jag och korvtiger har börjat så smått men det är ett stort projekt som kommer att ta tid.

Lite bilder på vad vi försöker forma:

Får jag pesentera mr Gresham ...
 

... både halvklädd och påklädd. På förarsidan i ett SB-lok stod han som på bilden, på eldarsidan var han monterad vid panngaveln med ett 90-graders vinkelfäste. Det var en mångsidig herre som säkert Korvtiger kan berätta mer om ?!

L

"gaspådraget" på ett ånglok ...
 

... heter Rgulatorn.
Jag har tagit för vana att först göra mesherna och använda delar från lagret.
De icke texturerade är de nytillverkade. Sedan justering av pivots följt av insättning av dummies och Points. Därefter länkning till bones-kedjor.
Testning av animationen och småjusteringar.
Shotsen visar från stängd till öppen regulator (tomgång till fullgas för moderna människor).

Nu vidtar texturering och mappning:

Intressant att följa utvecklingen av ånglokshytterna! Bygger du delarna var för sig som du sedan kan "pussla ihop" på olika vis till olika hytter?

Ungefär så ja. Regulatorn t.ex. består av många delar som är grupperade och länkande till olika noder i boneskedjan. Alla orörliga delar är t.ex. länkade till b.r.main, medan de rörliga är länkade till sub-bones. Bild 1 visar strukturen:

Sen några shots på den "påklädda" regulatorn vid frame0, 15 och 29:

Nu kastar jag om ...
 

... så det tar skruv:

2 bilder från bygget och den sista som förklarar funktionen.

Färdigtexturerad och animerad Omkastare...
 

... klar och hos Korvtiger för "niträkning":

Tror att Ursus menade att du bygger varje pryttel i hytten för sig och skapar ett bibliotek med dem, för att sedan kunna plocka de som behövs för varje hytt. Det är nämligen en helt korrekt iaktagelse! :D

Kan ju passa på att be allmänheten om att bidra med bilder på ånglokshytter om de skulle sitta på några sådana, allt är välkommet! :)

---

Sedan så kommer en lite försenad utläggning om Mr Gresham som Lan presenterade för ett antal poster sedan. Om honom vet jag inte särskilt mycket, men om hans skapelse, Greshams injektor (som uppfanns i grunden av en fransos, Monsieur Giffard, 1858) vet jag desto mer. ;)

Injektorerna, två till antalet på varje loks ångpanna, är de apparater som matar pannan med vatten från vattentankarna/tendern. De sitter på bakre gaveln av pannan, inne i hytten. En på förarsidan och en på eldarsidan.
Jag måste säga att de är riktigt genialisk uppfinning som vid första ögonkastet kan verka utföra det omöjliga; nämligen att mata en trycksatt panna med nytt vatten enbart med hjälp av ångan från samma panna. Samtidigt som injektorns verkningsgrad är i det närmaste 100%!

Hur fungerar detta underverk då?
I princip så skapar injektorn en ångstråle som går genom tre munstycken. Mellan de första två munstyckena står den i förbindelse med vattentanken och mellan andra och tredje munstycket står den i förbindelse med fria luften genom ett spillrör. Efter sista munstycket sitter ventilen in till pannan som måste pressas upp för att vattnet ska kunna matas in i pannan.
När ångan slås på bildas en stråle som skjuter igenom munstyckena, men som inte förmår sig att öppna ventilen in till pannan, då ångan har fått ett lägre tryck än den hade inne i pannan. Den tvingas då att ta vägen ut genom spillröret. Samtidigt börjar injektorn suga upp vatten ifrån vattenröret då ångstrålen skapar ett vakuum mellan de första två munstyckena. När vattnet nått upp i injektorn så blandar det sig med ångan. Ångan kondenseras och överför sin röreseenergi på vattnet. Vattnenstrålen som bildas får då upp en hastighet som är högre än den hastighet som vatten i pannan skulle ha om den skulle rinna ur ett hål i pannan. Detta innebär att vattnenstrålen i injektorn utgör ett högre tryck än det inne i pannan, vilket då förmår att öppna ventilen och pannan börjar matas.

När injektorn slås till eller från så kommer trycket från vattnet och ångan att under ett kort tag vara för lågt och inte förmå att ta sig in i pannan. Det blåses då ut genom spillröret vars mynningar sticker ut under golvet i hytten på sidorna. Man tappar i regel en liter vatten/ånga på detta varje gång injektorn öppnas/stänges, vilket är en obetydlig mängd jämfört med hur mycket vatten som finns i tankar och i pannan.

Det finns ett antal olika variationer på injektorn, men på i princip alla svenska ånglok byggda efter 1900 är det Greshams injektorer som sitter, enbart med olika storlekar på munstyckena beroende på hur stor pannan är.

Tre nya, mindre krävande saker idag ...
 

Rumpstöd och armbågsstöd för lokförare, samt en handbroms till eldaren.
Alla animated meshes:

intressant
 

Mycket intressant att få se lite bakom kulisserna på hur något så komplicerat som en hytt byggs upp. :tumme_upp:

Också ett hedersomnämnande till Korvtigers fina fakta inlägga.

Högtryck idag ...
 

... så termometrar och manometrar plockades ihop till fungerande mesher.
Dessa skall ju implementeras i hytterna så det blir viktigt med visarnas utslagsvinklar.
Med Korvtigers insats och MAZZ bilder som texturförlagor går det framåt:

Mmmmm, mumma med ångloksdetaljer! Det måste vara den bästa reproduktionen av en injektor jag sett, men jag ser att den lilla "knölen" där en av ventilerna sitter behöver smoothing?

Det är bra med synpunkter, men bifoga en bild med det felaktiga inringat !
(En bild säger mer an tusen ord!).

Två shots på senaste vers av injektorerna, använd dom!

L

Ok, jag menar dehär området av injektorn:

Åka på smörj av Friedman ...
 

... är en njutning för ett ånglok! Bara en ritningstextur påmappad för att göra
alla smådelar på.


Jaha,
skall titta på det, om det går att fixa.

Friedmans smörjpump ...
 

... genom att använda den manipulerade ritningen från förra bilden till framsidorna och nivårören och till resten +alla detaljer en textur skuren ur en av Mazz bilder, gick det hyfsat.

Funktionen bör väl ha varit att nivårören fylldes på genom att lyfta av topplocket och hälla i ny olja i nivårören, sedan öppnades väl ventilen till det man ville smörja och man vevade på veven så att lämplig mängd trycktes ut ?

Korvtiger kan säker förklara detta mer ingående och rätt!!

En i grunden korrekt förklaring. :rolleyes:

Detta är alltså en Friedmans smörjpump typ N, vilket är en förhållande vis modern automatisk smörjningsanordning för ånglok (och andra lok, tror att man använde samma typ på de första elloken). Den är automatisk då den drivs av en vev som sitter kopplad på ett av hjulen eller annan rörlig maskindel vilken överför sin rörelse till ett spärrhjul som sitter på baksidan av smörjpumpen. Detta leder till att den pumpar enbart när smörjolja behövs, alltså då loket faktiskt rör på sig och dessutom pumpas mer olja ju snabbare loket går.

Själva pumpen har 6 separata oljebehållare för att kunna individuellt reglera och övervaka åtgången av smörjolja på olika ställen. Detta innebär också att olika trögflytande oljor kan användas på de olika smörjställena om så skulle önskas.

Oljan fylls på upptill och i glasrören kan man se hur mycket olja som finns kvar. Med den övre raden kranar, som Lan kallar för ventiler på sin bild kan man stänga av förbindelsen med glasröret om det skulle gå sönder, samt så kan man koppla bort oljetanken så att pumpen enbart matar den olja som finns i glasröret, för att man snabbt ska kunna se hur mycket olja som matas till den ledningen då oljan i röret tar slut ganska snart.

Den undre raden med kranar ställer in på en skala från 1 till 10 hur snabbt just den ledningen ska matas från pumpen, så man kan alltså individuellt ställa in hur mycket olja varje smörjpunkt ska få. Under denna rad sitter själva smörjledningarna monterade.

Till sist finns veven som Lan visar på, med vilken man för hand kan pumpa olja då loket står still.

Smörjpumpar och de besläktade smörjpressarna används för att smörja de ställen där mycket smörjolja åtgår under gång, det vill säga cylindrar och slider, ibland även andra ställen. Men det finns massvis med andra smöjpunkter på ett ånglok och alla dessa ställen har egna små smörjoljebehållare som på något sätt smörjer punkten på olika fyndiga sätt.
Totalt lär det finnas ett 100-tal smörjpunkter på ett B-lok, varav 30 behöver kollas till och fyllas på under en tjänstgöring. Tänk på det när ni knorrar över att oljelampan i bilen lyser nästa gång! ;):D

Detta ger mig impulsen att även den undre raden kranar borde få en tvärslå för att markera hur de är vridna? Sen är frågan hur långt man skall driva det hela? Skall man animera oljenivårören, skall man överhuvudtaget ha med sådana effekter, vem hinner sitta och vrida på smörjkranar när man kör ånglok ??????????

Japp, se mail!

Men att animera allt det här verkar att ta det lite långt. Folk kommer nog att ha tillräckligt att göra med att få fart i maskineriet och elda samtidigt. ;)

"Vad är du för liten pys?"...
 

... senaste animerade meshen:
Animation över 30 frames, bild0 visar startläge, bild2 visar när låsspärren lossats och bild29 slutläget. Har glömt vad pysen heter i Trainz på australiska!?